Lady Dahmer

Att slippa vara sitt kön

"Jag är en flicka!" säger ungen det första hon gör imorse. Jag känner en tung sten i hjärtat; tack för det liksom, förskolan. Tack så jävla mycket för det.

"Du är ett barn" svarar jag tillbaka.

Faaaaaaan.

Maj

Förstår att det kan kännas jobbigt.



Jag har blivit less för att kalla mig någonting, att vara ett "kön" jag vill bara vara en människa. Inget annat.

Tessan

Se det som ett ypperligt tillfälle att förklara att det finns pojkar och det finns flickor, men det är ingen skillnad. Annat än snabeln pojkarna kissar med. Och att när man blir stor blir den ena mamma och den andra pappa.

Lina

Hej! Håller med Tessan. Gör det bästa av det och berätta att det finns pojkar och flickor men att det inte är någon som helst skillnad på vad pojkar/flickor får/kan göra. Att bara att den ena har snopp och den andra snippa.



Men barn är såklart inte dumma och hon kommer med all säkerhet börja kategorisera människor efter de två nyvunna kategorierna. Det man får hoppas på är att det finns tillräckligt många flickor och pojkar på förskolan som inte är könssteriotypiska (rättstavat?) så att hon får en blandad bild av vad en flicka, som hon nu vet att hon är, kan vara :)



tangirrl

Tyvärr så använder sig ofta dagis av "kom tjejer och killar" eller på samlingen att de sitter varannan tjej och varannan kille så barnen lär sig väldigt snabbt att det finns tjejer och killar (om de inte visste det innan)

Jag ska faktiskt ta upp det på min dotters utvecklingssamtal och fråga varför de inte säger barnen istället för tjejerna och killarna och så och jag tror de tror att de gör en "genusinsatts" När de sätter barnen varannan tjej och varannan kille, men då belyser de ju bara olikheter som barnen kanske inte uppfattat förrän indelningen görs. Hursomhelst, ha en öppen diskussion med förskolan,sånt här är viktigt!

Minnia

Fast hon är ju det, en flicka. Och att ha en könsidentitet ÄR viktigt för barn och det är inget fel med det.



Det som är viktigt är vad man lär barnet att könstillhörigheten innebär. Vissa lär sina barn att om dom är en flicka så kan dom bara ha vissa kläder, göra vissa saker och kräver ett visst bemötande.



Andra lär sina barn att vara flicka inte begränsar dom på något annat sätt än att dom inte kommer ha en snopp.



Förvilla inte friheter från könsnormer med en undvikande av könstillhörighet.



M

Jag tror inte det är så farligt.

De flesta barn vet vilket kön de tillhör när de är runt två år gamla, så du har "sparat" Ninja lite iallafall.

Nu börjar ju det svåra arbetet med lära henne att det inte spelar någon roll om man är pojke eller flicka.

Den rabiata orakade flat-feministen Fanny

Sätt henne på ngt genusdagis då, du bor väl i stockholm och jag antar att det finns här! Eller det kanske är ont om platser.

Hanna

Har du förklarat dina tankar om kön för personalen? Vet de att du inte vill att Ninja ska benämnas som en flicka utan med namn? Vad de andra barnen säger är ju svårt att påverka, men personalen kan ju styra vad de säger...

LADY DAHMER

MINNIA det är viktigt för barn för att VI lär dem det. Ninja har inte brytt sig hittills och inte verkat sakna nån fundamental pusselbit i sin identitet. Kön är lika relevant som ras och det är vansinne att vi får ungarna att tro att det är nåt de ska lägga värde i.



FANNY det kryllar inte av dem här och jag vill inte pendla. Dessutom är det viktigt att Ninja får vara med Vincent.

Jo

Dumma jävla våp som saknar en hjärnhalva eller två och envisas med att posta reklam eller spam eller annan skit kommer att bli blockerade för all framtid



LADY DAHMER

M Hur ska jag lära henne att det inte är skillnad om det är just skillnad alla andra gör? Uppmärksammar man olikheter så gör man ju skillnad.



Det är så många som påstår att "ja då får man lära dem att det inte spelar någon roll" men va fan... varför ska man ens behöva lära dem det? Ska inte det vara självklart? Det skulle det ju vara om man inte tjatade så förbannat om det.



För mig är hela det här "jag är en flicka!" samma som att min dotter skulle komma hem och säga "jag tillhör den vita rasen". Va fan liksom.



Fast det är ju mer accepterat att göra skillnad på kön. Inte en jävel skulle tycka det var normalt om personal och andra vuxna refererade till barn utifrån ursprung.

Minnia

LD: Nej, det är faktiskt inte bara något vi lär barn att tycka är viktigt. Att din dotter nu kommer börja prata om vilket kön hon tillhör handlar inte lika mycket om dagiset som om hennes egen psykologiska utveckling.



Väldigt mycket av det vi lägger i en könstillhörighet är skapat av samhället. Men vikten av att tillhöra ett kön och identifiera sig med detta är biologiskt betingat. Vi är inte blanka och opåverkade av vår biologi - men vi kan i väldigt hög utsträckning påverka hur den tar sig uttryck.



Lägg inte energi på att förfasas över att barn identifierar sig som pojke och flicka - det kommer dom göra oavsett!

Jo

Hon är ju en flicka. Ett barn med snippa. Hon får ju lära sig från dig hemifrån att hon är en fri individ, att hon får vara stark och självständig. Flicka är inget fult ord och behöver inte vara = vän prinsessa i fluffigt rosa.. Flicka kan faktiskt få vara just barn av kvinnligt kön, men jag tänker att om du inte bekräftar att hon är en flicka nu när hon fått höra det från förskolan lär hon få för sig att det är något konstigt det där som mamma säger att jag inte är. Hjälp henne känna stolthet och styrka i att vara tjej istället, det behöver inte förändra din trygga, självständiga unge.



LADY DAHMER

MINNIA jag håller inte med. Jag tror inte ett dugg på att det finns nåt slags biologiskt behov av att kunna identifiera sitt kön. Att det finns det psykologiskt är för att vår kultur påpekar vikten av kön hela tiden.



JO hon är även kaufkasier (vita rasen). Är det också nåt jag ska lära henne att känna stolthet och styrka över? Vad exakt är det man ska vara stolt över när det gäller könet? Eller känna styrka i? Jag vill inte att hon ska identifiera sig som flicka eller kvinna. Jag vill att hon ska få vara Ninja. Hon blir inte könslös bara för att hon lär sig att könet saknar relevans.

Minnia

LD: Man är givetvis fri att tro och tycka som man vill. Men den psykologiska och antropologiska forskningen är rätt övertygande om detta.



Vi måste ha en könsidentitet för att kunna fortplanta oss om man ser rent evoulutionärt. Idag är det givetvis inte nödvändigt men det betyder inte att dom psykologiska mekanismerna försvinner. Även om könsmognaden inte sker förrän i tonåren så påbörjas identitetsskapandet redan i tidiga barnåren.



Barnet försöker skapa sig en bild av vem hen kommer bli som vuxen. Att det då är skillnad på män och kvinnor (oavsett samhället eftersom utseendet är olika och framförallt barnfödarförmågan) påverkar hur barnet skapar sin identitet.



Att jämföra detta med ras blir helt fel. En "ras" spelar ingen roll för hur vi lever och fortplantar oss. Det gör kön, oavsett vad man tycker om det.

LADY DAHMER

minnia jag är övertygad om att vi klarar av att fortplanta oss även om vi inte vet vilket kön vi tillhör. ;-)



Men det är ganska irrelevant ändå eftersom att Ninja förhoppningsvis inte ska fortplanta sig än på herrans massa år. Hon kommer förstå vad hon är tids nog, jag vill skjuta på det.



Att vara flicka eller pojke är inte bara att veta sitt kön eftersom att det ligger så otroligt mycket värderingar i orden som jag inte tror min treåring är mogen att vara kritisk mot. Oavsett hur medveten jag är.

Jo

Jämförelsen med ras är väldigt konstig. Rasbiologi är väl en ganska förkastad idee? Tanken att vi skulle tillhöra olika raser har inte kunnat bevisas varken före eller efter genteknik osv. Däremot är vi honor och hanar, det är biologisk och

män och kvinnor skiljer sig från varandra i och med könet. Jag menar att hon ska känna styrka och det där i sig själv, och i att vara ninja tillhör också att hon är en hona, en flicka.







LADY DAHMER

JO precis. Rasbiologi är förkastat. Men det finns biologiska skillnader mellan raserna. Det är ett faktum.



För sextio år sedan så trodde man ju stenhårt på rasbiologin, idag så är det könen vi gör skillnad på. Vem säger att det inte är så att om femtio år till så kommer man skaka på huvudet åt de föreställningar om kön vi har idag och förkasta även de teorierna?

Minnia

LD: Läste du färdigt min kommentar? För där förtydligar jag det du invänder mot.



NEJ. Hon ska inte fortplanta sig än men det påverkar ändå hennes identitetsskapande.



NEJ. Det är inte viktigt IDAG för fortplantningen men eftersom det varit det i sjukt många år så påverkas vi fortfarande av samma mekanismer.

LADY DAHMER

minnia jo det kommer påverka hennes identitet. Det är det jag vill undvika. Jag vill att hon ska få utvecklas och bli Ninja innan hon blir medveten om sitt kön och allt vad det innebär. Jag tror det bara kommer vara positivt. Det är ju det jag sett hittills. Det är ganska stor skillnad på Ninja och andra treåriga tjejer. (min erfarenhet av treåriga tjejer) Jag tror inte det är en slump.

Sarah

Oavsett vad man tycker om vikten av könstillhörighet (I SÅ HÄR JÄVLA UNG ÅLDER DESSUTOM!!! ...) så måste man ju erkänna att indelandet i ringen och så vidare är väldigt konstigt egentligen? Varför är det SÅ viktigt att vi inte bara får en könstillhörighet utan att vi tvingas bete oss på ett visst sätt (sitta på ett visst sätt är ju bara ett exempel)?



LD: Jag tycker du ska vara stolt med den isats du gör för dina barn, ni kommer säkerligen att överleva skolan med för med en mamma med så starka och viktiga åsikter och en sån vilja att göra gott för sina älskade barn kan det inte bli helt åt helvete! Skolan borde väl kunna sluta benämna barnen som pojke och flicka utom när det kommer på tal från barnen själva i alla fall? Jag menar; någon skillnad finns de ju men man behöver väl inte påpeka det hela tiden så det blir det viktigaste man lärt sig på dagis lixom ... att man är pojke och flicka ...



/Sarah

Pillargontanten

Spelar roll!

Nästa vecka är hon en krokodil, sen blir hon en grävmaskin, en gris, en prinsessa, en kung, en fisk, en val, en tiger, en pojke, en människa!

Hon är ett barn, punkt slut, och de provar!

Grunden har du gett henne, och fortsätter med, och jag tror minsann att den grunden sitter hårdare fast än alla dagispedagogers i hela världen!

Det kommer att bli en helt underbar liten människa av din unge, kön eller inte!

Kram på dig!

Skrotmamman skrotar vidare - 14 månader mellan barnen

Här har vi inte kommit dit, men "alla kvinnor = mammor, alla män = pappor" och väldigt mycket snoppar och snippor........



Eftersom ni lever efter er övertygelse, strävan, önskan och vilja, tror jag att ni lagt den grunden hos Ninja så hon står själv i allt detta. Alltså inte själv som i ENSAM, utan i SJÄLVSTÄNDIG och står upp för sig själv.



"Ja, du har en snippa", kan man väl svara. Utan att utradera könet, utan att superbejaka "flicka", bara bejaka faktat. Och faktat att hon har en snippa vet hon ju redan :-)

Lexie

Ja, men det skulle ju komma förr eller senare. Och hon har ju rätt i sak, precis som du LD. Hon är en flicka och hon är ett barn bland annat.

Maria

Hon ÄR flicka och du visste antagligen att denna dag skulle komma? Det viktiga är vad du gör med det. Lär henne att vara flicka INTE innebär att vara prinsessa, tyst, lydig osv. Att flickor och pojkar finns, biologiskt, men att de inte hör ihop med ett visst beteende.



Sen måste jag få tillägga att Ninja antagligen är kaukasier... Kaufkasier finns det inget som heter...



Jo

Nej det finns inga bevis på att vi skulle tillhöra olika raser. Så vitt jag vet finns det större genvariation inom Afrika än mellan europeer och afrikaner till exempel. Det känns som du tror att ordet flicka kommer förändra ditt barn och jag tror helt enkelt inte att det behöver vara så.



Jag tror..

Att könet i sig och könstillhörigheten är så viktigt just för att det hör ihop med sexualiteten.. Och där utforskar ju barnen fritt redan från födseln. Jag jobbar på 1-3 årsavdelning på förskola och plötsligt från ingenstans får man ett "Pelle har snopp" under blöjbytena. Det märkliga är att när de små barnen pratar kön så vet de bara att snoppen heter snopp. Och de vet att pappa har snopp och vilka på fsk som har snopp. Då pratar jag om snippan för att ge även den ett namn. För det tycker jag är viktigt. Att både snippan och snoppen får lika mycket plats. Men jag kanske är helt ute och cyklar? Jag kanske bara borde kalla dem båda för kön? Kalle har ett kön och Lisa har ett kön?



prinsessanadia

LD: Jag vill påpeka att folk förr i tiden trodde att det fanns olika människoraser. Idag vet man att så inte är fallet. Vi är en ras, oavsett hudfärg, människorasen.

LADY DAHMER

Maria det var ett stavfel. Jag förstår inte varför det var viktigt att påpeka?



JO nej, raser finns i högsta grad. Raser och undergrupper. Däremot har de lite betydelse och, som du säger - finns det större skillnader inom raserna än mellan dem.

Rebecka

Jag är ganska trött på att man inte får vara ett kön faktiskt. Bara för att man är tjej betyder ju inte att tjejer kan vara precis lika bra och göra precis samma saker som pojkar liksom. Lägg av att haka upp dig på kön =)



LADY DAHMER

rebecka det är ingen som hindrar dig från att vara ditt kön. Kör på! Det jag pratar om här är ju hur alla tvingast till det oavsett. Jag vill gärna att mina barn får vara individer och inte sina kön.

Anonym

Jag blir nyfiken- vilka skillnader ser du mellan Ninja och andra 3-åriga flickor?

Och nu antar jag bara, förlåt om jag misstar mig, men jag fattade det som att du menade att Ninja är "bättre" på något vis, än de här andra 3-åriga flickorna? Hur menar du då? Friare? Mer högljudd?

Fia

Angående det där med att sitta varannan pojke, varannan flicka:

Jag växte upp med min ett år äldre bror och vi tänkte aldrig på vilket kön vi tillhörde. Min mamma har varit bra på att låta oss bara vara barn, precis som du vill att Ninja ska vara. Det tycker jag är jättebra.



När jag började skolan 6 år gammal kom sitta varannan- principen in i bilden. Jag tyckte att det var märkligt redan då men tror att det är ett lamt försök att undvika uppdelning efter kön (motsägelsefullt). När fröken inte sa till oss hur vi skulle sitta blev det någon form av automatisk könsuppdelning - grabbarna lekte med varandra och tjejerna ed varandra. Kanske på grund av dålig genuspedagogik på dagis. Själv gick jag aldrig på dagis så jag missade det där. Jag och brorsan lekte indianer, superhjältar, lekte med dockor och plockade blommor. Intressant nog tyckte min bror att dockor var himla kul, jag gillade det inte men kompromissade (vad mogna vi var i vår lek när jag tänker efter).



Så snart man hamnar i den typ av offentlig miljö som dagis/ skola innebär verkar könet vara så himla viktigt. Jag håller helt med dig. VARFÖR ska det vara så? Jag trivdes mycket bättre innan jag började skolan och inte fick vara med killarna och leka för att jag var tjej och tjejer har ju tjejbaciller (vem fan har hittat på det?!).. Jag gillar din jämförelse med rastillhörighet.



Än idag har jag problem med om folk ser mig som kvinna i första hand och individ i andra. Det är jävligt vanligt förekommande både på jobbet och på fritiden. I hate it.

Malin

Håller med dig, igen! Men som förskolelärare måste jag erkänna att man gör de där misstagen, att behandla barnen olika pga av kön. Ganska ofta faktiskt, oavsett HUR medveten man är o HUR mycket man än försöker. Tyvärr... Det sitter så djupt rotat, så även om man tror att man gör lika så har det visat sig i studier mm att man använder olika tonläge etc beroende på om man pratar med flickor eller pojkar. Hemskt, men så är det. Tror att det viktigaste är att man är medveten och att man verligen FÖRSÖKER. O dessutom tar upp det till diskussion i personalgruppen. Sen har man ju (tyvärr igen) resten av samhället, som påverkar. Inte lätt...



En annan sak med kategorisering, det är en naturlig del av barnens språk - och matematikutveckling. Ninja är i den åldern som, om hon inte redan gjort det, kommer börja dela in allt möjligt i grupper. Allt utifrån div. olika kriterier. O det är som sagt var, en väldigt viktig kunskap inför framtiden, som hon håller på med när hon delar in i olika grupperingar. Men att ge henne chansen att sortera, gruppera och kategorisera andra saker, efter andra kriterier än kön känns ju som ett bra mycket bättre alternativ än könsindelning! :)

Lisen





Jag känner precis som Fia o blir fortfarande mycket provocerad av att ses som kvinna istället för individ.



Jag lider med dig LD, förstår att det känns skit. Själv tycker jag du e grym, vet inte om jag kommer att klara av att vara lika konsekvent när det gäller mitt barn.

Studentmamman

Fast hon är ju en flicka. Sen vad det innebär är en helt annan fråga och något som är högst individuellt.

Lo

Jo: Du menar precis som det finns en större variation inom könen än vad det finns mellan dem :P (om man bortser från kroppsdelar och x/y-kromosomer)?



Nä men seriöst, såklart att det är omöjligt att bevisa att det finns olika raser när "ras" är ett ord som människor kommit på och vad som är ras alltså är något som är beroende på vad vi kallar för ras. Om man ser på olika raser mellan tex hundar så handlar ju det om att man genom parning av liknande hundar har avlat fram ett vist utseende och beteende, för människor har det ju snarast handlat om att människor på olika platser har börjat se liknande ut genom en slags naturlig avling och att det därmed har blivit en variation mellan folk på olika platser. Egentligen handlar det om samma sak men i olika stora skalor och att det ena är medvetet gjort och går fortare medan det andra har hänt automatiskt och under en längre tidsperiod. Och ja det finns skillnader, exempelvis att olika folkslag tål vissa matvaror olika bra osv.



Idag är dock rasbiologin inte längre populär eftersom den anses att vara ideologisk förkastlig och skapar rasism (och jag tycker givetvis att det är bra att det har försvunnit eftersom det inte finns någon nyttig mening med att forska kring ras och att det bara genererar en massa idioti).



Förövrigt så önskar jag själv många gånger att jag slapp vara mitt kön. Inte för att jag har något emot att ha en kvinnlig kropp osv utan för att så många människor har en massa förväntningar och uppfattningar om mig på grund av det. Jag är en människa först och främst.



LADY DAHMER

anonym hon är definitivt friare - hon grupperar sig inte på samma sätt. Hon väljer inte vänner efter kön och dras inte automatiskt till flickgruppen. Hon är inte lika mån om att vara fin. Hon vågar ta plats. Hon leker mer varierat - både vildare lekar men även lugnare. (jo de flesta barn gör det i viss mån, men det är ändå ganska stereotypt. Flickor t.ex leker generellt lugnare medans pojkar är vildare)



Hon verkar ha tagit till sig egenskaper från alla roller på ett tydligare sätt. Hon är varken flickig eller pojkig. Hon är ett barn. Fri.



Och ja jag tycker det är bättre. Men det betyder inte att jag tycker att hon är bättre än nån annan (fast det gör man ju alltid egentligen, som förälder. Klart mitt barn är bäst!)

Jo

Lo: skillnaden män och kvinnor emellan är större än inom könen om vi prata biologi, vilket jag gjorde.



Jag har aldrig föreslagit att LD skulle bemött ninjas "jag är en flicka" med "javisst och därför är du precis som alla andra flickor och olik alla pojkar som är av det överordnade könet, så nu är det dags att anta din könsroll och underkasta dig". Men kanske med "javisst, människor som har snippa kallas för flickor ibland". Måste det vara konstigare än så?



Anonym





:-s;-(:-|:question::rolleyes::love::blush::mad::cool::tired::bigeyes::thumbup::thumbdown:;-P:-):-(:-P:-d:-O;-);-P:thumbdown::thumbup::bigeyes::tired::cool::mad::blush::-):-(:-P:-d:-O;-):-s;-(:-|:question::rolleyes::love:

Maria

Jag påpekade det för att jag anser att skriven text blir mer förståelig om man skriver rätt. Du har skrivit så vid flera tillfällen tidigare nämligen, det är väl roligare att skriva det rätta ordet? Sen att det var en parantes i kommentaren är ju en annan sak, det var inte huvudpoängen med min kommentar.



LADY DAHMER

maria mina texter är välskrivna och rättstavade. Ibland slinker ett stavfel med. Det är inte hela världen och det är inget jag hakar upp mig på. Jag har viktigare och roligare saker att förmedla. Jag betackar mig för språkpoliser. Det är så förbaskat tramsigt och drar bara ner stämningen. Håll dig till ämnet istället.

Annos

Alltså..

Jag har en pojke,och jag tycker det blir svårare att vara könsneutral än om jag ex hade haft en flicka..

Ex så hade väl ingen reagerat om jag klätt min flicka i bara blått och haft keps på än om jag klär min pojke i bara rosa och en tunika?

Jag vill ibland göra det,för jag tycker tunikan är ett vackert plagg men jag vågar inte..

Skulle du Ld våga klä tamlin i klänning?

Lotta på Bråkmakargatan

Jag förstår din frustration, LD, men jag tror du gör för stor sak av det här. Jag tror inte allt ditt hårda arbete med Ninja kommer raseras av detta. Det är du som har lagt grunden för henne och det är du som kommer fortsätta. Som någon påpekade; imorgon kanske hon är en tiger eller något annat =).



Amanda

Jo: Där har du fel. Rent biologiskt är det större skillnader inom könen. Precis som inom raser.



Amanda

Nä, fy fan vad trist att det ska bli så för Ninjan nu. Men jag antar att det enda du kan göra är att vända det till något bra? Så gott det går iallafall. Eller att du bokar in ett möte med fröknarna/förskolechefen och berättar om din oro, och berättar lite om hur du tänker kring genus och allt detta. Fråga dem om de inte kan säga "barnen" eller namnen på barnen, istället för flickor och pojkar. Det kan tyckas vara en liten detalj, men det gör nog mycket att ord som "flickor" och "pojkar" cirkulerar dagarna i enda i förskolan. Säg att du vill att de ser Ninja (och förstås de andra barnen) som individer, och att du skulle uppskatta om de försökte att ha förbestämda förväntningar på hur pojkarna och flickorna är och bör vara. Försök!

Amanda

Hahaha, jag glömde "inte" på en del platser i min text.. jag menar ju såklart att det INTE ska cirkulera ord som "flickor" och "pojkar" och att de inte ska ha förbestämda förväntningar...

Henni

Våra barn visste ganska tidigt att de är pojkar. De frågade varför jag inte har nån snopp och då var det bara att förklara att man kan se ut på 2 olika sätt, typ. Så klart frågade de sedan vilka av alla de känner som hade/inte hade det och jag fick snällt berätta. Och så undrade de hur jag kunde vata vad alla hade.:D Har för mig att jag sa nåt om "det har dens mamma/pappa sagt" typ. :D



Och ang att vara "fri" så känner jag faktiskt flera barn som liksom är så där fria av sig själva (helt utan föräldrarnas inverkan. Barnen klär sig könsstereotypt och får stereotypa saker). Det finns alltså hopp, vi behöver inte stressa upp oss på alla dem som köper Barbietidningar till sina små PRINSESSOR och Carstidningar till sina GRABBAR. :)



Heja dej, LD. Keep up the good work! :)

Karin B-Mattsson

Jajje. Hon är en flicka.

Och syster, barn, blivande kvinna.

Visst är det härligt!

En gränslös flicka, vilket föredömme hon är!

Och vilken pedagogisk resurs på sin förskola.

sandra

men hon ÄR ju en flicka, och hon kommer att få höra det hela livet, det går inte att hindra.

dessutom; ska dagisfröknarna kalla på "flickorna och pojkarna,och så barnet", det går inte.

LADY DAHMER

SANDRA men va fan? Varför ska de ropa på "flickorna och pojkarna" överhuvudtaget? Ungarna har NAMN de kan tilltalas med, annars duger "kom nu barn!" alldeles utmärkt.

Elin

Jag tycker inte du ska göra göra en stor grej av det faktiskt. Ja, hon har nu upptäckt att hon är en flicka men hon lägger antagligen inte så stor betydelse i det. Det är först när hon börjar dela upp i tjej och killsaker tex som du ska börja problematisera. Om hon ser att du blir upprörd av ett sådant uttalande kan det nog leda till en hel del funderingar från henne i onödan.

Anna

Minnia skriver otroligt upplysande och intressant!! Bravo!

Lizzie

LD - Min dotter är precis som din, kan variera i lekarna, leker med alla, hon kan även leka för sig själv om hon har lust, hon kan leka lugnt och hon kan leka högljutt. Hon leker med både pojkar och flickor.

Men jag har aldrig haft detta genustänk som du har och har aldrig uppfostrat min dotter som du har gjort med din. Jag tycker att flickor ska vara flickor och pojkar ska få vara pojkar. Jag vill inte klä min pojke i rosa och flickkläder (om jag nu får en son någongång i framtiden) och jag vill klä min dotter i fina klänningar, mycket rosa o.s.v.



Man behöver alltså inte ha detta överdrivna genustänk för att göra så att flickorna leker med pojkar och bilar och tvärtom.



Anonym

Lizzie:

Så hur är flickor,respektive pojkar?

Vi föds alla nakna och inte med nån viss färg inpräntad i huden så varför ska man göra skillnad och varför ska man öht bli upprörd eller gud nåde råka klä sin pojke i nån "flickig färg"? vad spelar det för roll?

jag blir så jävla förbannad av allt trams!

Låt barnen ha alla färger som finns,herre gud,det är bara färger.

Din flicka dör inte av att inte ha klänning på sig en dag,eller nån gång ha blåa mjukis brallor.

Sluta vara så inskränkt och låt ditt barn utvecklas så som naturen tänkt att hon ska utvecklas och inte hålla på tramsa med rosa spets klänningar som för övrigt är väldigt obekväma och kliar+begränsar henne i sina "vilda lekar"

Det är de barnen det är synd om!

YezzCorner-hästnörd i mammaförpackning

Jag kan förstå att det känns som att allt ditt jobb raseras på nolltid när det kommer ett sånt uttalande från Ninja.. men å andra sidan, var det inte ganska väntat?



Barn vars föräldrar vill att förskolan är genusmedveten har svårt att hitta just såna, för folk tar sig sällan tid att bryta ett invant beteende som de redan nämnda; "kom nu killar och tjejer" eller sitta varannan tjej varannan kille etc.



Tyvärr så kommer det nog inte att hjälpa mycket med ett samtal eftersom det snarare är en vana än ett medvetet val hos personalen att kalla barnen för flickor och pojkar etc.

De kan säga ja och amen och hålla med dig i dina tankar och önskemål, men när de är mitt inne i en situation så glöms det ändå bort och de kallar barnen för det de alltid kallat dem.



Då tror jag mer på att be dem kalla Ninja för just sitt namn i stället för tjej eller flicka, det KANSKE de orkar hålla i skallen. Men inte säkert. Det svåra är ju ofta att dessa pedagoger ofta har en miljon andra saker i skallen också. Och jobbar man inte aktivt efter mallen att barn är barn och inte kön, och att man inte kallar dem för killar och tjejer eller pojkar och flickor, då är det lätt att glömma sig. Och alltså rasera det du som genusmedveten byggt upp under flera år.



Å andra sidan kanske du kan vara den som sätter igång en tanke genom att ta ett formellt möte med rektor och SAMTLIGA lärare (den sociala fobin får man glömma bort här..) och informera dem om vad genus är, varför man bör tänka på det, och kanske föreslå att förskolan profilerar sig som en genusförskola? Påpeka bristen på sådana, och berätta om möjligheterna för barnen, du inspirerar ju många tusen genom din blogg, varför inte försöka inspirera de som jobbar på ditt barns förskola? Idag blir det ju mer och mer människor som vill ha genustänket på förskolan, så behovet finns ju.



Om det är så viktigt för dig så tycker jag du ska leva rövare tills du får som du vill, eller åtminstone tills ni uppnår en fungerande kompromiss. Du lär ju märka på Ninja om det efterlevs eller ej..

Anonym

Och Lizzie: Din pojke kommer inte bli bög om han fick på sig en rosa plagg på sig,eller vill experimentera med spets klänningar,precis som din dotter fått göra..

Snacka om att begränsa sina barn!

Jag har en pojke och jag blir så jäkla irriterad på en viss person som ska hålla på och kalla han för tuffing och säga att han är tuff för att han bara är,hade det varit en flicka så hade hon varit söt istället..

Så TRÖTT PÅ ALLT JÄVLA TRAMS!!!

Lizzie

Anonym - Vart har jag skrivit någonting om spets? Vart har jag skrivit att jag INTE klär henne iblåa mjukisbrallor? Strumpbyxor är inte så jäkla obekväma heller, jag har inte klänning på henne jämnt, jag skrev att jag tycker att flickor ska vara flickor och pojkar ska får vara pojkar och inte tramsa runt och ha rosa klänningar på pojkar för att "han ska visst kunna ha sånna kläder." NEJ, jag tycker faktiskt inte att en pojke ska ha rosa klänning med hjärtstrumpbyxor. Acceptera min åsikt.



Anonym

ja men du svarar fortfarande inte på frågan! Hur är pojkar och hur är flickor enligt dig?

de måste alltså ha de "rätta färgerna" för att passa in i din mall i hur könen ska se ut?

Trams!

Lizzie

Anonym - Ursäkta mig nu med vad fan har böghet och sånt med saken att göra? Har jag inte sagt heller, skulle helt ärligt skita i om min son blev bög, har INTE med saken att göra och jag har inte sagt något om det heller. Handlar inte om tuffhet och söthet heller att göra...



Lizzie

Anonym - Öh nej? Vilken jävla mall? Jag tycker om att klä mina barn så, har du något problem i det? Du missade poängen i mitt första inlägg.



Anonym

Så varför ska du begränsa dina barns klädval bara för att de inte har "rätt kön" enligt dig?

Varför ska ett barn inte kunna ha på sig hjärtstrumpor bara för att han har en snopp?

vart skulle det göra ont på dig?

Anonym

Mallen i hur du tycker att flickor,respektive pojkar ska kläs!

Varför kan de inte bara få välja fritt?

Du begränsar de med ditt tänk!

Frida

"Fast hon är ju en flicka."

Pffftt.

Jag tycker det där är oerhört irriterande, frustrerande, provocerande och naivt. Att diskussionen inte går djupare än så. Att Ninjas kön blir så förenklat och självklart i era ögon.

Det ska vara Ninjas val att få definiera sig som något och vad i så fall. Det ska vara på hennes (henoms?) villkor. Inte era. Det ska vara varje barns val. Det ska vara på deras villkor. Ingen annans. Inte era. Likadant som det är ditt val att definiera dig som vad fan du vill.

Därför tycker jag att det är viktigt att låta andra alternativ än just pojke/flicka få utrymme, ifall vi nu ska belysa kön och könsidentiteter. (För även om Ninja/barn i allmänhet är unga så behöver vi väl inte förenkla könsaspekten? För det är fan i mig inte enkelt.) Agender, bigender, pangender, intergender, queer, non-gender, annat... Är det inte minst lika viktigt att få in dessa kön undrar jag till dem som påstår att det här är ett ypperligt tillfälle att påpeka att pojkar och flickor finns?

För övrigt så handlar det inte bara om att framhäva att "flickor behöver inte bara vara tysta!" "flickor kan också leka med bilar!" - för det i sig cementerar könsrollerna också. Just för att vi utgår från att tysta flickor som inte leker med bilar är normen, och att det andra är avvikande.



Kör på ditt race, LD, säger jag. Men just eftersom kön nu kommer bli en ofrånkomlig del av Ninjas liv nu, antar jag, så låt andra alternativ finnas.

Lizzie

Handlar inte om det heller, jag tycker bara inte att pojkar ska ha klänningar, punkt slut.

Det handlar inte om mina klädval heller, jag skrev att jag har det tänkandet att pojkar är pojkar och flickor är flickor, men oavsett om jag har det tänkandet så kan min FLICKA leka med POJKAR, hon kan leka med bilar, hon kan leka med dockor, hon kan vara högljudd, hon är självständig och inte alls som vissa tror att flickor är (dvs tystlåtna o.s.v) TROTS att jag har det tänkandet att flickor är flickor och pojkar är pojjkar. För oavsett vad vi gör, oavsett hur vi gör så kommer ALLTIS flickor att VARA flickor och POJKAR kommer alltid VARA pojkar.



Lizzie

Anonym - inte för att det angår dig men min dotter bryr sig inte speciellt mycket av vad hon har på sig...



ellinor

Jag kan inte förstå hur man kan tycka att det är hemskt och fel att inte pränta in i sitt barns hjärna att det finns flickor och pojkar. Det finns ju massa olika saker som delar in oss i kategorier beroende på hur man ser på saker och ting. Är det viktigt att säga att "han är mörkhyad och hon är asiat" och sedan förklara exakt vad det är som skiljer dem åt rent biologiskt, utseendemässigt osv osv? Eller att det finns rika och fattiga människor? Eller de som gillar choklad och se som föredrar vaniljglass?



Klart hon kommer förstå tids nog. Men DET är väl ändå inget skäl att berätta allt på en gång? Det är massa saker som Ninja och alla andra barn kommer inse med tiden, men som föräldrarna knappast behöver visa. Som att det gör ont i hjärtat att bli sviken av någon man tycker om. Hur det känns att få sin första fylla. Eller bara att det gör ont att ramla. Måste man putta sin unge bara för att den kommer känna känslan nån gång i livet? Alltså, nu förstår jag ju att jag drar det till sin spets och att det blir löjligt.. men ändå...!



klaudia , daniella, linn

sjukt fin blogggis

/ deeduu.blogg.se

Studentmamman

Frida: Om det var min kommetar du syftade på vill jag bara tillägga att detta inte alls är så förenklat i mina ögon utan det gå mycket, mycket djupare än så. Det jag bara ville betona är att hon är en flicka biologiskt men samtidigt är hon inte sitt kön. På samma sätt som min egen son är en pojke men han är inte sitt kön utan en egen individ med sina intressen och personliga egenskaper. Jag tror som någon annan skrev att det i vissa åldrar kan vara viktigt för barn att klassificera saker i sin omgivning. De upptäcker likheter och skillnader i hur mamma och pappa ser ut. Flickor har snippa och pojkar har snopp. I detta fallet tror inte jag att det behöver vara djupare än så utan att Ninja kanske försöker skapa sig en förståelse över sin omvärld och att hon ser ut på ett visst sätt samtidigt som hennes bror ser ut på ett annat. Det är inget att göra med vem hon är som individ bortsett från de biologiska skillnaderna. Hon är en flicka men hon är inte sitt kön. Hänger ni med eller svamlar jag till det för mycket? :-)

Emma

Ni som skriver att det är större skillnader mellan könen än inom, vad är det för forskning ni baserar det på? Som forskare i psykologi vet jag att det är större individuella skillnader än mellan könen.



På samma not; vad är det för forskning som säger att det är viktigt att ha en "könsidentitet" för den "psykologiska" utvecklingen? Vad menar du med den "psykologiska" utvecklingen? Grupptillhörighet är fundamentalt för människan, men det finns inget som säger att just gruppen kön är något speciellt. Man kan lika gärna vara del av gruppen barn.



Jenny

Hejsan!



Någon hade länkat din blogg på Facebook och beklagat sig. Tyckte att du skröt, var fet etc... Jag ville såklart få mig en egen uppfattning, och jag förstår inte vafan hon har emot dig och din blogg?



Du har sunda värderingar och en ypperlig syn på barnuppfostran. Du tycker precis som jag i många avseenden. Jag vill också ha bråkiga, egensinnade barn. Då vet man att man lyckats.



Skit i alla som försöker kasta skit på dig. De är bara trångsynta och inne i sin lilla egen värld av fel. Du vet vad du tycker och verkar ha något innanför pannbenet, tack och lov.



Ha det så bra och lycka till med allt du gör.

Ladydahmer

LIZZIE men asså... Flickor är flickor och pojkar är pojkar och so what? Vem har påstått nåt annat? Varför är det viktigt att påpeka tycker du? Mitt barn blir inte mindre flicka vad jag än gör. Det är heller inte mitt syfte att ta ifrån henne hennes biologiska kön.



Du har en del att lära om både genus och kön som social konstruktion. Läs gärna mer i min blogg!

Jenny

Jamen precis? Det borde jag börja med (mer) :D



Äsch, spelar ingen roll ^^

Hanna

LD skulle du kunna tänka dig att klä Korvas när han blir äldre i klänning?

Asta

Jag beundrar din strävan efter genustänk i vardag och uppfostran och jag tycker det är härligt med färgstarka människor som inspirerar. Sen är det ungefär som med modevärlden o alla spektakulära kreationer som visas upp. "Alla" kommer inte gå runt så där, men det ger lite inspiration och det färgar av sej på den stora massan.

Hoppas du förstår hur jag menar, jag vill alltså börja med att säga att jag gillar dej o att du åtminstone får mej att fundera även om jag inte håller med dej i allt.

Jag tycker att du är en smula okonsekvent. Vissa saker får stor betydelse, andra ingen alls fastän de kanske är viktigare. Så som föräldraledighet mm.

När jag kommenterade kring "mamma ska göra fint" här om dagen, syftade jag eg inte på ordet mamma utan mer faktumet att "nu ska kvinnan pynta till det lite här." Du svarade då "jag är ju mamma..."

Ja... å nu kan jag säga, din lilla tjej är ju flicka. :) Å hon kommer köra hela utvecklingsprocessen så som alla andra flickor å pojkar som i en identifieringsfas älskar allt, allt som hör till egna könet eller som förknippas med kvinnligt/manligt. Hon hon ju inputs från en massa håll, inte bara fr dej.

Jag har 4 barn som är nästan vuxna, jag hade när de var små en massa föreställningar o ideal kring hur de skulle fostras. Det var inte "genus" i första hand för min del, men jag fick ge mej på en mängd punkter genom åren. Barn revolterar o blir ofta motsatsen till sina föräldrar, en del under självständighetsfaser andra för gott.

Det är inget fel på att ha goda intentioner men du får nog bereda dej på att du många, många gånger får ett barn som blir... inte riktigt som du planerat.

Huvudsaken att de blir trygga, självständiga människor med mod o empati inom sej.

Ha en fin valborg/ Asta

sabina

ett, att på något vis hymla med att det finns flickor och pojkar och att vi ser olika ut, kan nog göra stor skada även det. det är ju som allting annat, inte ordet i sig utan användandet av det, som kan göra skada. det gäller ju bara att avdramatisera ordet, för det finns där, det kommer finnas där. det kommer missbrukas, det kommer användas nedlåtande(flicka, lilla, kasta som en tjej etc). nu när du är medveten om att hon vet, är det bara att köra på som du gör. ungar som ungar, liksom. hon kommer inse det en dag också.



två, jag sprang hem efter skolan och sa att "jag tillhör den vita rasen", men jag såg inte ned på övriga kids på grund av det. jag minns bara att jag tyckte ordet "ras" var jävligt konstigt, att raser finns ju bara bland djur.



däremot hade jag en klasskompis som inte visste att människor kunde ha olika färg på huden. hon vägrade sitta och äta bredvid ett mörkhyat barn när hon gick i förskola, för att detta barn var "smutsigt". så det här med att barn inte SER hudfärg är rent skitsnack. det är innebörden(brist på sådan) av färgen, ordet, brytningen etc, som är av betydelse. detta är givetvis bara mina åsikter.

Anonym



"Att vara flicka eller pojke är inte bara att veta sitt kön eftersom att det ligger så otroligt mycket värderingar i orden som jag inte tror min treåring är mogen att vara kritisk mot. Oavsett hur medveten jag är."



Men..måste man göra en stor sak av det?? Kan man inte bara konstatera att ja, du är flicka, så kallar man dem med snippa?! Precis som att jag är rödhårig, du är mörkhårig..och.. liksom?! Stor grej? Nää..inte alls!

Jag har 4 barn. 3 flickor 1 pojke. Första dottern kom när jag skulle fylla 20 år. Lycka över att hon var flicka..och en dröm om söta klänningar och hårspännen osv.. Jag försökte påverka henne att gilla rosa, klänningar och sånt där fluff fluff. Tror du att det funkade? Nää!



Amanda blev en punkrockare som hatade rosa, som hatar allt vad tjejprylar heter. Det spelade liksom ingen roll vad jag försökte påverka henne med då hon var liten..för hon blev den hon blev ändå.



Sonen är den mest ödmjuke kille jag vet! Klart, han e min son..ler Men allvarligt! Han är en mjukiskille!



Dotter nr 2, som idag är 3,5 år, älskar Darth Wader och My little Pony. Hon lyssnar helst på Motörhead, Babsan och The Moniker. Igår handlade vi kläder..hon valde blå shorts med Dinosaurier på, och en blå tröja med Rolling stones tunga på..och en keps med prinsessor på.



Jag har gett upp hoppet om att få dem att tänka på ett visst sätt.. De kommer gå igenom faser i livet, där vi ibland kanske förfasar oss.., men jag tror vi får hålla tungan i styr..för de kommer snart att hitta en bra balansgång! :-)



Lita på Ninjan..hon kommer göra det du gör sen ändå!

Anonym

Intressant är ju också att mäns och kvinnors hjärnor fungerar på olika sätt. Ja, enligt forskning. Det är också fastslaget i forskningen att det är viktigt att tillhöra ett kön just för den biologiska faktorn. Som Minnia skriver om. Men det beror ju förstås på vilken forskning man väljer att läsa.

Och - det ÄR viktigt för identitetsskapandet att veta vilket kön man tillhör. Men jag förstår frustrationen över att man gör skillnad på flickor och pojkar, men det är ju en helt annan sak.

Kvinnor är mammor, män är pappor. Flickor har snippa, pojkar har snoppar. Och? Det är ju inte ordet i sig som är laddat, det är ju vad man gör det till. Vissa barn är brunetter, andra är blonda. Blåögda, brun hy - alla är olika. Och? Det är ju åter igen vad man gör med det! Det är också en del i identitetsskapandet, precis lika mycket som att vi har tio fingrar.



Jag tycker tvärtom lite synd om Ninja som inte "får lov" att kalla sig själv för flicka. Hon är en flicka, hon är blond, hon har en mage. Hon lär sig om sig själv helt enkelt.

Ninna

Det vore nog en lättnad att slippa bli sedd som sitt kön ibland ja, slippa förväntningar, slippa den blindhet könsrollerna ger som gör att vi får svårare att se varandra som individer ..

Det här "flickor är flickor o pojkar är pojkar", vad är det för argument, människor är vi allihopa, varför ska skillnader behöva framhävas så förbannat och sätta krokben för möjligheter till gemenskap?



Mathilda

Visst är hon ett barn, men också en flicka. Din uppgift nu blir ju den att fortsätta lära och förmedla att oavsett om man är pojke eller flicka, har man samma rättigheter och möjligheter.



En annan Hanna

Det enda jag tänker om det här är att du kanske borde bekräftat hennes upptäckt. För den är hennes och hon delar den med dig. Hon är en flicka och behöver få bekräftelse på det... annars gör ju du samma sak som du är rädd att andra ska göra. Du gör det dåligt och annorlunda att vara en flicka.



Nu kanske du har beskrivit vad du sa lite hårddraget, men om du inte åtminstone bekräftade att hon hade rätt med ett "Ja, och du är ett barn"... fick hon ju veta att just detta att vara flicka inte var något du tycker är speciellt bra eller viktigt att vara... och det är ju synd eftersom hon kommer att fortsätta att vara det.



Hade min unge kommit och konstaterat att han är vit och att kompisen är svart hade jag tyckt att det var viktigt att konfirmera det. Det är ju först om man börjar förneka, mumla i skägget och undvika att svara som barn förstår att det är något konstigt med det. Så länge de inte värderar skillnaden är den ju bara ett faktum. Som att någon har långt hår och någon annan större snopp (mycket viktig upptäckt för min son just nu att kompisens snorre är större - och helt utan värdering än så länge).

Anonym

Sanningen kommer alltid fram, tyvärr. Ibland blir föräldrar chockerade eller besvikna. Nu har Ninja - åldersadekvat - upptäckt att hon är flicka. Det går ju inte att förneka.

GENUSTÄNKET handlar inte om att förneka kön utan om att hantera förväntningarna på kön.



Ibland blir det ju förvirrat. Människan är tvåkönad rent biologiskt och barn behöver bekräftelse på sin identitet. GENUSTÄNKET är socialt vilket är något helt annat.



Varför man inte får säga "tjejer och killar" på förskolan är för mig helt obegripligt. De är vad de är.



Sedan kan både Du som förälder och förskolepersonalen arbeta på förväntningarna. Då är vi återigen i det sociala rummet.



Du vill ha ditt barn uppfostrat på ett visst sätt. Men Du kan inte köra över de andra föräldrarna på förskolan - de som inte tänker som Du.



Det som jag finner betänkligt här i diskussionen - med några undantag när - är sammanblandningen biologiskt och socialt tänkande.



:rolleyes::rolleyes::rolleyes:

LADY DAHMER

anonym för att när man talar om skillnader så gör man skillnad. När man hela tiden påpekar för barnen att de tillhör ett av två grupper så skapar man automatiskt segregering, för barn grupperar och kategoriserar sig gärna.



Läs mer här:

http://ladydahmer.se/2011/march/borjar-man-prata-om-skillnader-sa-gor-man-ski.html



Så länge min unge inte vet att hon är flicka så vet hon heller inte vad som förväntas av henne. Hon vet inte att hon hör ihop med en grupp och hon förstår inte att det finns färger, kläder och leksaker som är reserverade för henne.



Mitt barn är även svensk och vit. Det är vad hon är som du säger. Men jag vill ju inte att personalen på förskolan ska tilltala barnen efter ras, etnicitet eller kön. De har namn.



När det gäller barnafostran så kör jag inte över andra föräldrar; de är nämligen fria att köna sina barn hur mycket de vill. Däremot så blir inte jag fri att skydda mina barn från att könas. Att vara genusmedveten inom förskolan tjänar alla på.

Frida

Studentmamman: Fast "flicka biologiskt"? Jag tycker att den frasen är väldigt suspekt. Ninja är en människa biologiskt. En människa med en snippa.

Poäng: själva fenomenet "flicka" är ett socialt och kulturellt betonat ord och jag har därför viss svårighet med att höra ordet i den kontexten. Men könsorganet - ja, det är biologiskt.

Jag tror att LD har berättat för Ninja att Tamlin har snopp och att hon själv har snippa. Jag är ganska säker på att hon nämnde det... Och så är det ju, men när det kommer till flicka/pojke så går det djupare de facto. En kan vara flicka med snopp och pojke med snippa. Ifall vi nu ska prata kön så tycker jag att det om något är viktigt att betona.

Och ifall Ninja/barn generellt nu inte är sitt kön - varför då betona att "hon är en flicka"? Det om något är väl att vara sitt kön?

Christie

Damn, so much for all that training, and yes I´ve heard them say ok girls come over here or the boys are playing cars want to go play with them? When I dropped Vincent off before, but I just said he likes to cook :P

Anonym

Tack för svar. Kan i mångt och mycket förstå vad du menar. Och att jag använde ordet "bättre" var i brist på ett annat (bättre) ord... Klart att ens eget/egna barn alltid är BÄST!

M

LD:

Jag förstår att det känns tufft, man vill ju att sitt barn ska få vara sig själv liksom, inte ett kön...

Men man får ju försöka tala om att det finns fysiska olikheter men de spelar ingen roll för det är insidan som räknas.

Viktoria

Läst din blogg ett tag nu och har kanske inte bäst koll på genus i denna värld, men känner att jag nu måste kommentera.



Du säger att du vill att din dotter inte bara ska vara ett kön. Det är hon inte, ingen är bara ett kön. Hon är dotter, syster, barnbarn osv. Det finns titlar för allt och med dessa titlar har det också med tiden kommit "regler" för hur vi ska leva, men det är vi själva som bestämmer om vi vill ha dessa regler. Vill vi kvinnor serva våra män? Nej, det kanske vi inte vill och då gör vi inte det. Men vi kan inte neka till saker i vår identitet.



Säg t.ex att hon nu innan hon visste att hon var flicka skulle gått på toaletten på förskolan, det finns ett toalett för flickor och en för pojkar säger vi. Hur skulle hon gjort då? Skulle inte det gjort henne förvirrad? Att inte veta vilken kön hon tillhörde?

LADY DAHMER

viktoria om min farmor had pung skulle hon vara min farfar. (grekiskt talesätt) - det är ett hypotetiskt ickeproblem som jag inte behöver spekulera i eller ta ställning till. Min dotter kommer inte i den här låga åldern ställas inför ett sådant dilema eftersom att man inte har toaletter för flickor eller pojkar på förskolor. Inte ens på vanliga skolor.

erica

Din dotter ÄR en flicka. Precis så som du är en kvinna. Det är en identitet att vara en flicka, eller en pojke, eller en kvinna, eller en man.

Jag tycker att det är jättebra att du inte sätter dina barn i några "fack" för hur de enligt normen ska vara utefter sitt kön. Jag skulle också tycka att världen skulle vara bättre utan alla könsnormer.



Men din dotter är en flicka, hur mycket du än önskar att hela världen skulle se på henne som bara ett barn.



ida

min kommentar kommer antagligen drunkna här, men jag vill ändå bara säga en sak.

under min uppväxt & uppfostran körde inte min mamma med något genustänk whatsoever, inte heller någon annan vuxen i min närhet, mig veterligen. ni som påstår att det är bra att tidigt få höra vilket kön man "tillhör" för identitetsskapandets skull, vill jag bara säga att i mitt fall har det gjort mer skada än något annat.

jag hade gärna, väldigt gärna till och med, sluppit ha alla förväntningar hängandes över mig. jag hade gärna sluppit bli besviken i tidiga tonår över att bilden av Kvinnan som jag byggt upp utifrån alla förväntningar inte för fem öre matchade mig. jag önskar att jag bara hade fått vara ifred och växa upp till den jag är, slippa år av depression och självhat som till slut ändå kunde leda till försoning med mig själv, min kropp och min person. det hade sparats så mycket tid till att göra saker som man mår bra av istället.

Emma

Detär väldigt mycket kommentarer om att kön är viktigt för identitetsskapandet. Ja, kanske är det det, det är lättare att skapa sig en identitet om man vet vad som förväntas av en och vilka mallar man ska passa in i. Men är det det vi vill? Vi vill ju ändra på dessa mallar.

Om ungen redan vet om att hon ser annorlunda ut än andra barn (snopp/snippa), att mamma och pappa ser annorlunda ut förstår jag inte varför man måste "vara" flicka. Det råder ju ingen förvirring om själva könet, det är ju konceptet flicka som LD inte vill att Ninja ska anamma (rätta mig om jag har fel). Kan man inte skapa sig en identitet utan att "vara" flicka? Visst, man ska veta att det finns olika kön och att man själv tillhör det ena, men kön är oviktigt. På samma sätt som jag t ex är blond, men jag vet att hårfärg är oviktigt.

Anonym

Roligt att alla bekräftar att "jaaa, Ninja är flicka" när ni inte alls vet om så är fallet. Ninja kanske i själva verket är en pojke som fått för sig att hon är flicka för att alla på dagis säger att hon är det.



Håller med Frida i övrigt. Alla flickor har inte snippor, precis som inte alla pappor har snoppar och det är inte bara mammor som kan bli gravida...



Därför tycker jag också att LD bl.a. borde sluta använda sig av det där väldigt transfientliga och omoderna grekiska talesättet. :) Om du vill vara genusmedveten utan reservationer så borde du tänka mer på hur du uttrycker dig för att inte bidra till det här svart-vitt-tänket som orsakar transpersoner att hamna i kläm.

LADY DAHMER

transfientliga och omoderna grekiska talesätt?? va?

mrs Pitepalt

Sånt där är inte kul. Jag provade ett par prickiga solglasögon på Kotten på H&M och direkt sa han "mamma, jag är pojke!" Gråt-gråt!

sofia

Jag tycker att det kan vara lite tokigt att bli så förfärad över att Ninja kläcker ur sig en sådan sak.

För hon är ju flicka, hon har ju ett annat kön (det biologiska) än en pojke. Så är det ju bara. Och jag håller helt och hållet med Minnia. Nu när hon vet att det är skillnad på snippor och snoppar så kan man ju bara visa för henne att det inte begränsar henne på något vis.

Och världen är som den är, och självklart ska du lära henne om alla bra värderingar du vet. Men det känns ibland när du skriver som att du använder henne som frontman i ett krig du aldrig ensam kan vinna.



Jag tror inte fasan och förfäran och hat mot vissa saker är sättet att gå. Jag tror att öppenhet och tolerans mot olikhet lär barnen bättre att man ska vara som man är, den man är, utan att definieras efter hudfärg eller kön eller vad nu helst man kan läggas i för fack.

LADY DAHMER

sofia mitt föräldraskap är inget krig. Allt jag gör är för Ninjas bästa. Och jag tror det ligger i barns intresse att skyddas från viss information. De är inte redo att hantera alla sanningar när de är små.



Nu vet NInja att hon är en flicka - och med det kommer alla föreställningar och krav bli tydliga för henne. Hon är för ung för att kunna värja sig och jag är bara EN person av hundratals hon kommer att socialiseras av.

sofia

Ja så är det ju. Men peppa peppa peppa istället för att hysa agg. Du verkar vara så arg mot så mkt, det skulle vara så kul att se att du var glad och stolt istället, och att de saker du försöker motverka, att du fortsätter att göra det utan att hata omvärlden.

Och nu skulle det också vara kul om du istället för att säga emot som du ofta gör, tänkte: Ja, screw them - vi är fina och jag är glad ändå =) :love:

Jenniien

Men ärligt talat.Hon är ju en flicka!!! Ta inte ifrån henne hennes kön säger jag. Man kan väl fan få vara en flicka eller en pojke och vara likadana för det, åh, blir så less på sånt här, det har gått för långt... jävla larv.

GeishaQ

Min systerdotter kom hem en dag och sa att hon var en pojke. Min syster sa på samma sätt som du - att hon var barn. Men envisa unge fortsatte säga att hon var pojke och när vi frågade henne vad en pojke var för något så svarade hon "att pojke blir man när man varit snäll".



Så kuk för gott beteende då.

Lilian

Mitt barn gör likadant, hon har kommit hem på senaste tiden och sagt att hon är en tjej. Då säger vi att hon är ett barn. har delat ut tre "Ge ditt barn 100 möjligheter..." böcker till förskolan som jag uppmanat dem att läsa och förväntar mig förändring. Längtar tills i höst då de ska ha genus som tema.

vilma

Alltid lika intressant att läsa dina tankar LD. Men jag undrar bara varför du väljer att inte säga till Ninja/Tamlin att de är flicka/pojke MEN att de inte ska anpassa sig efter normerna utan göra det som känns bäst? Jag menar, man kan ju ha en vagina och inte leva upp till de förväntningar som kommer i och med att man har en vagina, och likadant med en penis. Tänker jag i alla fall! Hur tänker du? Tack för en bra blogg! :)

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress