Lady Dahmer

Varför kallar man det morgonillamående? Snarare hela-dagen-illamående.

Det går ju inte att hålla hemlisar speciellt länge:




Speciellt inte när man redan annonserat det på SKC.

Sen har ju även jag svårt att hålla klaffen. Jag kan inte vara tyst längre, vill inte, går inte! Speciellt när man håller på att spricka av glädje. Och nu vet ju bästisen om det så då dröjer det inte länge till innan resten av svenska befolkningen vet.

Jo, jag är ju preggers igen. GRAVID med stora bokstäver. Ligger på soffan i halvkoma och stönar. Jag är bara i vecka åtta dock och då ska man inte vara glad enligt Jante. Man ska vara orolig och förvänta sig det värsta men whatthehell liksom, jag är inte orolig (än).

Dessutom så spricker jag ju av stolthet. Jag är fertil som en jävla husmus. (eller så har karln supersperma) Satte det på första försöket. Karln sa t.o.m "nu blev det kanske en till bebis?" och jag ba; "Mmmm det blev det nog". Fast man får ju inte vara stolt äver det heller. Nån PK-tant kan bli förnärmad. (men det struntar jag i)




(jo, vi vet ju exakt när vi hade sex. Det var lördagen den 24 oktober. Som småbarnsmorsa som sällan hinner få till det så har man koll ju)