Lady Dahmer

Vardagsmys i segersäng
KvinnopartajsKajsa sov över.

20131231-000123.jpg Hann korrumpera mina barn och tvångsnoppa mina ögonbryn.

20131231-000206.jpg Nysminkade. Tamlin försöker få upp en medicinburk.

20131231-000308.jpg JAG ÄR FIN! Utbrast Tamlin förvånat efter en titt i spegeln.
Tänker på sånt som skaver
20131230-122528.jpg Tänker på antifeminister och män som hatar kvinnor nej förlåt hatar "vissa" feminister som bara rååååkar vara kvinnor och som kanske dedikerar en hel blogg till att citera dessa kvinnor, specifikt en av dem, på ett raljerande, hånfullt och förlöjligande sätt men som behärskar den "goda tonen" som är så jävla bekväm att gömma sig bakom när man egentligen bara vill spy ur sig lite förakt.

20131230-154657.jpg (Jävla tönt) Och så tänker jag på folk som stoltserar med att de minsann inte bara vill omge sig med ja-sägare och välkomnar intern kritik och "öppen debatt" men som blockar sina mer sakliga feministiska kritiker från att delta i diskussionen. (Jo det är sant) Och på de som tror att kritik är exkluderande och att feminister alltid måste vara eniga för att få vara en del av kampen. Och jag blir så jävla trött på polariserandet. Men handlar ju inte om att exkludera eller att vissa inte ''får vara med i klubben'' för att de riktar kritik mot enskilda feminister. Jag skulle aldrig exkludera eller utesluta feminister för att de tycker att jag har fel eller för att de kommer med kritik. Tvärtom. (Har ni sett mitt kommentarsfält eller bekantat er med mina tuffaste kritiker? Burgschki är ett bra exempel. Fy fan vad hon har gått mig på nerverna.) Och den motkritik som intern-kritik-förespråkarna får (men själva, ironiskt nog, är så dåliga på att hantera) av inte bara mig utan andra har varit både konstruktiv och inkluderande och respektfull. Det hänger på att man betraktar sin meningsmotståndare som en intellektuell jämlike istället för att avfärda hen som okunnig eller hatisk eller korkad.

20131230-143718.jpg (ur Burgschkis inlägg "om öppen debatt".) Men visst, och nu sub-bloggar jag som fan här, fortsätt tro att det handlar om kritik och inte om att vissa vill "inkludera" män som stalkar och hatar kvinnor i den sk. debatten. (Det här handlar alltså om en antifeminist och man som upplåter ett kommentarsfält åt antifeminister som sitter och hatar på samt hånar enskilda feminister. Samtliga är även ivriga påhejande deltagare i denna vidriga tråd på flashback )
Ni får ursäkta men jag blir alltid bitter när jag handlar mat. Vill hellre lägga ekopengar på typ en tatuering eller ett par nya tuttar.

Vi beställer mat på nätet och får kassarna hemkörda. Det är ju lite dyrare men medelklass som man är så kan man ju UNNA SIG detta. (dessutom bor vi i skogen och här finns ingen mataffär men skitsamma) Eller ''prioritera'' som det så fint heter och prioritera har man ju också privilegiet att kunna göra som just medelklass. Alltså prioritera onödiga lyxfasoner menar jag. Andra familjer får prioritera mellan att överleva och inte göra det, klara månaden eller inte göra det, ha nånstans att bo och nåt att äta eller att inte ha det ja ni hajjar.

Och då kommer jag såklart osökt att tänka på ekomat vs vanlig giftig skitmat eftersom att varje vara jag handlar blir ett val; betala mycket eller betala lite? (För en ensamstående trebarnsmorsa i förorten är valet lite enklare om man säger så: ha råd att ge barnen mat eller låta dem vara hungriga) Ibland väljer jag det senare för fan vad det tar emot att betala upp till tredubbla priset för vissa varor.

eko varukorg varukorg vanlig

(två stycken varukorgar med samma innehåll varav ena är ekologisk. Får ej plats med hela listan här så ni får ta mitt ord helt enkelt)

Självklart är jag ekopositiv men jag är också realist. Att som flera hävda att ''ekologiskt inte behöver bli dyrare'' är inte bara naivt utan arrogant och helt utan klassperspektiv. Nä jag blir så trött på det underliggande kravet att man är en kass förälder och värdelös medmänniska när man inte ''prioriterar'' ekologiskt.

eko