Lady Dahmer

Jag ska sälja konst på cyklopen den 6'e maj!
Jag trotsar min arma sjuka kropp och beger mig ut i helvetet förlåt det fina vårvädret. Jag ska roa mig med att åka tåg en och en halv timme för att hämta mina tavlor som jag lämnat in för scanning och sen ska jag åka en och en halv timme hem igen. Med bebis. Och snuva. HURRA!
 
Men jag behöver hämta tavlorna och kanske allra helst scanningarna, för om cirka två veckor (6'e maj) så ska jag sälja prints på Handkraft Kvinnokrafts marknad högdalen nånstans (På cyklopen) och då hoppas jag att ni kommer dit och köper! HURRA IGEN! (Denna gång ropar ni detta) 
 
Planen är att jag också ska ha fått igång nån slags webförsäljning tills dess, eller efter för jag tänkte debutera på marknaden hehehehe) men med min erfarenhet dvs adhd så kan ju det bli lite försenat. 
 
 
Marlene

Fina tavla! Det kommer gå hur bra som helst, sälja ! 👍 Älskar din kreativitet.

Anna

Helt OT, ta bort kommentaren om du vill, men jag känner panik. Skickade det här mailet till förskolechefen:

Hej!
Tänkte ta upp detta med genustänk i förskolan, vad ni har för aktivt arbete runt det. Min son är tre och ett halvt och går på Stora torp. Han har tidigare aldrig lagt någon som helst värdering kring (eller ens vetat) vilket kön en person tillhör, aldrig pratat i termer av "flicksaker", "pojkkläder" etc. Han har heller aldrig haft kännedom om svärd, krig och liknande. Nu kommer han hem var och varannan dag och säger saker som att flickor inte kan vara poliser, att pojkar inte kan vara söta, att de lekt krig. Även hans sätt att prata har förändrats. Jag förstår att detta i första hand beror på föräldrarna till pojkarna som sagt detta till min son, men jag känner mig både frustrerad, ledsen och maktlös när jag hör att han blivit itutad detta på förskolan. Det känns som att det är i den här åldern som det är oerhört viktigt att barnen inte puttas in i förlegade könsroller, att pojkarna brötiga och våldsamma och flickorna tysta och lugna.
Snälla, ta detta på allvar, jag blir så upprörd varje gång min son kommer hem med en ny fördom ang. kön.

Fick ett bra svar, att de tar detta på allvar, men det känns ändå helt dödfött. Det är ju såhär det kommer att vara! Hur pratar vi med vår son om detta? Hemma finns inga (eller det gör det säkert, bara att vi inte märker det) förlegade könsroller, min man har inget körkort, jag sköter bilen, han är sjuksköterska osv. Vi säger till vår son att flickor och pojkar kan göra precis samma saker, ha likadana kläder, att enda skillnaden är snopp och snippa etc. etc. (hade jag haft en flicka hade jag nog sagt att flickor är bättre...). Jag avskyr att min lugna son lagt sig till med brötiga tendenser.

Maria Jilina

Wow vilken fin tavla :D

Pernilla

Vad roligt för dig Natashja! Jag hoppas kunna komma dit då och kanske köpa något också.

marire

Gleder meg til webbutikken kommer opp!

Anette

Du är så full av talang! Dina texter, din konst - geni. Du var menad att göra sådant här <3

Eva

Hej!

Var kan man köpa dina posters?
Vill ha flera stycken och de ska hänga i sovrummet för de är så vackra!
Allt gott// Eva Eklund

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog