Lady Dahmer

Kvinnlighet. Social konstruktion eller biologiskt?



Om du frågar en muslimsk kvinna vad som är kvinnligt så får du antagligen inte samma svar som om du frågar en japansk kvinna. Eller en svensk.  Eller.... ja, you get my point.

I Japan ses nacken som erotisk kroppsdel, i Iran är det håret och slöjan får symbolisera det kvinnligaste. I Mauretanien ska kvinnor gärna vara riktigt tjocka och ha hängbröst. I Burma förlänger man halsen. I Kina var det ultimata för inte alltförlänge sedan att ha små nätta fötter. (trippande anses kvinnligt) Pygméer i Kongo slipar tänderna och på vissa ställen i världen är bröst inget annat än matbehållare.

Kvinnligt och manligt varierar inte bara beroende på tid, utan även beroende på kultur, etnicitet och ja t.o.m klass. Om det fanns en biologisk kvinnlighet (eller manlighet) så skulle denna vara konstant och oföränderlig oavsett när och var man befinner sig.

Outbildad men inte obildad

Jag har ingen gymnasieutbildning. Jag var en sån där som skolkade mig igenom lågstadiet, högstadiet och gymnasiet tills jag slutligen hoppade av och lät livet gå till spillo. Vilket är konstigt egentligen för jag älskar att lära mig och jag har genom åren läst mig till otroligt mycket kunskap.

Jag är livrädd att Ninja och Tamlin ska gå i mina spår och jag oroar mig för att jag inte tar tillvara på min egen potential. Jag vill ju vara en bra förebild... nej, föredöme för mina barn. Visa att morsan kan. Vsa att utbildning (inte bara bildning) är viktigt. Och nånstans vill jag ju även förverkliga mig själv utanför min roll som mamma.

Tankarna på att skaffa gymnasiekompetens (och mer) har alltid funnits där, men av ekonomiska skäl fått ligga i dvala. (jag gjorde ett försök för flera år sedan i arbetslöshetens tecken, och fick flera mvg men komvuxbetyg är bara giltiga i sju år om man inte avslutat och fått slutbetyg. FAN!)

Men nu är de här igen. Men jag vet inte vad som kommer krävas, hur lång tid det kommer ta och vart jag egentligen ska vända mig.

Nån som vet?

När barn bara tillåts vara barn



Ninjas kusin/"bror" Vincent. Älskade Vincent. Ninjas ögonsten och käraste vän. När vi handlar nånting så vill hon alltid handla till Vincent (Han fick en tigermössa i födelsedagspresent. "Köpa till Vincent ock!"), när vi fikar vill hon köpa med till honom ("Den här ska Vincent få!") och när vi är hemma så pratar hon oavbrutet om honom och om att hon vill träffa honom.

Christie, Vincents mamma, är från Kanada. Ett land där könsrollerna är ännu mer strikta och genustänk nåt man aldrig hört talas om. Men Christie har ju en hjärna som fungerar och har tagit till sig genus med samma självklarhet som allt annat som är klokt och vettigt.

Och Vincent, han får vara ett barn med allt vad det innebär.