Lady Dahmer

Tyck inte synd om mig - jagälskar ju mitt liv!
"JAG förstod i alla fall att han inte är en lat mansgris som ligger på soffan och nöter, dagarna i ända..." -Mamma Becka


Förtydligande!


Vill bara påpeka att jag inte klagar. Absolut inte! Jag bara konstaterar och berättar hur min dag faktiskt ser ut. Jag inser nu att det kan verka som att jag tycker synd om mig själv eller att jag vill ha det annorlunda. Men jag lovar att så är det inte! *ler*

Jag har inget emot att vara hemma och ta hand om hemmet (usch vad hemmafru-antifeministist jag låter nu). Jag har inget emot att kliva upp kl. 6 med min lilla älskling. Jag har t.o.m inget emot att Oskar tar sovmorgon. Eller att han hittar på saker som jag inte kan följa med på. Jag tänker som så att det tar vi igen sen. Och på andra sätt. (t.ex så säger ju maken ingenting när jag bokar klipptid på Toni&Guy för 750 spänn. Eller när jag ber honom att åka tvärsöver stan för att handla hem nån god hämtmat. För det har jag ju förtjänat)

"Saken är den att det finns många tjuriga kvinns ute i världen som inte kan uppskatta vad mannen gör heller." -Fenomena
Jag älskar att vara hemma med mitt barn. Visst att ta hand om hemmet är ju egentligen inte min grej....  och jag tänker inte påstå att det är kul heller. Men jag tycker att det är självklart att jag tar hand om tvätt, disk, matlagning, städning osv. medans maken jobbar och sliter för att vi ska ha det bra. Det är ju mitt jobb nu.  (Och det är inte så jobbigt som jag fick det att låta)

På helgerna så lagar ju maken mat. (Förbannat god och lyxig) Och han dammsuger. Och plockar. Och tar hand om sin dotter. Och gör allt det som förväntas av en jämställd man.

Så än en gång -- jag klagar absolut inte! tyck inte synd om mig! Jag har valt mitt liv och valt min vardag och jag är lycklig.
En småbarnsmorsas arbetsdag
Du har tio timmars arbetsdag 5 dagar i veckan.
Jag har 24 timmars arbetsdag 7 dagar i veckan.

Jag kliver upp kl. 6  varje morgon (efter en hel natts amning) och det första jag gör är att städa upp lägenheten och ta hand om disken. Sen surfar jag en stund medans Nöffen leker och passar på att hiva i mig frukost SNABBT. Sen tar jag hand om tvätt, lagar mat, går på affär och bär på Nöffen som bestämt sig för att det var slut på det roliga. Och städar. Och städar.
 

Jag har kronisk värk i ryggen och armen, jag har nackspärr. Jag är stel som ett kylskåp och min rygg är full av knutor. Jag är konstant trött av sömnbrist. Idag vaknade jag med migrän.

Män har en förmåga att underskatta oss och det vi gör.
När du kommer hem så finns det ofta mat klart (inte alltid, men det beror på hur krävande Nöffen vart) och nybakat bröd. Tyvärr ska Ninja nattas då så ni hinner inte ses mer än ett par minuter, men sen kan du ägna dig åt egentid resten av kvällen medans jag är på standby med Nöffen. Din arbetsdag är liksom slut.

Mellan varven så försöker jag få tid till att sitta här. Oftast med en unge vid tutten och obeväm ställning. Ungefär det enda jag hinner göra. När hon sover så kan jag inte ens lämna rummet. Jag tar ju med henne på toa, hängandes över axeln, sovandes. 

Du har tio timmars arbetsdag 5 dagar i veckan. Jag har 24 timmars arbetsdag 7 dagar i veckan.

Jag slappnar aldrig av.

Så att du vet.

Men varje kväll innan jag somnar så brukar jag tänka på hur mycket jag älskar dig och hur bra vi har det tillsammans och hur lyckligt lottad jag faktiskt är. Du går till jobbet varje dag och sliter för oss, men det är inte många som inser att det gör jag också.




(jag fixar kvällsmat till mig själv med en sovande Nöff över axeln)
För er som undrar....

Det blev oro i familjen att inlägget skulle misstolkas. Maken blev orolig att folk utifrån det jag skrev skulle tro att han var ett arsle som inte lyfter ett finger och det vet ju de som kommer hit regelbundet att DET inte är sant. Jag har en man som gör mer än de flesta. Jag har ju påpekat fler än en gång att jag har en jävla tur.

Så att ni vet.