feminism & genus
Kvinnokamp & manshat, könsroller, förväntningar och snäva normer
Tjock verklighet
Titta en tjock tjej som inte hatar sig själv! Fat shaming vs. fat acceptance.
no poo is the shit!
Vad kan man göra med bikarbonat, olivolja och äppelcidervinäger?
diskussion & debatt
här tar vi engagerat och passionerat ställning för olika sakfrågor
barn & föräldraskap
Mitt föräldraskap går ut på att undvika konflikter. Det går sådär.

Komihåglapp till Patriarkatet

Allmänt trams » 23 oktober, 2014 » 13:41 En kommentar

På tisdag är det dags.

kom ihåg



Sjukvård ska aldrig behöva bli en klassfråga där bara de med pengar har råd att bekosta sin egen vård

diskussion & debatt » 23 oktober, 2014 » 08:2331 kommentarer

Det här med att rökare och överviktiga minsann ska bekosta sin egen sjukvård. (Det är alltid dessa två grupper också. De man föraktar och känner lite avsmak för – DE ska minsann betala)

Jag har fått kommentarer från människor som på allvar är upprörda över av att de i framtiden kanske ska behöva betala min eventuella fetmarelaterade sjukvård och då känner jag lite extra tacksamhet för att svenska folket inte har någon bestämmanderätt över hur just skattepengarna ska fördelas.

Visst. Det vore ju fantastiskt om folk bara kunde hålla sig friska och krya så att sjukvårdskostnaderna kunde hållas lägre. Och om folk bara kunde låta bli att utsätta sig för risker. Typ skippa bilen, se sig för ordentligt när de går över gatan, inte dricka alkohol, sluta spela fotboll eller ishockey osv. För nej just du kanske inte vill betala skatt för alla äckliga tjockisar och korkade rökare som du avskyr så jävla mycket men å andra sidan så kanske jag inte vill betala sjukvård för de som bryter benen när de åker skidor, får armbågsbesvär av tennisen eller de som gör illa sig när de rider eller på annat sätt klantar till det när de valt att sporta.

Och nån annan kanske inte vill betala sjukvård för nån som fyllekört eller nån ung kille som kört över hastighetsbegränsningen eller för en tjej som valt bort preventivmedel och blivit på smällen. Fast det sistnämnda brukar också tas upp i debatt när man pratar om kvinnor som gjort fler än en abort. Oj då jävlar blir det liv, inte ska dessa små luder tro att de kan knulla oskyddat ostraffat?

Men nån tredje vill kanske inte heller betala kejsarsnitt för nån som valt att bli gravid fast de är förlossningsrädda eller på annat sätt innebär en risk eller betala för ungars rehab när föräldern valt att skaffa barn efter 35 och fått en unge med downs. Gör ett KUB-test och spara till er egen sjukvård era egoister!

Nej vet ni vad, antingen så är man fascist och då tycker man att vissa människor inte ska ha sjukvård eller så är man inte fascist och då anser man att alla människor ska ha sjukvård.

Jag är tacksam för att jag bor i just Sverige där folk som fuckar upp ändå får en andra chans. Sjukvård ska aldrig behöva bli en klassfråga där bara de med pengar har råd att bekosta sin egen vård. Rökare och överviktiga betalar dessutom lika mycket skatt som vem som helst och ska ha precis samma rätt att åtnjuta de förmåner och rättigheter som följer.

Punkt slut.

tjock

*lassar in en näve chips till*


”Bilder i det offentliga får mig att överväga saker som jag är helt ointresserad av vid en närmare eftertanke”

feminism & genus » 22 oktober, 2014 » 10:1323 kommentarer

Jag kan bli så fruktansvärt frustrerad av människor som förnekar att det finns normer och ideal i samhället som har stor påverkan på en stor grupp människor. Som förminskar det genom att tala om individer, hänvisa till egna isolerade erfarenheter ”jag har aaaaldrig känt….” samt tala om annan problematik: ”amen DE där då, de stackars …. då?”.

Ingen människa är en ö och med det menas bland annat att ingen människa står utanför samhället och de som lever i det. Ingen står utanför yttre påverkan och yttre krav. Varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det stora hela.

Hur fria är våra val när vi från födseln fullkomligen tvångsmatats av normer och ideal? Socialisering är en sofistikerad process som inte lämnar mycket åt slumpen och att då hänvisa till ”fria viljan” och personliga val är ett hån mot alla de som varje dag känner av och påverkas av pressen att passa in, att göra rätt, att vara rätt.

Vi interagerar med vår omgivning och anpassar oss både medvetet och omedvetet efter de samhällsnormer och oskrivna regler som finns oavsett om de dikterar rakning, size zero eller sådant som inte har med utseende alls att göra. Den som avviker blir bestraffad och utstött, ofta på ett subtilt sätt.

”Är det feminism att vara orakad?” undrade någon. Och då menar jag att det är feminism att utmana och ifrågasätta normer och ideal. Det är feminism att synliggöra den press som kvinnor idag upplever. Det är feminism att våga rannsaka sig själv och sina åsikter och sina känslor och kunna komma fram till vad de beror på. Det är feminism att uppmana andra att göra detsamma.

Om vi stoppar huvudet i sanden och bara utgår från vår egen verklighet samtidigt som vi förnekar andras så kommer attityder och synen på människan aldrig förändras.

hej sonja

Hej Sonja skrev ett inlägg apropå mina och Fannys tankar kring Kvinnolobbyns kampanj.

Sonja skriver ”Häromdan såg jag till exempel ett par slätrakade ben på en bild och då funderade jag på om jag kanske inte borde raka benen ändå. Det är en mycket enkel sak, men det gör det ändå tydligt för mig att bilder i det offentliga påverkar val som jag gör i min vardag och med min kropp. Bilder i det offentliga får mig att överväga saker som jag är helt ointresserad av vid en närmare eftertanke.”

Läs hela hennes inlägg här.


Vem kan slå Filip och Fredrik?

Allmänt trams » 22 oktober, 2014 » 08:357 kommentarer

jaktenpåfilipochfredrik

Nu blir ni väl nyfikna va? Vad menar hon? Varför är det en bild på Lady Dahmer, MondoKanel och Flickvänsmaterialet så här utan något sammanhang? VAD HÄNDER?

Om lite mindre än en vecka så får ni veta. (haha)


Hur lär vi barn att värja sig mot sexism och normer när inte ens vi klarar av det?

feminism & genus » 21 oktober, 2014 » 16:2611 kommentarer

Att det här med socialisering ska vara så svårt för många att förstå. Som om människan och framförallt barn är isolerade öar som inte påverkas av nåt. ”Ge dem bara en bra självkänsla så blir det bra! Då bryr de sig inte när klasskompisarna säger bu eller bä!” pMen hur jävla naiv är man om man faktiskt på riktigt tror att det funkar så lätt?

Om vi vuxna inte klarar av att strunta i vad andra tycker eller i budskapen som körs ner i våra halsar dagligen, hur ska ett liten barn klara av det? Givetvis ska man uppfostra dem med stark självkänsla så risken att de tar åt sig minskar samt ge dem verktyg att hantera sin omgivning med, men att människan går igenom livet opåverkad av andra är en utopisk lögn.

Har ni hört talas om klickerträning för hundar? Om inte – googla det! Tänk sen på att barn är hundra gånger mer sofistikerade än hundar så förstår ni kanske just hur mycket barn påverkas av de minsta detaljer. Hur de formas efter samhällets krav, föreställningar och regler.

För hur värjer man sig mot det där subtila som man inte kan ta på? Hur lär vi barn att vara kritisk mot blickar, rösttonlägen, ansiktsminer, kroppsspråk, NORMER? Ett barn i färgglada kläder får fler leenden än andra barn. Ett barn i fina kläder får fler komplimanger. Hur lär vi barn att vara kritiska mot det de ser och upplever? Hur förklarar vi för dem att de förföriska kvinnorna på TV bara försöker sälja saker? Och hur påverkar det? Hur kan barnen ”strunta” i det? Hur kan man ”strunta i” det som är subtilt och omedvetet och det man inte uppfattar med blotta ögat?

kvinnolobbyn

bild tagen från Kvinnolobbyns hemsida.

Fanny Åström är kritisk till Kvinnolobbyns senaste kampanj för att synliggöra sexismen i vardagen men jag håller ej med henne. Jag håller med henne om att sexism i reklamen egentligen är ett ganska billigt knep att ta till när man vill lyfta sig själv som feminist. Det är inte modigt eller radikalt att kritisera sexistisk reklam för få kommer tycka att man är dum i huvudet. MEN jag upplever personligen att problemet konstant osynliggörs och förminskas. Man rycker lite på axlarna typ ”jaja men det är väl inte så farligt, det är väl bara att låta bli att titta då om det stör”.

Det verkar som att en ganska stor majoritet inte lägger ihop två och två när det kommer till rådande kvinnosyn i samhället och hur kvinnor porträtteras i media. Man tror inte att kvinnors självbild påverkas och man tror inte att kvinnosynen i samhället försämras av att kvinnor exponeras. Man förnekar det totalt. Man tänker inte heller på hur män tvingas att se kvinnor som objekt, hur man tvingar män att tänka på sex fler gånger om dagen än de skulle göra om de inte var omringade av nakna kvinnor, man funderar sällan på hur pojkars kvinnosyn formas. Och så vidare. 

Det är ju liksom en epidemi från alla håll: En epidemi av sexism men också en epidemi av total förnekelse och ignorans. Jag tror tvärtom att kampanjen behövs. Feminism för dummies för att de flesta är dummies, mig själv inkluderad. Vi ser inte skiten när den stirrar oss i ögonen och detta tror jag fungerar som en stor ögonöppnare för många.