Lady Dahmer

Mat är livet!
Alltså folk som säger "Man ska äta för att leva, inte leva för att äta" måste ju ha världens tråkigaste liv. Samt vara usla på att laga mat. Herregud mat är ju livet! 
 
Det är liksom gemenskap att äta ihop. Socialt. För oss samman. Middagen hemma är mycket viktig för oss, vi äter alltid alla tillsammans när Oskar kommit hem.
 
Jag lagar maten från grunden (ok, bönorna köper jag i tetra men annars så), det är ekologiskt, det är mycket grönsaker och rotfrukter. Ja, BRA mat, alla som tror att jag föder upp mina barn på gifflar och hamburgare kan ta sig i röven, jag lagar antagligen bättre och mer varierad mat än vad de gör. Och godare. Definitivt godare. Ja ni som sett min live på instagram vet ju hehehe. Vi tänder ljus. Ja alltid tända ljus. Sallad och grönsaker i skålar på bordet. (alltid!)
 
Jag tror det är så man lär barnen att äta på ett sk "sunt" sätt. Jag tror matglädje är nyckeln. Och matglädje innebär att maten får ta plats och att den är god och ibland till och med att man låter sig äta sånt som ses som dåligt. Jag tror många av oss hade haft ett bättre förhållningssätt till socker om vi inte hetsats att förknippa det med ångest och onyttigt och dåligt och skamligt. 
 
Och mat är ju kultur banne mig! För mig till exempel är det viktigt att servera traditionell svensk och traditionell grekisk mat hemma, för att föra kulturarvet - MATEN - vidare till barnen. Vi pratar mat. Vi lagar mat ihop. Vi äter ute och provar nya grejer som vi aldrig hört talas om innan. (Barnen älskar det!) Vi lär oss laga nytt. (Älska youtube, vi har lärt oss laga eritreanskt!) Barnen får vara med och laga. 
 
 
kristin

Mat har alltid varit det viktigaste hos min familj. Varje gång någon kom tillbaka från en resa var alltid den första frågan : "hur var frukosten", "hur var maten" .
Klockan halv sex varenda dag under hela min uppväxt samlades alla kring bordet för att äta. Och när man åt så berömde man maten, frågade om ingredienser osv. Varje gång jag reser nu hem till mina föräldrar frågar min mamma om vad jag vill äta och jag önskar några saker. Och det man önskar är alltid sådant man känner till hemifrån, som är precis som du säger - ens kultur! Souvas, palt, surströmming och andra saker som smakar smaskens. Jag blir fan rörd när jag tänker på det. Älskar mat så himla mycket.

Pernilla

I min familj älskar vi också mat och vi är många duktiga vardagskockar. Jag älskar att planera vad jag ska laga för mat speciellt till helgen, då man har mest tid. Detsamma gäller för vad jag ska baka på jobbet, som jag gör mest varje dag. Som sagt det blir mycket prat om mat mellan tuggorna i min familj. 😊

Maria

Härligt och klokt inlägg :-)
Tankarna går till storasyrran som stressar så, hatar att laga mat (hennes partner likaså) och hävdar att grönt går bort hos henne, bara halv- och helfabrikat och hämtmat på matbordet. De är smala hos henne, vet att hon kollar snett på mig då jag gått upp lite, MEN jag simmar när andan faller på, går gärna i naturen, ungarna får leka ute och busa och smutsa ner sig o ha kul samt jag lagar Gärna HEMLAGAT och bakar bröd, måltiden är familjetid med trivsel. Vi må ha mer fett på kroppen, men trivs med mat. Ingen ångest, inga pekpinnar.
Klart som 17 att det funkar med snabbmat också då och då, men det blir ju mer bukfylla.

Somliga Förbannade Kvinnor

Jag som vet det här håller fan på att få hjärnblödning varje gång jag ser folk skriva att "Inte konstigt att LD är så jävla fet, hon äter ju bara skit. Hon överför ohälsa till sina barn med allt onyttigt och farligt de äter i det hushållet. Hon borde äta mer grönsaker och mindre gifflar så skulle hon gå ner i vikt. Istället för att sitta och gråta på sociala medier över hur synd det är om henne som inte kan trycka i sig skräp dygnet om." (Citatet är från minnet) Det bara visar på folks oerhörda fettförakt, okunskap och elakhet. Och så läser andra det och ba "Oj är det så hon äter? Jamen klart att hon är så fet då!" Osv osv osv

Anonym

Hej, vill bara kommentera för att visa mitt stöd. Som tjock och självhatare uppskattar jag verkligen att du finns och skriver. Det gör du kanske redan men pls låt dig aldrig nedslås av såna som Almenäs m.fl.
Sen lite kärlek, en dag sa en åttaårig elev till mig "Va, är du bara 19? Jag trodde du var 30."
"Jaha varför då", frågade jag honom.
"Ja, du ser ut som en mamma."
Jag vet inte vad han läser in i det, om det är att jag är fet eller rynkig (vilket jag faktiskt inte är då jag bara är 19 hahah :D) eller vad som helst, men ärligt talat var det en av de finaste komplimanger jag fått i mitt liv.

Nemo

Precis! Håller med till 100%.

Bee

Att laga mat från grunden och samlas kring mat är det bästa en kan göra som du skriver. Superbra inlägg!

My

Varje gång jag mått som sämst har jag iallafall fått en gnista lycka i att unna mig saker att äta (typ lite för dyr mat jag egentligen inte har råd med).
Mat är verkligen livet, mat och humor. <3

Pernilla

Förresten, trevlig lördag önskar jag dig och din familj! Tackar också för veckans blogginlägg.

Har gjort en supergod kanelbullekladdkaka, som min man precis har fått avnjuta! Är konstigt nog inte själv så förtjust i sötsaker och hör och häpna trots att jag är den tjocka i familjen samt bakar med glädje (och andras) mest hela dagarna. Något som inte tjockishatarna förstår," eh eller hur hon måste ju inhalera sånt där minst var och varannan timme för att se ut som hon gör.."typ så tror jag att många tänker och har även fått detta bekräftat genom kommentarer några gånger för mycket.

Sedan ämnar jag göra en tortillapizza med färska räkor, skinka, ananas och en massa annat gottis. Det kommer jag däremot äta med god aptit. Blir glad bara att se framemot detta ljuvligt goda. Mat ÄR glädje och en lisa för själen!

breakuntil

Älskar också att laga mat när jag hinner och orkar. Och när man har varit ute och rest så är det ju precis som nån skrev här ovanför, det folk frågar är om maten var bra och tips på bra restauranger :D för att inte tala om hotellfrukost. Och stor långvarig frukost med tidningar här hemma.

Asterixia.se

http://asterixia.se/2017/04/peppa-tyra/
Det har pågått ett otrevligt drev mot Tyra och så ska ingen behöva ha det med tanke på vad hon har behövt gå igenom.

Felicia

Vad glad jag blir över alla kommentarer om matglädje! //Från en som försöker lära mig matglädje (tror aldrig jag haft det?) som ett vapen mot ätstörning

Emily

Word 👍

L

Åh håller verkligen med! Kul att bli 150 år om man under tiden bara ska "äta för att leva" liksom, helt värdelöst. Min kärlek till mat och mitt hat för tråkig och torftig mat är typ det jag helst vill föra vidare till mina barn, och då ingår såklart efterätt och fika ibland också! Och det här med att man inte får använda mat som tröst? Vad FÅR man använda som tröst då? God mat och en närmast rituell kvällsfika att se fram emot varje dag har tex garanterat räddat mig från förlossningsdepression, det har liksom varit det tillgängliga njutet i sömnbrist och evigt bärande och noll egentid.

My

Folk hetsar så jävligt. När vi alla är 80 år gamla kommer vi ändå vara undernärda hela bunten 😬

K

När folk skriver att man blir tjock/är sockerberoende/kommer göra sina barn tjocka på grund av en påse gifflar och en pucko... Vad har de för kommentarer till de flashiga personerna som drar till med en vin-lunch en tisdag kl 11:30?? Borde det inte skrikas hej vilt att de är alkolister och att deras barn kommer gå samma öde till mötes...!?! Vet dom inte vad alkohol gör med kroppen!?
Nej just nej, det var mer socialt accepterat och kanske något de "unnade" sig. Och att bli lite tipsy en gråmulen tisdag är ju bara mysigt,lite tokigt och gör sig mycket bättre på instagram än en påse gifflar..!

Nina

Blev så otroligt matinspirerad när du Liveade under tiden du lagade middag. Det var helt underbart! Du får mig att tänka i nya banor och jag är så tacksam för det! Även om jag inte alltid håller med om allt du säger eller skriver jämt. I den här träningshälso grejen så är det ju "dom andra" som inte fattat grejen ännu. Men det känns som att fler och fler är på väg dit. Kastar vågen. Äter bra mat och tränar och väger det kroppen väger bara.

Minns en lärare jag hade i USA för 15 år sedan på High School. Mr Stephens hette han. Ham var faktiskt kroppsaktivist. Han var tjock och matälskare och tränade regelbundet och upplyste oss om hur frisk han var på insisdan tack vare sin träning. Att vi inte skulle lägga så stort fokus på hur våra kroppar såg ut utifrån. Att vi skulle äta bra och god mat från grunden, träna regelbundet o slänga vågen. Han köpte även en cheesburgare, chicken nuggets o ett paket pommes från McDonald's som han ställde i plastburkar på en hylla i klassrummet. Sen lät han dem stå där hela året för att vi skulle se hur fullproppade de var med konserveringsmedel att de inte ens började ruttna. Helt sjukt var det. Iaf tänker mycket på honom när du har de här debatterna. Ni har liksom samsyn.

Ps! Vill tipsa om geishakulor eller knipkulor mot det här urinläckaget du har. Jag går runt med mina hela dagarna nu och dom har hjälpt supermycket!

Therese

Jag brukade ÄLSKA att laga mat och baka! Även jobbat med de och har de i blodet

Men sen blev jag gravid och kräktes typ hela graviditeten (fick avsmak och hatade typ allt, åt bara de som smakade okej på vägen upp också...!?)
Sen blev de för mycket med bebis, förlossningsdepression och allt :/

Sen blev de bättre och bättre med maten, tills jag blev gravid igen och gick igenom samma helvete igen + denna gång med en 2åring...

Nu äter vi mest bara skit :( 3åringen får bättre mat dock för han vägrar äta samma (selektiv kräsen ätare) han älskar grönsaker tex! Men blir inga smakäventyr eller nå spännande

Saknar matglädje så himla mycket!

Säg mig, är de okej att de är bajs nu om det blir bättre sen om nåt år?
Just nu har vi inte ens ett köksgolv eller matbord pga. Vattenskada så har inget val än att äta i soffan
Vill föra vidare matglädje och ge spännande smaker och hjälpas åt men får panik och dåligt samvets för varje dag som går och tänker att snart är de kört.. om 2 månader ska även plutt nr.2 börja äta mat
Vill att dom ska få bra vanor och så men är så kasst just nu, vet att vi kan bättre..

D.

Hej! Måste fråga: hur gamla var dina barn när ni började sitta ner och äta tillsammans? Vi lagar också mat varje dag, tänder ljus osv och sätter oss ner tillsammans (ok, inte just nu pga två månaders bebis som skriker och kräver mkt). Dock är vår stora pojke (2,5 år) väldigt energisk, hoppar upp och ner i stolen, ska leka med annat osv. Hur lockar/lockade du dina barn till bordet när de var små? Det blir ju en del mutande här, och till slut hot vissa kvällar när ens energi tagit slut 😬, t.ex det blir inget bad om du inte sitter ner osv. Inget vi är stolta över, försöker vara pedagogiska för det mesta.
Men har du haft något särskilt trix för att få dem att sitta ner efter de ätit upp osv för att ha lite lugn och ro? Eller är det bara en utopi med så små barn som vi har?

Svar: det har vi alltid gjort. Små barn sitter inte gärna stilla och man får ha lite överseende, men de lär sig. Tänk på förskolorna - där sitter alla tillsammans!Men INGA hot och inget mut. Se till att måltiden är mysig och trevlig istället. Servera mycket plockmat kanske? Bönor och sallad och grönsaker och sånt de kan pyssla med en stund. Barn lär sig bara av att göra rätt, inte av att göra fel. så därför funkar inga straff. Jag tror också det är bra att inte ha för höga förhoppningar på att det ska funka bra direkt. Då behöver man inte bli besviken och trött liksom. :-)
Lady Dahmer

Johanna Ahlsten - Återhämtningsbloggen

Heja matglädje! Så klokt inlägg!

Sara

Jaaa!! Matglädjen är så himla viktig, är så glad över att ha växt upp i en familj där matglädje har tagit stor plats!

D.

Tack för bra tips! Och ja du har rätt, man får sänka kraven!

Annika

Det absolut tråkigaste jag hört, eller nästan läskigaste, är att mååånga av de som äter enligt LCHF menar att mat enbart ska vara föda och inget mer. "Mat ska inte var synonymt med glädje!!" och dylika kommentarer. Jag blir uppriktigt ledsen och bedrövad av en sån snäv inställning. Varför i herrans namn skulle inte mat kunna vara glädjefyllt?? Mat behöver inte heller bara inbegripa hamburgare från någon kedja eller pizza. Finns mängder av mat som är BÅDE otroligt gott och näringsrikt. För mig är mat en viktig aspekt då man reser, att äta goda middagar och gärna efterrätter. Har många minnen förknippade med god mat.... begriper inte varför man ska se mat som något ont, som bara behövs för att för vi ska orka leva och jobba?? :-(

Lisa

Åååh vad jag önskar att jag hade fått växa upp med det förhållningssättet till mat! Då hade jag troligtvis inte haft ett så skevt förhållande som jag har till mat idag.. Ska printscreena hela detta inlägg och visa för min framtida livspartner: så här vill jag ha det!

En annan sak, du är helt fantastisk! Du problematiserar så många områden och företeelser som har skavt i mig, men som jag inte kunnat sätta ord på. Typ fetthat, patrialkala strukturer, genus i barnuppfostran etc etc. I love it!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress