Lady Dahmer

Är det ok med BH och smink på barn?
Min senaste krönika i Amelia handlar om BH'ar, bikinis och smink på barn. Vad tycker ni egentligen? Vad tycker jag? Ja det kan ni ju läsa om här: "Att förbjuda BH för nioåringar löser inga problem". smink bh bikini barn
Bee

Min 5 åring vill ha bikini och då brukar jag säga: "men du har inga tuttar ännu." Det accepteras. Skulle hennes kompisar ha bikinis hela bunten så skulle jag köpt eftersom jag inte vill att hon avviker från gruppen om hon själv inte vill. Självklart diskuterar man med barnet och argumenterar inför varje sådan situation. Man får ta en sak i taget liksom och känna av vad det är de vill göra och försöka lösa saken på bästa sätt ur bådas perspektiv. Dock anser jag att det i slutändan är föräldern som bestämmer och har sista ordet, det är föräldern som är den som ska ha ett konsekvenstänkande och ansvar.

Mad

Jag skulle svara nej på din fråga. Barn bör inte bära smink (om det inte är under lek/maskerad eller liknande) eller bh förrän de behöver det (typ högstadiet).
Förstår dock dilemmat, barn gör som vuxna och en del av att växa upp handlar om att imitera vuxenvärlden. Det är därför de flesta barn leker "Mamma, pappa, barn" t.ex.

Tycker som du att vi serverar ett smörgåsbord åt dom men fan om de vill ta del av det! Sänder ju dubbla signaler. Tycker att vi borde rensa upp på smörgåsbordet lite och erbjuda barnen andra värderingar.

Svar: Fast högstadiet? Bh är väl inte relaterat till ålder utan behov? Vissa får bröst tidigare än andra. :)
Maine Coon R

Miss Foxy

BH är inte OK, men smink är OK!

Svar: Varför då? BH kan ju åtminstone fylla en funktion, jag själv fick bröst jättetidigt och tyckte det var väldigt skönt att börja använda BH och toppar. Smink på barn förstår jag dock inte alls.
Lina

Maddo

Konstigt ändå att BH ska vara tabu, det är ju bara ett vanligt klädesplagg... Sen kan en ju förklara för barn funktionen med BH. Att den håller brösten på plats, och att det är bekvämare. (För min del:) Och har de inga bröst fyller de ingen funktion.
Gällande smink så tycker jag inte barn ska bära det till vardags, men vill de testa så varsågod. Ju mer en förbjuder ju mer spännande blir de ju, tänker jag.

Det finns ju ingen åldersgräns gällande BH, en del barn får bröst vi 10 års ålder, en del vid 15 års åldern.... de börjar en väl använda när det behövs helt enkelt :)

Svar: Vad jag har läst så finns det ett flertal studier som visar på att muskulatur och andra vävnader inte utvecklas riktigt som de ska hos en person som börjar bära bh tidigt.

Har man någonting på sig som trycker mot kroppen under större delen av dygnet samtidigt som man fortfarande växer är det väl inte så konstigt om kroppen påverkas, antar jag.

Men så länge man skiter i de där råden från "bh-experter" om att bh:n ska sitta så jävla tajt det bara går, och ser till att ens barn har mjuka elastiska bh:ar i tillräckligt stor storlek, så kanske man klarar sig.
Kaos

Veronica

"Och det börjar när vi uppmuntrande berättar för våra flickor att de är så söta och fina, i alla Oh och Ah och tindrande ögon som vi undslipper oss när vi blir betagna av småflickors gullighet i sockersöta klänningar och tofsar. De lär sig tidigt. De lär sig att deras yttre är deras främsta tillgång, långt innan första ögonskuggan kletas på och långt innan de provar mammas högklackade för första gången."


"De lär sig tidigt" - Häromdagen så började min son som är 5 månader att gråta när han satt i min morbrors famn. Jag sa då till honom: "Men inte behöver väl du som är karl gråta". Efteråt fick jag så dåligt samvete och tänkte på vad jag hade sagt. Det jag egentligen ville säga var ju att han inte behövde gråta eftersom att min morbror är snäll, inte för att han är av manligt kön. Men det andra bara slank ur mig: något som jag fått höra enda sedan jag var liten; att pojkar inte ska gråta.

Hur ska man veta hur man ska prata till sina barn? Gäller det bara att helt enkelt tänka 100 ggr innan man säger något lr har du några bra tips? Finns det någon bra bok man kan läsa? Jag vill inte spä på all skit som redan finns i denna värld och framförallt så vill jag att min son ska veta att det är ok att gråta!

Jenny

Fullständigt klockren krönika.

Ia-Maria

Det är som när folk klagar på att småtjejer vill raka benen. Men sluta raka benen själv då om du inte vill att ditt barn ska göra det! Allt annat är bara dubbelmoral. Hur ska barn kunna stå emot normerna om inte ens vuxna klarar det?

Svar: Jag tänker lite som så att man faktiskt kan gå runt rakad och orakad. Jag vet inte hur många kvinnor som orkar raka benen typ varje dag. Jag rakar mig mest på sommaren (värmekänslig utav bara helvete) men på vintern kan jag vara hur hårig som helst. Bryr mig inte speciellt mycket.
Och då får ju barnen se en kvinna som ibland har rakade ben och ibland orakade. Bör inte det i så fall visa att det är helt ok, oavsett vad man väljer? Bara för att man är kvinna och rakar sig betyder det ju inte att man är rakad konstant.

Jag har sett min morsa med hår under armarna och orakade ben och ibland har hon varit rakad. Jag har aldrig känt mig tvungen till att ta bort hår, förutom möjligen i ansiktet (mustaschen). Även om jag låter den vara längre tider med.

Så om man vill statuera ett exempel inför ens barn att det är ok att vara som man vill, hårig eller ej, bör det väl inte vara så svårt?
Mia

Bulten

Jag minns när jag var 12 år och på barnavdelningen på Lindex med min mamma. En kvinna hade hittat nåt bh-liknande och var alldeles upprörd och halvsekel till sitt sällskap att inget barn behövde en sådan. Själv hade jag haft bröst i tre år har nog sällan känt mig så äcklig som då...

svamp

Förbud ger inget,. Klart att jag helst skulle vilja att min unge slapp utseendehets och allt vad det heter och inte vilja sminka sig och inte vilja ha bh fast hon inte har bröst osv. Men sånt är jättesvårt. Man kan kompensera o köpa toppar till ungen om hon nu tjatar och köpa hem utklädningssmink som hon får ha hemma. tycker att smink är kul men vill inte att det ska va en utseendegrej utan mer ett sätt att uttrycka sig själv på. Och så tycker jag att det är hemskt att bara tjejer "får" sminka sig. Rent logiskt borde ju killar/män också syssla med "pecocking" om det är det det handlar om...

Nagellack är bra skit också tycker jag - på alla kön :)

Karin

Hej Natashja!

Jag har en fråga om barn och övervikt. Som blivande förälder oroar jag mig redan nu hur "bra" mitt barn kommer passa in i detta normativa samhälle. En av mina största rädslor är att mitt barn ska bli överviktigt, just för att jag själv var det. Något som redan då grodde ett enormt självhat inom mig. Jag minns hur värdelös och ful jag kände mig när jag jämförde mig med de andra smala tjejerna i klassen och jag är livrädd för att mitt barn ska behöva känna på samma sätt. Är du rädd för att dina barn ska bli tjocka? Försöker du motverka det på något sätt?

Tack för en skitviktig blogg!

Svar: nej jag är inte orolig alls för att mina barn ska bli tjocka, däremot är jag mån om att de inte ska utveckla ätstörda beteenden eller få en problematisk relation till mat (som ofta kan leda till både ätstörningar och övervikt). Såklart oroar jag mig för att de ska känna sig värdelösa eller blir retade men detta kan ju drabba dem oavsett vikt.
Lady Dahmer

Karin

PS. Tycker såklart att det är helt jävla fel att man ens ska behöva tänka dessa tankar, men nu ser ju samhället ut som det gör och man vill ju bara sitt barns bästa.

Karin

Hej igen! Haha.. Jag undrar en till sak! Jag har inte följt dig och din blogg så länge tyvärr (önskar att jag hade upptäckt den tidigare), så jag undrar om du inte skulle kunna ha en typ personlig "frågestund" där man får fråga saker om dig. Skulle vara kul att "lära känna" dig bättre, inte enbart genom vad du har för åsikter (även om jag älskar att läsa dessa med!!). Har massor av frågor som jag är nyfiken på!

Hanna

I efterhand är jag så tacksam för hur obrydd min mamma varit om allt kvinnligt piff och fix (pga ointresserad, osäker och komplett tid- och pengabrist). Tots att det blev vissa problem med just BH, mens, sexualitet, så fick jag på köpet noll (direkt/indirekt) press att sminka mig, raka mig, tidiga vuxenkläder osv. Det var grupptryck som gjorde att jag anpassade mig där, även om det inte bitit sig fast i någon större utsträckning. Kan inte minnas att mamma klagat på sitt utseende heller. Mamma visade även ett mycket pragmatiskt förhållande till mat som jag tror var avgörande för att jag skulle hålla mig borta från några värre ätstörningar. Jag förstår att inte alla mammor vill eller kan ge avkall på sitt eget fokus på utseende, men man bör åtminstone reflektera över vad man gör och inte och varför. Jag skulle tro att många vuxna kvinnor har en comfort zone där man helst rakar och sminkar, men att det inte vore totalt omöjligt att vänja sig av med i någon grad för att visa sina barn att ett val finns. Denna åsikt bygger alltså på att i den krassa verkligheten så kommer det inte att hända särskilt mycket uppifrån, marknadskrafterna äger oss, och motstånd i nuet måste komma åtminstone delvis underifrån.

Hannah

Min mamma dog innan jag fyllde nio och jag fick aldrig direkt uppleva någon kvinnlig förebild. Jag har alltid varit väldigt vetgirig och redan i tvåan lusläste jag Kamratpostens "Kropp och knopp"-bok på biblioteket. Minns tydligt att jag fick könshår redan under lågstadiet och att jag, hypernervös över vad kassörskan skulle tycka, gick till Domus och köpte Gilette och rakade bort (!) könshåret. Jag ville inte vara annorlunda i omklädningsrummet under gympan. Fick bröst däromkring och hade ingen som hjälpte mig med varken top eller BH. Efter min mors död hade vi väldigt lite pengar och min pappa kunde inte ge mig pengar hur som helst så jag snattade helt enkelt min första BH. I helt fel storlek, jag fick ju liksom ta den som butiksbiträdet hade missat att sätta larm på. Bröst som ganska snabbt blev rätt stora genetiskt något hängiga och som definitivt behöver hållare.

Jaja. Till nutid. Jag var en ful ankunge som efter viktnedgång, hårfärg, solarium och med rätt smink blev en rätt snygg och populär normsnygg person. Precis som någon skrev i en kommentar här ovanför så kan jag knappt minnas att jag sett en kvinna med orakade ben. Efter mycket velande slutade jag helt enkelt att raka mina. Är visserligen blond och till en början ansade jag lite med en sax, för att liksom vänja mig och lättare acceptera det. Jag gick tom en hel säsong vid medelhavet med orakade ben. Definitivt den enda kvinnan under 60 som hade det. Slutade även använda smink efter det. Det var rätt svårt att gå från att vara en person med stort bekräftelsebehov till att gå ifrån normen med såna saker som orakade ben och utan smink. Utmaningen gjorde det ännu viktigare för mig att prova på. Idag har jag fått något infall efter det och rakat benen då jag gillar den lena känslan, och jag kan ta på mig mascara någon gång ibland. Sådan frihet att inte behöva varken smink eller rakhyvlar för att våga visa mig bland andra människor.

Rebecca

Måste bara säga att du är sjukt vacker!

Tess

Det är ett problematiskt område. Min son har testat mina högklackade, han använder nagellack och han vill sätta upp sitt hår i tofsar ibland. Men p.g.a. hur normerna ser ut så ser alla det han gör som en "lek". Jag ser det som att han är intresserad av olika saker och vill testa. Men eftersom pojkar inte har den där "fin"-normen så tror jag att man ser helt annorlunda på det än om jag hade haft en dotter. Kan erkänna att även jag troligtvis skulle fundera mer då. Precis som jag nu oroar mig mer när min son visar en tendens till att vilja vara "cool" för att det är något kompisarna tycker att pojkar "ska" vara.

Svar: Vår 5 åriga son är just nu inne i en fas när han vill vara tjej. Eller det kanske inte är en fas vad vet jag. Han vill låna min bh och ha klänning ( =en av mina t-shirtar). Han har utklödningsklänningar med dom är ganska prinsessigt och han vill vara tjej, inte prinsessa. Hans ord.Jag är inte en person som uppfattas som feminin jag har korthår, klär mig oftast i jeans och t-shirt, sminkar mig sällan och håller på med kampsport. Det som oroar mig mest är att han skäms för att han vill vara tjej, han gör det i smyg, ensam i sitt rum. Varför agerar han så? Han säger nu vill jag vara Ella en stund och då får ingen komma in i mitt rum. Någon som vart med om liknande.
Mamma

Anonym

Jag vill bara säga att jag är 12 (13 snart) och fick min första bh för några veckor sen och jag har 70a och 70aa. Jag tyckte inte att topparna gav tillräckligt med stöd+att det såg fult ut i tunna tröjor. Flera i min klass har C kupa och andra topp. Jag tycker man ska få börja när man vill vare sig man är 8 eller 20. Angående smink så tycker jag att man får göra som man vill 0. Dock tycker jag att det känns lite onödigt för barn som är runt 7 om de har det varje dag. Men till fester och speciella tillfällen tycker jag det känns okej. Många som är i min ålder (typ från 11) har säkert många i sin klass som andvänder smink i skolan och det kan vara svårt att inte göra det då man kan bli tex retad. Men gör som ni vill för det tycker jag är bäst.

Inget hat. Jag skriver bara hur det är för mig och vad jag själv tycker❤️

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress