Lady Dahmer

Mäns självklara rätt till våra kroppar

mitt ex och jag

Mitt ex hade en ganska obehaglig ovana. Han brukade, när jag t.ex gick förbi eller stod framför honom, peta mig i rumpan eller i snippan med sina fingrar. Liksom sådär snabbt i förbifarten. Han brukade också, när jag skulle sätta mig på en stol eller soffa, snabbt lägga handen under mig med ett finger upp så att jag liksom satte mig på det. Rakt upp i skrevet. Han visade inget intresse för att upphöra med detta trots att jag både visade tydligt att jag inte ville samt att jag faktiskt sa ifrån. 

Bortsett från att det var kränkande så skapade det en väldigt otrygg och obehaglig miljö och vardag för mig där jag aldrig kunde känna mig fredad utan istället fick vara på min vakt. Att aldrig kunna slappna av var en del av vardagen och jag tror mycket av mitt eget kroppshat slog rot där och då. Så här i efterhand så undrar jag varför han gjorde så, varför han inte slutade och varför han trodde att det var ok att behandla mig som en ägodel? Hur är man funtad då liksom?

Mitt ex är långt ifrån den enda man jag mött som betett sig så här. Män som tar på sina flickvänner och fruars rumpor, bröst, kroppar på ett sätt som är tydligt ovälkommet men där protesterna viftas bort och skrattas åt. Ofta helt ogenerat och öppet. Det handlar om mäns självklara rätt till kvinnors kroppar. Att ta på och begagna som de behagar, att äga och bestämma över när de vill. Oavsett om vi pratar om det privata som sker mellan par eller det som sker i domstolar och på sjukhus så är kvinnors kroppar inte våra egna och det genomsyrar hela samhället.

C

Händer ofta att män i köer ställer sig omotiverat nära bakom en. Numera "råkar" jag slå bak armbågen som för att klia mig på ryggen. Eller så tar jag ett steg tillbaka och råkar sparka till eller trampa honom på foten.

Fy fan också för män som tar tag i en när de ska gå förbi. Då tar jag alltid tag i deras arm och tar bort den för att visa att det inte är OK.

Svar: Jag vänder mig om och stirrar dem stint i ögonen. Då backar de alltid i kön. Om de inte gör det så brukar jag säga till dem att jag inte vill att de ska hänga över mig när jag ska slå in min kod till kortet. Fattar du inte vanligt hyfs ang sekretess?
Lady Dahmer

Hanna-Lotta

Oj, vad det här inlägget kom i rätt tid för mig! Är ny i ett förhållande nu och killen har en dålig vana av att klämma mig på rumpan när än han får tillfälle. Jag har tänkt de senaste dagarna hur obekväm jag är med sättet han gör det på. Funderade på om jag bara var löjlig och inte skulle försöka ta upp det med honom. Men nej insåg att jag ite är ensam och jag ska minsann säga något. Men osäker på vad. Några idéer på att ta uppser på ett sätt så han inte går in i försvarsläge på direkten?
Kram

Svar: Det är ju verkligen en bra idé att tala om hur du känner. Han kanske inte riktigt förstår att du inte gillar det.
Alla människor är ju olika, jag och min gubbe tex är ganska intima och klappar och nyper till varandra lite hela tiden. Det är såna vi är och vi visar varandra ömhet på det sättet.
Det kanske är hans sätt att visa ömhet och han kanske rent ut av tror att du tycker om det. Men om det inte känns bra för dig så är det såklart viktigt att du på något sätt visar att du tycker det är obekvämt.
Jag brukade alltid smeka min man på kinden förr, tyckte det var mysigt. Sen efter något år så berättade han att han verkligen inte tyckte om när jag gjorde så. Jag önskade att han sagt något tidigare. Man får försöka kommunicera med varandra :)
M

Agatha

Jag tycker om när min man tafsar på mig. Jag tafsar på honom med. Det är kul. Det är overkligt nästan att andra har det så olika. Alla borde få uppleva vad kul, mysigt och fint sånt faktiskt kan vara.
För det är ju så här; han skulle aldrig röra mig om det inte var välkommet och vise versa.
Kärlek och respekt- det måste finnas lika stora delar av båda.

Svar: Om båda tycker om det är det ingen fara. Dessutom är det ju inte riktigt tafs heller. Utan två personer som tar på varandra med entusiastisk samtycke.
Lady Dahmer

Cecilia

Tack för att du satte ord på detta!! Mitt ex (som var kille) nöp alltid mig i rumpan när jag gick förbi och jag kände mig alltid så himla kränkt men kunde inte riktigt förstå varför. Jag sa till flera gånger men varje gång svarade han "men den är ju så go, jag kan inte låta bli!". Riktigt jobbig situation och jag borde stått upp för min egen kropp mer! Mitt andra ex (som var tjej) gjorde aldrig så utan respekterade alltid min kropp.

Svar: Han borde lagt av direkt efter första gången du sa till.
Wonderkarin - preutopisk nördfeminist

Lottsky

Tafsande är varken välkommet, mysigt eller kul. Att ta på sin partner för att man åtrår, älskar och är tillgiven är en helt annan sak. Män måste börja lyfta sin egocentriska blick och börja SE kvinnan i sin närhet, lära sig läsa kroppspråk och sådant kvinnor skolas från barnsben att göra. Min kropp är inte en lekpark för en man att fritt lattja runt i bara för att jag är i ett förhållande. En fruktansvärd stor jävla skillnad på att tillgivet smeka en kind, pussa en kind, smeka över håret, lägga en varsam hand på en axel och att nypa i rumpan, klämma på brösten (mitt ex favoritlek, klämma partners tutte som vore hennes bröst delar av en knulldocka att lattja med), köra upp finger i skrevet o s v. Män måste börjar läras upp i att kvinnor har lika stor rätt till sin fysiska integritet som dem. För fan i min lilla låda så det gnälls, ylas, muttras om en tar sig samma friheter tillbaka som att klämma till om pungen och klappa kuken och klämma mansrumpa lite käckt och roligt, höhö.

Svar: Eller sticka upp ett finger i anus på dem när de står och diskar. Det skulle inte ses som ok.
Wonderkarin - preutopisk nördfeminist

Ellen

Jag hade ett ex som brukade ta på mig. Inte bara hemma utan även bland folk, ute på puben t ex. Det gjorde mig extremt obekväm men kunde inte riktigt sätta fingret på varför förrän efter ett tag. Då förklarade jag för honom att det var i princip som han antastade mig, för jag ville ju inte, och bara ägde min kropp. Då blev det mycket synd om honom och varför sa jag såna elaka saker nu mådde han ju dåligt. Fortsatte gjorde han dock, fast han bad om ursäkt efter..

TinaM

Får rysningar när jag tänker på dom tjejer som jobbar på restaurang, hur står dom ut med alla fulla skräniga killar som kladdar på en...eller på nästa firmafest för den delen...
och självklart "är man överkänslig" om man blir förbannad. Grrr...

Svar: Tack för att du tänker på oss! Senast i lördags råkade jag ut för sliskiga gubbar som påstod att dom skulle stå utanför mitt hus och vänta på mig för att sedan "mysa". Mina gäster sa alltså så till mig. Jag är 19, dom var typ 50-55? Herregud vad obehagligt det var. Även om dem skämta så 1. Är det inte ok 2. Aldrig ok att skämta om stalkers. Nej fy vad jag längtar tills jag får nytt jobb! Trött på att bli tafsad på, får höra hur snygg man är från gubbar, folk som går upp med en kamera i ansiktet.. Ja alltså resturang branschen är inte kul..
Deniiisan

lili

Det värsta jag visste när jag var liten var att vuxna alltid skulle röra vid mig när de gick förbi, eller jag gick förbi. De skulle alltid smeka mig i ansiktet, smeka mig över ryggen, lyfta upp mig i knät eller ta tag i mig utan anledning. Jag sa åt dem att sluta men hur många tror ni brydde sig? Jag fick lära mig tidigt att andra människor kan göra vad de vill med min kropp bara för att de är större och starkare och ingen lyssnar på ett barn. Detta pågick fram tills jag var 13 för då slog jag ifrån mig deras händer och svor åt dem. Och då fick jag ju såklart höra att jag var otrevlig, men det var det enda som fick dem att lyssna.

Jag HATAR fysisk kontakt från främlingar. Jag HATAR när någon kommer fram och tar mig på axeln eller råkar nudda mig när de går förbi. Jag HATAR när folk ställer sig nära bakom en i kön.

Jag har pratat med min fästman om detta, och han tycker att det är helt sjukt att folk betedde sig så mot mig. Han tycker att det är självklart att man inte tvingar barn att kramas och han har aldrig behövt göra det. Faktiskt så har ingen av mina manliga vänner behövt det, medan nästan alla mina kvinnliga vänner har berättat om hur vuxna rörde vid dem mot deras vilja. Sen har jag hört folk berätta att andra vuxna hellre rör vid deras döttrar om de ser flickiga ut, men när de ser mer pojkiga ut är det ingen som går fram och smeker dem över kinden eller börjar pilla med deras hår.

Bara för att man är flicka/tjej/kvinna så betyder personligt space tydligen ingenting. Suck!

Svar: Det är konstigt, för jag verkligen längtar efter att folk ska röra mig. Inte alls på ett sexuellt sätt, men tycker om när min lärare sätter handen på min axel, nån smeker mig över ryggen på ett tröstande sätt eller liknande. Låter säkert rätt vrickat. Hatar dock om någon på krogen till exempel kommer fram och juckar mot mig eller börjar dansa tätt bakom och flåsa mig i nacken.

Kanske jag inte fick tillräckligt mycket kroppskontakt som liten?
Rebecca

Carro

Efter att vi fick barn har jag känt ett väldigt obehag när min sambo är på mina bröst och klämmer. Innan var det aldrig ett problem, bara mysigt och lite spännande på nåt vis. Men nu känns det helt annorlunda, och det har tagit ett tag att få honom att förstå obehaget jag känner. Att jag känner mig antastad och att mina bröst inte känns som sexuella objekt längre... Jag kan ju ana mig till att det har med föräldraskapet och hormoner att göra och inget konstigt med det. Men att försöka förklara att det som tidigare var okej plötsligt känns så otroligt obehagligt har varit besvärligt, och svårt för sambon att verkligen acceptera och ta in skillnaden. Det har äntligen gått in iaf och det är så himla skönt! Men ja, i början sa jag inte till eller förklarade ordentligt och då fick jag alltid en stor klump i magen när han var där och tog för sig trots att jag drog mig undan varje gång. Hua. Väldigt laddat ämne det här.

Sandra

Jag gillar när min pojkvän tar på mig men om han skulle satt ett finger i skrevet på mig så skulle han fått en örfil.

A

Jag önskar jag kunde säga att det här aldrig har hänt mig men jo, tyvärr så har det hänt alldeles för många gånger. Fy fan.

exquisitecorpse

Ryser av igenkänning. Har aldrig varit tillsammans med en man som inte haft detta beteende, tror det är extremt normaliserat och något som de flesta män ägnar sig åt. Främmande män som tafsar är vidrigt, men har alltid upplevt detta ständiga och så fullkomligt självklara tafsandet inom relationer som så mkt obehagligare. En främmande man som tafsar kan oftast förstå att hans beteende någonstans är fel, och om inte så kan man iaf oftast räkna med ngt medhåll från omgivningen, men en pojkvän? Aldrig är man fredad: bara se en film och sitta och mysa i soffan? - dröjer inte länge innan handen är där och börjar gräva i brösten eller innanför trosorna. Gäller förstås även utanför hemmet - bio, fest, krogen, ja finns det någonstans en pojkvän inte har den självklara rätten att röra vid ens kropp på ett sexuellt sätt? Har inte varit tillsammans med EN ENDA kille som inte vid de mest olämpliga och ovälkomna tillfällen, tex när man sitter med ett gäng vänner och konverserar, plötsligt och utan förvarning stoppat ner handen i trosorna och börjat smeka mig - hela grejen är så sjukt olustig, man undrar om det ens är på riktigt?

Svar: Jag kan inte minnas någon av mina ex betett sig så, det måste vara sjukt jobbigt att ha en relation med någon sådan. Kanske fundera på vad de alla haft gemensamt (förutom dig och beteendet) och dejta någon som inte har det gemensamt med de andra? Behöver ju inte bli bättre för det spontant får jag säga att du är värd mer än att känna att du aldrig har din kropp ifred från din partner.
Anna C

Lottsky

Att gräva i sin partners underbyxor offentligt är inte bara integritetskränkande utan också förbannat dåligt uppförande.

Får pojkar ingen som helst uppfostran i hur en för sig i offentliga sammanhang längre?

Svar: Har de någonsin fått det? Detta är knappast ett nytt beteende unikt för 2000-talet.
eff

Hej Sonja

Stor igenkänning. Jag har ett ex (kille) som HÄNGDE på mig. Som en jävla klump. Han lyssnade inte när jag sa släpp utan jag fick gå som genom gyttja genom lägenheten. Han klängde på mina armar, följde efter mig i duschen och repeterade samtidigt hur mycket han tyckte om mig.

Jag antar att han tyckte att det var fint för att det var "kramar" och kramar ska ju tydligen vara så himla fina.

Och det värsta: jag hade jättedåligt samvete för att jag inte uppskattade det. Hur kunde jag vara så ond liksom, han som ville va snäll! :/ suck.

Svar: Mmmh igenkanning..
JuliaJ

Ray

män har rört vid min kropp sedan jag va 9, är 26 idag. När jag va 9 var det peddo och nu är det allt i från kollegor till bekanta. Hatar män.

Lottenmaria

Tänk. Jag var också utsatt för det du beskriver! Av ett ex. När jag var ung. Då tyckte jag mest att det gjorde ont när han hårt petade mig på brösten så fort han kom åt. Trots att jag sa ifrån, trots att jag visade att det gjorde ont. Trots att hans mamma sa till honom att sluta. Och nu, nu funderar jag mest kring hur han tänkte? Jag har konfronterat honom i efterhand med att han gjorde illa mig, men han insåg inte ens tio år senare att han faktiskt skadat mitt självförtroende och min självkänsla svårt. Jag är i alla fall glad att jag till slut tog steget att lämna honom. Och att jag nu lever tillsammans med en man som aldrig skulle drömma om att bete sig på det viset mot någon människa. Tack för att du berättade!

Dulcinea

De här personerna, övervägande män, verkar ju helt störda. Varför inte återinföra lumpen och göra om den till en obligatorisk hyfs-utbildning. Alla får göra ett omfattande test efter gymnasiet och de som har inte har lärt sig hur man beter sig åker helt enkelt in på 6-18 månader (eller hur lång tid det nu ska ta).

Jag var med om att en jobbarkollega "gick fel" och höll på att lägga sig i min säng efter en krognatt. Då var det rätt lätt att avstyra det hela och dagen efter visade jag hur jag skulle strypa honom med ett jujustu-grepp om han försökte något igen. Skönt att kunna några grepp!

Rebecka

Herregud, vilket ex du hade!

Patrik

Tråkigt att du, liksom många andra, varit med om detta :(

Som man som respekterar kvinnor uppskattar jag hur du formulerat inlägget. Du generaliserar inte alla män, och inte heller att handlingen i sig är felaktig såvida det är ömsesidigt.

Jag och min flickvän tar mycket på varandra hemma och det är en ömsesidig situation där man känner av och visar när det inte är läge eller när man vill ha mer kontakt. Närhet och ömhet är inte fel men när det går över gränsen är det trakasserier.

Många feminister skrämmer bort män genom att säga att alla är våldtäktsmän och liknande vilket är både osant och orättvist.

Inlägg som dessa borde visa för de avskräckta att feminism inte enbart är synonymt med manshat.

Om tafs, vem som är människa och att ”få sex” | Matildas blogg

[…] skrev Lady Dahmer ett blogginlägg om Mäns självklara rätt till våra kroppar. Hon skrev främst om män som tafsar på kvinnor de är ihop med, utan hänsyn till om kvinnan […]

Lisaa

Det finns väl olika typer av "tafs" känner jag. Om min nuvarande pojkvän klämmer mig på rumpan så har jag ingenting emot det alls, jag klämmer på honom också för att jag vet att det är okej och båda gillar att klämmas och tafsa på varandra. Men så klart, there is a time and a place.. Att komma och gosa till det bakifrån när man står och diskar är ju lite skillnad från helt random tafs om den andra inte är på humör till exempel.

Jag hade ett ex en gång för många år sen (jag var tonåring, han var en bit äldre) som ville ligga och jag sa nej. "Jag har mens" sa jag, och då tryckte han handen mellan mina ben för att känna efter om jag hade en binda eller inte. Blev så arg och ledsen och chockad att jag inte visste vad jag skulle göra. Blir än idag så jävla förbannad när jag tänker på det.

mupp

Jag har posttraumatisk stress från misshandel och sexuella övergrepp. Om någon rör mig när jag inte är beredd handlar jag reflexmässigt. Jag har haft en jävla tur (eller så har det hjälpt att hålla mig undan män.. vet inte) att jag inte blivit tafsad på i vuxen ålder, men skulle någon röra min rumpa skulle jag förmodligen smälla till personen rejält.

Jag fick sällan någon önskad fysisk kontakt som barn, däremot väldigt mycket oönskad, men jag tog åt mig av den oönskade för det var det enda jag fick. Nu är fysisk kontakt enbart relaterat till ångest för mig. Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna ha en relation där spontan fysisk kontakt ingår. Jag rör inte ens vid mina vänner, de rör inte mig heller.

Kat

Min man hade en ovana att göra sånt här. Trots att jag verkligen i lugn ton förklarade att jag kände mig objektifierad, det var inte den typen av beröring jag uppskattade etc etc. Så himla svårt hade han att fatta detta. Han tyckte det var ett toppenbra sätt att visa kärlek på. Jaha, men om jag som mottagare av dessa kladdanden i tid och otid känner mig obekväm och inte alls uppskattar det, kan man inte uttrycka sin kärlek på ett annat sätt då? Tex en kram utan obligatoriskt tafs på rumpan eller brösten?

Till slut fick jag ångest för all typ av närhet från honom och vi fick helt börja om. Inget sex på lång tid etc. Tur att han stod på sig och vägrade fatta grejen, blev ju verkligen win för honom i slutändan ;-)

Tess

Har varit med om tafsande och då jag knuffat undan personen och rutit ifrån att jag inte velat att han gör så, då har både han och omgivningen tyckt att JAG varit en trist person som ställer till med sånt liv för något som antingen är "skämt" eller "menat som komplimang". Har som tur är aldrig varit tillsammans med en sådan kille, så mina upplevelser är ändå begränsade till utanför hemmet. Att leva med sådant hemma kan jag förstå blir värre och mer uttröttande :-(

Viran

Har varit med om ovälkommet tafsande både inom och utom relation.
Ett ex fick nästan som tics, eller tvångshandlingar - att ta och klämma på mig när han kände att det inte var bra mellan oss, när jag var arg, less, sval eller avvisande. Troligen blev han väldigt osäker men istället för att prata och fråga tafsade han. Alltså, jag tog bort en hand som trevade längs benet mot skrevet, den kom snart trevande tillbaka, jag tog bort den och handen kom snart med mer intensitet. När jag sade ifrån ifrågasatte han om jag älskade honom och förstod inte när JAG inte ville ha fysisk närhet - tog det personligt även om det inte alltid hade med HONOM att göra. Han urskuldade sig själv och försökte ge mig skuldkänslor för att vara okänslig.
Vi var tillsammans ca 7 år och beteendet uppkom i slutet och blev värre och värre. Helt bizarrt. Till slut väckte han bara avsmak inom mig, både känslomässigt och fysiskt.

Alla kvinnor jag känner har varit med om killar/män som petar, smeker, tar och tafsar utan att de fått lov inom och utom förhållanden. Vissa av mina väninnor utsätts mer än andra, kanske för att de är snyggare, mer "inbjudande" eller har svårare att säga ifrån - men det gör ingen skillnad. INGEN ska bli tafsad på. Och det är verkligen alla "typer" av snubbar som tafsar - den snygge och framgångsrike, den jordnära, den fule, barndomskompisen, hipstern, rockern, småbarnspappan,nörden, lasbilschaffisen, syrrans kille, farsans kompis, läkaren, alkisen, vännen.... Man kan liksom inte se i förväg om det är en tafsare, då kan det vara svårt att värja sig.

Tack för en bra blogg - du sätter ofta ord på tankar och känslor som är svåra att formulera.

Bux

Någonting annat som jag finner otroligt obehagligt är bekanta mäns "petande", alltså lätt beröring på till exempel midja, nacke, armar, axlar och höft.Jag förklarade i en vänskaplig och konflikträdd ton för en manlig bekant att jag inte tycker om att bli berörd på det sättet av honom. Han blev arg, skrek och kallade mig känslig, och ville att jag skulle förklara mig ytterligare. Jag blev väldigt illa berörd över jag behövde försvara mig.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog