För att bli smal behöver jag skada mig själv
I en hatblogg nära dig, apropå paradoxen "tjocka vill vara smala fast varför väljer de att vara tjocka?":
 
 
 
För att det enda alternativet är att skada mig själv.
 
För att sluta vara tjock så behöver man hårdbanta. Alltså inte "äta lite nyttigt och röra på sig lagom typ en promenad om dagen", ni vet så som smala personer som gått ner tre kilo tror att man gör om man vill bli smal. Nej, man måste hårdbanta. Under en lång tid. Dvs vara hungrig och trött och i svältläge under kanske ett år eller mer. Detta kommer dessutom förändra min ämnesomsättning vilket gör att jag kommer behöva äta mindre än normalt för resten av livet om jag inte vill gå upp allt igen.
 
Det är få människor, som inte är sjuka eller som vill fortsätta vara friska dvs, som klarar av detta.
 
 
Anna Book har gått ner i vikt med en GBP-operation och Biggest Loser. Vill man läsa om varför Biggest Loser är livsfarligt så kan man klicka här. Att folk på allvar använder det som Anna utsätter sig för som ett vettigt argument på att tjocka minsann kan (och borde) gå ner i vikt vittnar om det förakt och hat som tjocka utsätts för. Smal till varje pris, även om det är farligt för inte vill du DÖ I FÖRTID ditt jävla fetto? 
 
Man talar gärna om att tjocka misshandlar sina kroppar men att banta och hata sin kropp är att väl att misshandla den om något? För att jag ska gå ner min övervikt så skulle jag behöva utsätta mig för det här i två år. TVÅ ÅR. (minst, men med plattåer, misslyckanden och annat skulle det säkert ta tre eller fyra) Och för att klara av att banta behöver man hata sin kropp så pass mycket att man står ut med hunger och sug och allt det som man känner när man bantar.
 
Det är helt orimligt att tro att någon pallar det eller att det skulle vara bra för kroppen. Och Anna Book? Hon kommer gå upp i vikt. Oddsen talar för det. Det är inte hennes fel men jag lovar att hon kommer överösas med förakt för detta. Så vidriga är folk och så vidrigt är hatet mot tjocka. 
 
Hmm

Jag skulle verkligen inte råda någon att gå igenom en GBP-operation om det verkligen inte var fara för att mista livet inom en väldigt kort framtid. Vet inte med mig många sådan som har i långa loppet gett ökad livskvalitet eller ens hållit i sig med sina resultat efter 5 år. Riskerna är större än fördelarna för de allra flesta. <3

Svar: Ja folk verkar tro att det är nån slags mirakelmetod. Har hört om så många som fått kroppen förstörd och som ångrar den.
Lady Dahmer

Hmm

Tillägg: Väljer man nu ändå att göra en så snälla se till att ni får ordentlig uppbacking efter själva op så att ni kollas upp med näringsvärdena men även har koll på vad som händer mentalt och får hjälp att se hur det nya livet kommer att te sig med alla de förändringar som måste och ska till inte bara praktiskt utan också socialt och emensionellt. <3 <3

Somliga Förbannade Kvinnor

"Åh vad jag mår illa av att titta på tjocka människor!" Naaaw styrkekramizar, jättejobbigt för dig ju ❤️ Själv tycker jag att fettföraktare och andra som ser människor som rekvisita som ska pryda deras självupptagna små liv är rätt äckliga. Men det är jag det.

Svar: Mår illa av sådana människor.
Lady Dahmer

Harmagedon

Jag jobbade ihop med en kille som valde att banta ner sig 30-40 kg med en extrem lågkaloriediet. Vägde allt han åt, räknade på allt, i perioder var han så utmattad av matbristen att han sov alla timmar han inte jobbade. Hans humör var inte roligt under den här perioden och han sårade väldigt många människor. Att göra det han gjorde går inte om man har en familj! Det var alltså bortåt 18 månader det var så här extremt. Den tid han nu, fyra år senare, lägger på sin kost och träning bara för att hålla vikten skulle vara svårt för mig att få ihop med jobb och familj.

Svar: Tragiskt!
Lady Dahmer

A

För att se LD så måste man surfa in på hennes blogg eller googla på hennes namn/nick. Detta är en aktiv handling utförd av en själv. Om man då skulle må illa av att titta på LD så är det en själv som genom den egna aktiva handlingen att
söka upp henne orsakat sitt eget illamående och inte LD som sådan.


Svar: Precis. Jävla stolpskott.
Lady Dahmer

Hanna

Rätta mig om jag har fel, men om en väldigt överviktig person byter ut några av de livsmedel som är mindre bra (sylt mot bär, sockrade hel- och halvfabrikat mot osockrad mat lagad från grunden osv), bara äter godis, snacks eller efterrätter 1-2 ggr i veckan samt promenerar/joggar/springer 45 h 2-3 ggr i veckan borde väl den personen så småningom gå ner några kilo? Nej, alla kan inte bli stl 34/36 utan att svälta sig men det jag beskriver ovan är ju inte det. Det är absolut inte fel att vara överviktig på ngt sätt utan jag ställer motfrågan angående argumentet att en överviktig person inte kan gå ner i vikt utan stt svälta sig.

Svar: Varför tror du att tjocka äter annorlunda än vanligt folk? Jag äter bara hemlagad mat från grunden och sällan godis. Men som jag sa: för att feta ska bli smala så behöver de hårdbanta. Det finns inga andra sätt. Så ja du har fel.
Lady Dahmer

Milena

Att folk öht tar sig rätten att prata om andras kroppar så där är så jävla vidrigt att jag saknar ord.

Harmagedon

@Hanna. Vad får dig att tro att en överviktig person inte redan motionerar och gör hälsosamma kostval?

Svar: De flesta tror att tjocka lever på snickers
Lady Dahmer

Annie

Jag är tjock. Har vid ett tidigare tillfälle för många år sedan bantat ner mig till normalvikt genom viktväktarna och konditionsträning 5-6 dagar/vecka. Det var det vidrigaste jag gjorde mot mig själv. Jag åt så strikt att jag tackade nej till trevligheter där jag visste att det skulle bjudas på mat. Jag tränade massor och mådde dåligt när jag inte kunde träna. Jag blev normalviktig, ja. Men så fort jag slutade räkna Points så kom kilona igen. Varför? Inte för att jag låg hemma i soffan och åt chips. För jag fortsatte träna 2-3 ggr/v och åt vanlig husmanskost (men tillät mig äta lite godsaker ibland också och inte bara kyckling stekt i noll fett med broccoli och lite ris.) Jag levde ett vanligt jävla liv. Men kilona kom. Jag hade behövt fortsätta med strikta Points/kaloriräkningen resten av livet för att inte öka i vikt. Min ämnesomsättning är antagligen fucked up efter min bantning. Nu är jag tjock och ligger stabilt på en hög vikt. Jag äter det jag vill (husmanskost dvs bra mat, och godsaker på helgen och jag tackar INTE nej om nån bjuder på bullar på jobbet). Idag har jag pms och har köpt en chokladkaka med salta mandlar i. Jag blir så himla ledsen när jag ser Anna Books späkning för det hon gör mot sig själv är precis det jag gjort. Inget fett, inga kolhydrater, timme efter timme av powerwalks. DET ÄR JU INGET LIV! Fan, ligg kvar i soffan nån dag och kolla på valfri netflixserie. Ta en bit kryddsmör till köttbiten. Ät vispad grädde till jordgubbarna istället för den där förbannade kvargen (skynda dig Anna, svenska gubbarna är snart slut för säsongen!)

Svar: Precis. Vad fan är det för liv egentligen? Smal till varje pris liksom.
Lady Dahmer

Sofia

Hej skulle någon vilja ta sig tid att kolla detta klipp ang näthat?? https://youtu.be/-oGjAXeMyCg

R

Hanna: Och tänk om LD, och andra överviktiga, redan gör detta? Tänk om den vikt de har är deras "jämvikts-vikt" (höhö) inkluderat detta beteende?

Shakopee

Jag fattar inte riktigt. Menar du att det enda alternativet är att hårdbanta för att gå ner i vikt om man är överviktig? Det låter som om det är det enda alternativet och just därför så är det inte ett alternativ för dig. Jag har dock väldigt svårt att tro att man inte går ner i vikt av vissa förändringar av kosten och väldigt moderat motion som promenader. Långsiktiga förändringar där vikten går ner av sig själv utan svält eller armod. Speciellt att röra på sig gör skillnad. Tycker bara att det är lite väl drastiskt skrivet.

Svar: Ja det är det enda sättet. Feta människor går inte ner på promenader och "vissa förändringar av kosten". Alltså jag måste hålla mig från att gapskratta åt tanken. Kanske om man lever på godis, och det tror du kanske att tjocka gör vad vet jag?
Lady Dahmer

Anonym

Själv är jag underviktig. Att kvinnors kroppar ständigt ska påpekas är så stressande. Jag är inte heller normen, men vad ger då människor rätten att 'komma med råd' om hur jag ska gå upp i vikt, eller säga 'du ser så smal ut'. Jag VET OM att jag är smal, Einstein, likväl som Dahmer vet om att hon är tjock. Jag utgår från att de flesta människor vill må bra och inte behöver någon utomståendes ständiga påminnelse om att man inte är 'normalviktig' för att plötsligt göra något åt det.
Vissa vill inte gå upp eller ner i vikt, vissa har svårt att gå upp eller ner i vikt trots att de försöker göra det. Det är en kamp som man borde få ta med sig själv och inte ständigt behöva bli påmind om från omgivningen.

Kalle Anka

Nej, det betyder inte att du behöver hårdbanta.
Jag gick själv ner 32kg på att till en början äta mindre och gå en långpromenad om dagen, till att gradvis förändra min kost och utöka träningen till 1 timme intensiv cardio om dagen.
Det tog mig 6 månader, jag gick upp 4 kilo på att börja äta "normalt" igen och har legat stabilt där i 5 år.

Jag ursäktar inte påhoppen, men du har fel och du är inget speciellt fall.. du kan gå ner i vikt precis lika "lätt" som alla andra.
Det jag tycker att du gör med hela detta inlägget är att nedvärdera insatsen för oss som faktiskt gjort det aktiva valet att gå ner i vikt innebär, det är inte en promenad om dagen för någon när det kommer till viktnedgång utöver ett par kilo.

Vill du inte gå ner i vikt, fine, det är inte upp till mig och jag bryr mig inte.. men den enda ursäkten du har är att du har gjort ett livsval, resten är bara ursäkter.

Svar: Det du gör är stt använda dina personliga erfarenheter på att dumförklara alla tjocka som ägnat halva livet åt att försöka precis det du föreslår. Och misslyckats med det. Nej jag har inte fel. Skaffa dig bildning i frågan istället för att utgå att alla kroppar funkar som din kropp.
Lady Dahmer

Loanne

Kan bli så irriterad på folk som är helt frälsta på Biggest Loser och tjatar om vad duktiga deltagarna är och vad snygga de blir när de blir smala. Okunskap förstås, men herregud, det är ju hån och näst intill tortyr det programmet bygger på!

Ulla

Jag förstår inte hur läkare med gott samvete kan stympa friska organ GBP! Dessutom har de börjat rekommendera det för allt yngre barn. Det är synd att du har testat LCHF och att det inte passade dig, för med den kosthållningen slipper man i alla fall vara hungrig.

Svar: Jag älskar lchf. Men jag älskar frukt glass och bullar också. Dessutom måste jag äta extremt lite kolhydrater för att kunna gå ner på lchf.
Lady Dahmer

Dvärghundspossen

Alla som pratar om vad lätt det är att gå ner i vikt borde kolla in följande studie: Wing, Rena R. and Suzanne Phelan. 2005. “Long-term weight loss maintenance”. The American Journal of Clinical Nutrition. 82 (1): 222-225
Observera att Wing och Phelan verkligen är ute efter att göra en POSITIV spinn på långvarig viktnedgång och framhäva att det visst är absolut möjligt för feta att bli normalviktiga och behålla den normalvikten mer än några år. Men när de sedan skriver om hur folk i deras studie faktiskt lyckats med detta så är det genom en rätt extrem livsstil. Ok, deras "minst en timmas motion om dagen" är ju inte så farligt eftersom de flesta bara kör rask promenad. Men när det gäller matbiten - konstant vägande, kalori-räknande och aldrig göra några undantag för sig själv. Hur många orkar med det i långa loppet? Vi vet också att ex-feta BÅDE har mycket lägre kalori-behov OCH mycket större hunger pga hormonella skillnader än folk som varit normalviktiga hela tiden (se t ex Sumithran, Priya, Luke A. Prendergast, Elizabeth Deldridge et al. 2011. “Long-Term Persistence of Hormonal Adaptations to Weight Loss.” The New England Journal of Medicine. 365 (17): 1597-1604). Mindre kaloribehov+större hunger = You do the math.

Givetvis går det att hitta enstaka exempel på personer som gjort ganska lätta livsstilsförändringar, gått ner till normalvikt och behållit vikten. Men DE ALLRA FLESTA som går från feta till normalviktiga går upp igen inom några år, och de allra flesta av den redan lilla minoritet som lyckas behålla vikten långsiktigt gör det pga väldigt tuffa uppoffringar.

Nu har jag själv alltid varit smal, men jag är rätt säker på att om jag hade varit fet så hade jag INTE orkat banta ner mig och sen behålla vikten, med tanke på vad som krävs för de flesta. Så jag har verkligen full förståelse för LD.

Ove Thorsander

Se det som människans klimatpåverkan. Vi lever det liv vi gör i lättja och förorenar miljön. Vi borde anstränga oss för att inte dö i förtid, men det är ju länge kvar. Vi är säkert odödliga egentligen. Låt oss klimatförneka. Insert argument som ingen forskare håller med om här.
Ska vi dra paralleller med att se bra ut kan vi jämföra med föroreningarna som smutsar ned synligt och luften som är dålig. Även det ett argument om än ytligt. Att inte dö i förtid och belasta samhället/släkt och vänner med sina sjukdomar, är viktigare.
Ansträng dig lite för din egen skull och de som älskar digs skull.

Becka

Svar till Ulla: Jag håller med angående LCHF. Jag är en tjockis som inte kan sluta banta, hela mitt jävla liv kretsar kring det. Trots att jag läser LDs blogg, förstår henne och allt så kan jag inte applicera det på mig själv. Kanske för att jag fortfarande är så pass ung eller för att jag får höra att det går av familj.

LCHF är det enda som funkar för mig också utan att behöva gå just hungrig eller behöva tänka så mycket på maten, men mitt sockersug gör att jag just nu valt att räkna kalorier. Fast jag tänker att jag hela tiden ska gå över till LCHF (nu blir endast enstaka måltider eller vissa dagar LCHF) eftersom kaloriräknande känns mer ohållbart i längden än LCHF. Med sockersug menar jag inte att jag frossar i socker nu heller men jag äter lite frukt, glass, nått fikabröd och så vissa dagar. Sen tillåter jag mig att äta både potatis och bröd, även om jag försöker hålla det nere. Bröd är ta mig fan värst, man får riktigt slå sig själv på fingrarna för att sluta äta det. Potatisen har jag inte riktigt samma problem med faktiskt, kan ta en mindre mängd och vara nöjd. Pasta har jag aldrig gillat och ris har jag fått avsmak för sen arseniklarmet (aldrig varit en stor risätare ändå).

Det är konstigt det här med LCHF dock. Om jag äter mindre LCHF-portioner (menar inte att jag inte blir mätt, kan äta flera gånger istället) så mår jag riktigt bra, pigg, befriar mina tankar från mat osv. Om jag råkar äta för stor portion dock så blir jag skittrött och vill bara sova. När jag äter mer kolhydratrik mat blir jag inte trött på samma sätt, å andra sidan känns jag mindre befriad från mattankar och jag blir snabbare hungrig. Så optimalt för mitt psykiska välmående vore att bli kvitt med sötsug och brödätande och äta flera mindre portioner (vissa kan ju äta 1-2 stora portioner per dag men dessa portioner blir jag alltså seg av).

Nåja, nu ska jag inte snacka om LCHF. Men känner igen mig i LDs svar också. LCHF kan vara skitgrymt, speciellt mot hunger och humör, men det är fan svårt att låta bli sötsaker, potatis och bröd. Jag vet inte hur "strikt" LD måste äta men jag kan säga såhär, äta LCHF-bakverk och dylikt funkar INTE för mig. Sötningsmedel öht är extremt problematiskt för min kropp. Däremot kunde jag utan problem äta tomat, morötter osv. som vissa menar inte kan ingå i en superstrikt LCHF kost men det märker jag inte av faktiskt. Däremot mejerier kan det lätt bli för mycket av men det har jag nästan redan slutat med, för jag märker att jag är lite känslig. Enda gången jag äter mejerier är i form av ost (inga större mängder faktiskt), glass och kaffegrädde. Aldrig druckit mjölk men jag avstår aktivt från fil, yoghurt, kvarg och dylikt för får sjukt ont i magen. Speciellt om de innehåller sötningsmedel också, vilket skit!

AK

Jag tänker att just detta misshandlande av tjocka kroppar, som hårdbantning innebär, år ut och år in, all ångest som går åt under tiden, borde skada mer än vikten i sig. Inte konstigt om man dör i förtid av all hets man utsätts för.

Svar: 👍🏻
Lady Dahmer

Becka

Du är fan dum i huvudet Ove. Släkt och familj bryr sig inte om tjockas psykiska välmående med detta ständiga tjat om vikt. Dessutom är alla tjocka inte så feta att det skulle innebära en för tidig död. Vet många som är tjocka som lever längre än normalviktiga. Livslängden beror på så mycket mer än fettet på din kropp. Sen ja, det finns tjocka som är så tjocka att det innebär ett livshot. Typ de kan inte lämna sin bostad. Fast hur vanligt är det att man är SÅ tjock? Seriöst, LD med flera är långt ifrån livshotande feta. Om något är livshotande är det isåfall för lite fysisk aktivitet vilket återigen inte betyder att LD skulle bli skitsmal. Jag vet en kvinna som var lite tjock men fyfan vad hon var aktivt och stark. Kan lova att många smala inte skulle ha en chans mot henne. Men så drev hon också en gård och var ständigt igång och bestod säkert av mycket muskler.

Lägg för övrigt ner skitsnacket om att tjocka kostar pengar. Rökare kostar pengar, alkisar kostar pengar (och så jävla mycket smärta för anhöriga) men inte helvete anklaga ni dem eller alla jävla idrottsfjantar för att bekosta samhället. FUCK OFF säger jag bara. Alla ska ha fri tillgång till sjukvård och inte kan snacka om vem som ska ha rätt och inte. Samma med abort, antingen är man för eller emot.

Ulla

Becka, jag känner igen mig i dig och LD. Problemet för mig är att avstå från bröd och frukt och konstgjort godis med sötningsmedel funkar inte. När jag äter LCHF slipper jag sötsuget men jag får sug efter nåt syrligt och fräscht - och så brödsug. Bröd är ta mig tusan bland det godaste som finns.

Becka

Jag gillar min släkt och jag vet att de menar väl, faktiskt. Men det är så jävla kontraproduktivt när man får höra "Det är så synd att du inte vill bara, du ÄLSKADE ju bada som barn" (ja, det stämmer, slutade bada i tonåren pga. skam för min vikt) samtidigt som de säger "Du skulle vara så fin om du gick ner i vikt, du är så vacker" osv. Jaha, NU vill jag bada. Vi kan åka till platser där inga badar osv. men NEJ. Jag vägrar. De tjatar och tjatar (om att jag ska bada) men jag vill inte. På riktigt. Jag har faktiskt helt glömt hur det känns att vilja bada eller njuta av det, jag längtar inte alls efter det. Jag sitter hellre och se på och tar en dusch när jag kommer hem.

Jag blir så jävla frustrerad. Jag vet att det är fel att försöka anpassa sig efter normer men jag orkar inte, jag tycker fan det är "lättare" att försöka anpassa sig efter normer än att gå emot dem. Trots detta blir jag ändå starkt av att läsa LDs blogg, jag kanske inte förändra mig själv men jag förändra min syn på andra. Man ska inte tro att tjocka inte kan förakta andra tjockisar osv. Det har jag slutat göra även om jag kommer på ibland tänka dumma tankar när jag ser nån riktigt tjock. Jag har dock ALDRIG uttryckt något inför någon, tvärtom brukar jag försvara alla som får kommentarer om sitt utseende, vare sig det gäller vikt eller nått helt annat. Folk ska fan sluta kommentera hur andra ser ut, de finns inte på jorden för din jävla skull.

Milou

Handlar inte mycket om den enskildes upplevelse, personligt förhållningssätt till mat och hunger? Hur man förhåller sig till ätande och känslor? Jag tror det. Diskussionen här är onyanserad och märklig - som om det enda alternativet för feta är "hårdbantning och svält" om de ska tappa vikt. Vad känns som en alltför svår uppoffring och vilka insatser anser respektive individ att långvarig normalvikt är värd? Upp till var och en att värdera och få leva med sina val utan att skammas.

Anna

Med rätt kunskap om just kost och motion i förhållande till varandra och livet i övrigt...
Man måste absolut inte hårdbanta för att gå ner i vikt, det bästa är att göra små förändringar i taget som fungerar med det liv man lever.
Att man inte vill är helt ok det också men att säga att hårdbanta är fel..
Nja du är du ute och reser tyvärr.

Svar: Den enda som är ute och reser här är du. Och sluta anta att vi tjocka saknar kunskap. Vi kam förmodligen mer om kost än gemene smal.
Lady Dahmer

Kakan

Skaffa boken Matrevolutionen (finns som billig pocket) som är skriven av en läkare med väl underbyggda fakta. Den fokuserar på att bli hälsosam och förebygga sjukdom, inte nödvändigtvis bli smal (det är dock en bieffekt). Det finns inget skam- eller skuldbeläggande mot tjocka i den ! Tvärtom så finns en förstående attityd och vilja att hjälpa människor bli friska. Läs den! Och ja, den handlar om "lchf" vilken är människans naturliga föda. TeSta lchf i två veckor och döm sedan. Ksnske vill du inte ha bröd och glass efter två veckor lågkolhydratkost? Du kommer må mycket bättr!

Svar: Ger du mig på allvar bantingstips? Här? I min blogg?? Skäms du inte??
Lady Dahmer

Julia L

Förlåt en okunnig fråga/ kommentar, men med Gastric bypassoperation är det väl en helt annan sak att gå ner i vikt och behålla den än med bantning och träning? Eller har jag missuppfattat? Sedan förstår jag att det är en risk som med alla operationer, alla som vill får det inte beviljat (dyrt) etc. Tack LD för allt arbete du gör!!

Becka

Kakan: Jag som har följt LD i flera år vet att hon har testat LCHF betydligt längre än 2 veckor (själv har jag ätit strikt LCHF i flera månader innan). Hon känner således till Matrevolutionen och Andreas Eenfeldt. Jag har inte läst just hans bok men har följt hans blogg Kostdoktorn slaviskt tidigare (tittar nu mest in ibland). Han och flera andra LCHF-profiler har mycket riktigt inget förakt mot tjocka, inte som jag upplever det (Katrin Z ej medräknad, hon är hemsk!).

Det stämmer att det kan räcka med 2 veckor eller däromkring för att bli av med det där jobbiga sötsuget. Fast det kan ändå komma tillbaka (om än mindre påtagligt) under olika sammanhang eller perioder. Är man motiverad går det att motstå men klantar mig sig som jag gjorde och åt LCHF-bakverk dvs. sötningsmedel så trillar man lätt tillbaka i sockerträsket igen. Man får ständigt vara på sin vakt. Givetvis lättare än räkna kalorier (eller points?) och vara hungrig men vi lever ändå ett samhälle där vi omringas av frestelser så man får vara på sin vakt ändå. Vanligt godis, chips och faktiskt även bröd och fikabröd kan jag motstå (mjölmat pga. jag vet hur sjukt onödigt/dåligt det är). Mitt största problem är utan tvekan glass. Värst är det som sagt på sommaren, se folk äta och njuta av härliga glassar. Fyfan. Frukt eller mer exakt vattenmelon funkar dock som substitut och är enligt mig skitbra om det håller en på banan för jag tycker inte frukt är så hemskt såvida man inte triggas av att frossa i frukt men jag har aldrig ätit mycket frukt ändå. Tycker inte om all frukt men just vattenmelon en varm dag är underbart och jag behöver inga mängder för bli toknöjd.

A

När vi ändå diskuterar det här med att dö i förtid. Kan vi prata om stress?
Det är bevisat att stress förkortar livet. Vissa rapporter säger med 4 år, andra säger ett tvåsiffrigt antal år. I vilket fall som helst så verkar alla som forskat inom området vara överrens om att stress kan leda till att vi dör i förtid.
Stress handlar inte bara om att det är mycket att göra på jobbet. Det kan också handla om att man mer eller mindre känner en konstant inre stress pga utseendeideal, vikthets, hälsohets, kroppskomplex, elaka kommentarer, skam och folks åsikter om ens utseende, matvanor, levene och att man är en belastning för samhället och den närmaste omgivningen. Vill man inte att folk ska dö i förtid så är det en jävla bra början att sluta fokusera på folks kroppshyddor. Just saying.

Anonym

Jag blir så ledsen när jag ser vad andra skriver om dig (och andra tjocka). Har själv inte den erfarenheten då jag har en sk "normkropp" (jävla ord egentligen, alla är ju olika). Hur som helst så får det här mig att tänka på min mamma. Hon är tjock och har varit så länge jag kan minnas. Hela min uppväxt var det konstiga dieter och viktväktarna. Funkade bara för stunden och hon blev ledsnare och tjockare. Tror hon gav upp (hon pratar inte mycket om detta) och nu när hon passerat de 60 äter hon vanliga jävla mat, tränar det hon tycker är roligt (och inte det som bränner mest fett) och är så himla harmonisk! Det märks att hon trivs med livet. Och hon har inte gått ner något alls! Jag blir så ledsen att det var så många år av späkning och självhat innan hon "landade" och accepterade sig själv. Underbara mamma! Hon är så otroligt fin och härlig precis som hon är! Och jag undrar om hon fått mycket hat från andra, antagligen eftersom hon inte vill prata om det.

Tack LD för att du finns!

Nemo

Min mamma gjorde en GBP-operation för några år sedan, efter flera år av olika sorters bantande (t.ex. LCHF, viktväktarna, light-produkter, väga kalorier, pulversoppor, osv osv) och ingenting av alla dessa metoder fungerande, förutom operationen. MEN, nu får hon kämpa med näbbar och klor för att ens få den behandling hon är berättigad till (t.ex. ska vårdcentralen kolla ens värden på en massa olika saker, och vår vårdcentral suger minst sagt på det). Här senast fick hon kontakta TVÅ olika sjukhus för att kunna få intyg från läkare där och trycka upp i fejset på vårdcentralen så att dem skulle ta de värdena de är SKYLDIGA att ta. Så mycket som hon fått kämpa för att först passa in i samhällets mall (vilket ju inte gick), och sedan se till att hon ska få den vård hon måste få, är fan otroligt. Jag har en vän som för flera år sedan också genomgick en GBP-operation, och hon orkar inte ta alla dessa strider med vården som min mamma gör.
Så inte fan är det att "bara göra en GBP" och sedan är allt finemang, heller. Ville bara ha det sagt, så ingen får för sig att GBP är Guds gåva.

Och fasen vad trött jag blir på alla er som tror att tjocka äter dåligt. För ja, det är vad ni insinuerar när ni säger att vi "bara ska lägga om kosten lite grann" och "vara lite mer aktiva". Vad vet ni om vår kost? Absolut ingenting. Jag slår dessutom vad om att de flesta tjocka äter betydligt mer hälsosamt samt rör på sig mer än vad de flesta smala gör, just för att de ständigt får käftsmällar från samhället/familj/släkt/vänner/bekanta/okända.
Bara håll tyst och låt tjocka vara.

Magnus Jansson

Var och en får väl se ut som de vill, säger inget om det. Önskar att fler ser hur fetma och övervikt är en belastning på kroppen och orsakar ofta förtidig död.
Övervikt kommer inte ur tomma luften, övervikt kommer när man intar mer energi än man förbrukar. Visst är det orättvist med människor som har en hög förbränning och kan äta mycket och i stort sett vad som helst utan att gå upp.
Det är jobbigt att hela tiden tänka vad och hur mycket man äter och känslan av att hur mycket man än rör på sig, så går man inte ner i vikt.
Det finns de som känner tvärt om, som äter och äter men förblir tunna och smala. Fryser så fort det blir minsta lilla kallt eftersom de inte har något hull som ger dem isolering.
Livet är inte rättvist, livet ÄR.

Somliga Förbannade Kvinnor

Anna
Kan du styrka dina påståenden med vetenskapliga undersökningar? De måste alltså säga exakt det du hävdar; att det för majoriteten feta räcker med små förändringar för att gå ner till normalvikt enligt BMI. Länka tack!

Jennie

All heder till dig som fortsätter att förklara detta trots alla vidriga påhopp.

Anna i stugan

Magnus Jansson - övervikt är ingen orsak till för tidig död, man måste skilja på övervikt och grav fetma. Bortsett från detta kan jag lova dig att alla människor i detta land - ALLA - vet att fetma kan vara farligt. Man behöver inte upplysa mer om den saken. Men visste du förresten att faktorer som ensamhet och psykisk ohälsa är STÖRRE riskfaktorer för tidig död än fetma? Visste du att när vi vårdar våra gamla så lägger vi många gånger fler pengar på att behandla undervikt om kan vara akut livsfarligt, till skillnad från övervikt?

Så om du gärna vill hjälpa människor till ett bättre liv, fokusera på att motarbeta ensamhet och psykisk ohälsa i stället. Garanterat bättre utdelning än att missionera om farliga kroppsformer.

Somliga Förbannade Kvinnor

Magnus Jansson
Alla människor, tjocka som smala, vet redan att fetma kan vara farligt. Särskilt tjocka vet det eftersom folk berättar det för dem varje dag. Så det är ingen risk att nån missat det. Du behöver inte oroa dig.

Cissi

Du verkar tro att det är något magiskt över tjocka personer. Fakta: tjocka människor ligger på ett kaloriöverskott. Du med. Alla tjocka människor.
Ligger du på underskott så tappar du i vikt.
Plåga sig? Nej. Äta färre gifflar? Förmodligen. Äta gifflar endast på lördagar? Sannolikt så.
Det är en rättighet för en kränkt vit kvinna att äta exakt vad hon känner för, jag vet. Men det trotsar inte naturlagarna.
Säger inte att du inte får se ut exakt så som du önskar, äta precis vad du vill osv.
Säger bara att det är en missbrukares resonemang; tjocka äter visst bra mat, det är inte alls fel på min kost, det är alla andras och allting annats fel. Omsättning, kolhydratsintolerans, sockerberoende, Gud vet vad. Samma story every fucking time.

Svar: Hade jag legat på ett kaloriöverskott så hade jag gått upp i vikt. Det gör jag inte. Jag har vägt samma saki snart tio år nu. Jag äter precis så mkt som min kropp kräver. Ska jag äta gifflar en gång i veckan så får jag för övrigt börja äta mer gifflar. Du är fördomsfull och okunnig.
Lady Dahmer

Hanna

Det är verkligen intressant en sak, för när t ex Anna Book (och många andra) postar bilder på sin nya "hälsosamma jag" så ser jag inga kommentarer som är kopplade till deras så kallade nyfunna "hälsa". Har läst ca 50 kommentarer och alla är detsamma:

"Du är jätte fin"
"Herre gud vad vacker du "
"Du är så snygg"
"Du ser fantastisk ut"
"Looking good"
"du är så otroligt fin"

(kan fortsätta i evigheter)

Jag ser absolut inga kommentarer som typ "åh vad glad jag är att du har blivit hälsosam igen".
Allt handlar bara om hennes utseende.

Pernilla

Hanna, håller med dig! För det är precis så det är, att allt handlar jämt och ständigt om ytan. Man är jättefin FÖR att man har gått ner i vikt, man är fin (typ ansiktet) TROTS att man är tjock, du som egentligen (asså hör på den?!) ser så bra ut BORDE inte du ta dig i kragen och gå ner de där kilona. Kan också fortsätta i evigheter.

Omtanke om hälsan? My ass säger jag bara. Ingenting handlar om det. Kanske om en skulle gå upp till extremfetma nivå då, inte annars.

Somliga Förbannade Kvinnor

Cissi
LD säger ju samma sak som du? Det krävs underskott på näring för att majoriteten feta ska gå ner till normalvikt. Det är fakta och jag har inte sett någon bestrida det. Det som däremot inte är fakta är ditt antagande att alla feta dålig mat i stora mängder och inte rör på sig. Det är en fördom. Men du får gärna langa fram några färska vetenskapliga undersökningar som påstår just det, att feta rör sig mindre än smala och äter onyttigare. Länka tack!

Satan

Argumentet "Gå ner i vikt och du kommer leva länge" är så typiskt för den här tiden. Vi är så rädda för döden och vi tror att smalhet och lchf kommer göra oss odödliga. Men nope så är det ju inte! Som om livet handlar om kvantitet (antal år vi lever) och inte kvalitet.
Det stora problemet som samhället har är psykisk ohälsa och social ohälsa (att många känner sig ensamma i det individualiserade samhället trots sociala medier och allt). Tänkt om fokus istället låg på de frågorna istället för på kroppen.

Therese

Ove - det mest miljö och naturvänliga är väl att dö så tidigt som möjligt? Människor orsakar ju bara skada och dränerar naturresurser, bästa är ju att dö och ge näring åt jorden?
En kostar mindre pengar för samhället om en dör än om en lever länge också...!

Cissi - du vet uppenbarligen inte ett jävla skit om detta, anledningen för alla dom "ursäkterna" är att det är så!
Människokroppen är ingen enkel förbränningsmaskin! Den är komplex och påverkas av mer än 1000 olika hormoner och signalsubstanser både i den egna kroppen och utanför!

Du vet uppenbarligen inte vad LD äter heller! 😅

Maria

Skrämmande att en del tar sej rätten att klaga på andras kroppar. Det pratas för lite om själen. Ingen har med att göra hur man ser ut. En viss bevakning bidrar mycket till att mobba oskyldiga människor. Det är inte rätt. Kram.

Maja

Intressant att i iprincip alla inlägg du skriver om tjockförakt och ovälkomna "råd" så dräller det in en massa tips på "såhääär kan man göra för att bli smal"..

Svar: Folk hatar tanken på att tjocka inte försöker förändra sina tjocka kroppar
Lady Dahmer

Sara

Jag har varit riktigt smal, och sjuk. Åt inget "onyttigt", räknade kalorier, tränade 2-3 timmar om dagen.
Tränar inte längre maniskt utan några gånger i veckan, äter bara hemmalagad och hembakad mat. Dricker enbart vatten, äter socker oerhört sällan. Är överviktig i dagsläget.
Tycker dessa människor alltså att jag var mer hälsosam tidigare? Blir inte klok på den här smalhetsen.

Izabelle

Sanningen är att om man som en frisk person har alla möjligheter att gå ner i vikt på ett hälsosamt vis. Övervikt beror helt enkelt på att man stoppar i sig fler kalorier än man gör av med och alla alternativa fakta är bara myter. Att gå ner i vikt på ett hållbart och hälsosamt sätt börjar med att möta verkligheten och tillexempel ta en dag när du skriver ner allt du äter och beräkna energimängden i detta. Då får du allt svart på vitt. Kroppens funktioner är kemiska reaktioner och energi (som kroppen får från maten) kan inte skapas från "ingenting". Läs termodynamikens lagar så kanske du förstår vad jag menar.

Jag har inga problem med att folk är överviktiga och heller inte att du är det. Men att du sprider lögner för att lätta ditt eget dåliga samvete är väldigt provocerande och rent ut sagt elakt.
Fortsätt lura dig själv om det känns bra, men lura inte andra.

Svar: Du är pinsamt okunnig tyvärr.
Lady Dahmer

Sara

Det sjuka bland flera av kommentarerna här är att fokus ligger på att man MÅSTE äta nyttigt och MÅSTE gå ner i vikt. Jag är tjock. Tränar inte eftersom det är aptråkigt. Bantar inte eftersom jag gillar att äta. Japp, jag kanske dör när jag är 79 istället för 84, men då har jag i alla fall fått må bra i 79 år istället för att ha plågat och piskat mig själv för att få leva några år längre. För kan ni tänka er att vi finns; vi onyttiga tjockisar som ändå tycker att livet är rätt okej. Jag blir inte lyckligare om jag går ner 20 kilo - varför är det den myten alla går på? Låt mig leva mitt liv och respektera mig för den jag är - även om jag så trycker tre påsar gifflar om dagen!

Hanna

Blir tamefan GALEN på alla som tjatar om dessa "små livsstilsförändringar". "Bara att undvika socker och promenera". Ok, men alla överviktiga som redan gör detta då? Som redan äter hemlagad mat, rör på sig, tränar, håller sig till lördagsgodis? Vilka "små förändringar" tänker ni att dessa männniskor ska göra?
Snälla förstå att majoriteten av alla med övervikt redan äter precis som alla vi andra. Vanlig jävla mat och en påse chips på fredagen.

Jag äter tex exakt samma mat som min sambo, då vi alltså BOR IHOP. Äter han pizza äter jag pizza, äter han chips äter jag chips. Dessutom delar vi oftast 50/50 på godiset. Vi jobbar båda i butik och spenderar våra dagar med att gå, stå och lyfta tungt. Kontentan: jag ca 65-70kg. Han: mer än det dubbla. MAGIC.

Lika magiskt som att trots att LD tydligen vräker i sig skräpmat dagarna i ända så verkar ingen annan i hennes familj påverkas av den kosthållningen. HMMMM. Det är nästan så man skulle kunna tro att det inte handlar om hur onyttigt man äter.....

Svar: Folk tror att tjocka injicerar tio kilo socker om dagen direkt i blodomloppet.
Lady Dahmer

Hanna

Blir tamefan GALEN på alla som tjatar om dessa "små livsstilsförändringar". "Bara att undvika socker och promenera". Ok, men alla överviktiga som redan gör detta då? Som redan äter hemlagad mat, rör på sig, tränar, håller sig till lördagsgodis? Vilka "små förändringar" tänker ni att dessa männniskor ska göra?
Snälla förstå att majoriteten av alla med övervikt redan äter precis som alla vi andra. Vanlig jävla mat och en påse chips på fredagen.

Jag äter tex exakt samma mat som min sambo, då vi alltså BOR IHOP. Äter han pizza äter jag pizza, äter han chips äter jag chips. Dessutom delar vi oftast 50/50 på godiset. Vi jobbar båda i butik och spenderar våra dagar med att gå, stå och lyfta tungt. Kontentan: jag ca 65-70kg. Han: mer än det dubbla. MAGIC.

Lika magiskt som att trots att LD tydligen vräker i sig skräpmat dagarna i ända så verkar ingen annan i hennes familj påverkas av den kosthållningen. HMMMM. Det är nästan så man skulle kunna tro att det inte handlar om hur onyttigt man äter.....

Somliga Förbannade Kvinnor

Izabelle
LD skriver att för de flesta är det så plågsamt och ångestframkallande att äta så lite som behövs för en större viktnedgång samt att behålla den resten av livet, att det är är orimligt att förvänta sig att människor ska klara av det. Det är fakta. Av de som lyckas gå ner till normalvikt går 2/3 upp allt inom 1 år och inom 3 år har nästan alla gått upp det de gått ner. Det är också fakta. Så inga lögner här.

angie

Alltså du är grym, sluta aldrig med det du gör. Du är fab!

Annika

Izabelle: Människan är inte en maskin utan mer av ett biologiskt/evolutionärt samspel och det går inte att förenkla med termodynamik som du gör.
Ett mer förnuftigt och empatiskt sätt att se på saken är: Om en tjock människa kunde gå ned i vikt skulle den göra det. Sen behöver man inte spekulera mer i frågan om utebliven viktnedgång, det blir bara splainigt och elakt.

Maria

När jag läser kommentarsfältet så slår det mig att många inte förstår skillnaden mellan att "vara tjock" och gå upp i vikt. En "normal" livsstil med bra mat och någorlunda fysisk aktivitet gör att man behåller sin vikt (gäller ej om man precis hårdbantat, då går man upp igen).

Sen är det sjukt att folk på alvar tror att du är en bättre förebild för dina barn som hårdbantare än som överviktig?!

RebeckaL

Ni som skriver att det visst går att bli smal utan att hårdbanta bara man har kunskap. Vad är det för kunskap ni menar? Är ni utbildade inom detta eller är ni bara papegojor som reproducerar fördomarna om att tjocka kan bli smala genom att gå fler promenader och äta mindre onyttigt?

En annan A

Måste skriva av mig så att jag inte får ett totalt jäkla utbrott, letar upp idioter som Cissi och Magnus Jävla Jansson och kväver dem med gifflar!

NYHET TILL SVENSKA FOLKET: KROPPEN ÄR KOMPLICERAD OCH TROR DU ATT DET ÄR SÅ ENKELT SOM KALORI IN OCH KALORI UT SÅ ÄR DU DUM I HELA JÄVLA HUVUDET OCH BÖR BLI AV MED DINA INTERNETPRIVILEGIER OMEDELBART!

Hur mycket du går ner påverkas bland annat av gener, hormoner, hur fort du går ner i vikt men framförallt av anledningar som man inte vet! Det har gjorts decennier av forskning på sjuksköterskor i USA och fortfarande kan man inte svara på vilken som är den rätta dieten för att gå ner i vikt. Något man däremot vet är att vikt är ärftligt på samma sätt som längd, och precis som längd spelar självfallet mat och rörelse in (är du undernärd växer du under längre tid och kan bli kortare) men som världen ser ut idag kan inte alla rent realistiskt motionera fem timmar om dagen och leva enbart på rätter gjorda från grunden. Grav övervikt är farligt (beroende på typ av fett, hårda gubbmagar är farliga, inte mjukt fett som många kvinnor har), visst men hur många överviktiga är just gravt överviktiga?

Vi är inga robotar (utom Cissi och Magnus som lever utan både hjärta och hjärna som ett par dömande jäkla mikrovågsugnar) och som privatperson är det extremt svårt både att veta hur många kalorier du får i dig (det stämmer sällan exakt på paketen) eller hur många du gör av med eftersom det är helt individuellt.

Line

Allas kroppar funkar såklart inte som min, men jag är ett av alla levande exempel på att en som har bantat en gång och gått upp alla kilon igen MÅSTE äta som en mus för att lyckas gå ner i vikt igen (för det vill man ju, man var ju så fiiiiiin när man hade tappat så många kilon). Jag gick upp i vikt från början för att jag tröståt mycket och för att jag bytte ut ett beroende mot ett annat (alkohol mot mat, fun fact - ingen kallade mig ohälsosam för att jag drack, surprise). Vid något tillfälle bestämde jag mig för att "ta tag i min vikt" och började räkna kalorier, vilket blev inkörsporten till en ätstörning. Efter två år blev jag "frisk" och gick således till slut upp varenda kilo jag hade tappat. Sen stannade jag på en stabil vikt (15 kilo över normalt enligt skit-BMI). Under den här tiden åt jag vanlig mat och glass eller chips någon gång ibland, typ fredagar. Sen kom den förstås tillbaka, ätstörningen. Och jag gick ner i vikt genom att äta max ett mål om dagen. Efter några månader bestämde jag mig för att försöka äta två mål om dagen, ett litet och ett normalstort. Sen dess har jag legat på en stabil vikt. På två mål mat om dagen och hungrig resten av tiden. För ett tag sen var jag på semester i en vecka. Då försökte jag mig på att äta normalt, tog på något vis semester från mina ätstörda tankar också. Jag åt frukost, lunch och middag. Snacks på fredagen. När den lilla veckan var slut hade jag gått upp tre kilo. Jag har alltså legat på samma vikt i ca 8 månader och när jag ökar med ett mål mat om dagen så börjar jag genast gå upp i vikt igen. Jag rörde på mig som vanligt under veckan också, gick promenader, om det spelar roll.
Så där har ni det, en sucker som förstörde sin ämnesomsättning och som nu för alltid kommer vara tvungen att äta två mål mat om dagen för att inte gå upp i vikt. Varsågoda.

Milou

"Ångestframkallande och plågsamt att äta så lite som behövs för en större viktnedgång" skriver någon. Intressant. Gräv i varför frånvaro av mättnad är jobbig? Vilka känslor dövas med mat? Generella funderingar - relevanta om man inte vill vara fet, annars inte förstås.

Svar: enorm skillnad på att inte vara mätt och på att svälta
Lady Dahmer

En annan A

Milou: Eh frånvaron av mättnad är jobbig för att det är jobbigt för kroppen att svälta kanske? Herregud....

Somliga Förbannade Kvinnor

Milou
Du är medveten om att kroppen signalerar svält när vi blir tillräckligt hungriga va? Och att det är fullkomligt normalt och inget som varken smala eller tjocka utan självhat och ätstörningar utsätter sig för frivilligt? Du vet att svält används som en tortyrmetod? Bra, tänkte väl det.

A

Somliga Förbannade Kvinnor: Jag tror att vi som samhälle har en äckligt stor vördnad inför självsvält, vi ser det som ett tecken på disciplin och hög moral, och härstammar förmodligen från katolicismen då man på olika sätt späkte sig, i vissa fall genom självvald svält. Vi kan låtsas hur mycket som helst att förfäras över anorektiker men visst tusan sitter de flesta egentligen och beundrar deras 'disciplin' (ingen kritik mot sjuka människor såklart utan vårt samhälles äckliga beundran av självsvält!).

Becca

Ville bara skriva tack LD!
På endast de tre månader jag har läst din blogg har du fått mig att sakta men säkert börja älska min kropp. Har dessutom nu insett att jag de senaste åren haft ett beteende som varit väldigt ätstört (trodde då att det var helt normalt att träna 6 gånger i veckan, skriva ner allt jag åt och ha ångest över en kaka eller ett missat träningspass). Har alltid varit lite överviktig, inte tjock, men ändå en bra bit över normen. Tränar fortfarande 5-6 gånger i veckan men för att jag verkligen älskar det och äter relativt bra mat, ändå känner jag att jag aldrig någonsin kommer att få komma med gruppen "fräscha hälsosamma människor" eftersom att jag inte är normsmal. Märker hur jag hela tiden försöker berätta för människor jag möter hur mycket jag tränar och hur bra mat jag äter bara för att de inte ska tro att jag är en lat tjockis. Men vad faan är det ens för beteende? Jag vet att jag är hälsosam trots att jag inte är smal, jag är för tusan skitstark! och hade jag varit lat så hade det inte spelat nån roll. Så tack för att du för första gången fått mig att sluta hata min kropp samt gett mig en extremt djupare förståelse för samhällets fettförakt samt bantning och fitness-trender (som bara är skit).

Tack för att du orkar kämpa och tack för att du hjälper mig varje dag att bli en bättre människa som kan älska sin kropp. (och tack för att du hjälpt mig fördjupa och utveckla min feministiska analys) haha det är så mycket jag vill tacka dig för.
Kram från en 21 årig tjej som hatat sin kropp sen hon var tio.

Frida

Jag vet inte om jag har skrivit det førr men boken "Strategy of Preventive Medicine" (en av de bøckerna som ændrade modern medicin mest) tar upp det hær så himla bra.

Nästan allt inom medicinen är normalfördelat, ex. längd. De flesta ligger runt 1,68 och ju längre bort från 1,68 desto färre personer som är så långa, åt båda hållen. Detsamma gäller såklart med vikt, så om ett samhälle har genomsnittsvikt på 70 kg, så kommer det alltid finnas x antal personer som kommer ligga så och så långt ifrån genomsnittet, och detta kan man räkna ut med normalfördelningsformeln. Och det som är så konstigt är när vi börjar hata dessa människorna, som man kan räkna ut måste finnas enligt naturens lagar (ja, normalfördelning är en naturlag. Google it). Geoffrey Rose säger det själv "a population tends to hate the tail of its own distribution".

Han säger att det enda sättet att få folk att gå ned i vikt, är på samhällsnivå. Man måste flytta hela normaldistributionskurvan. Att satsa på att försöka få individer att ta ansvar för att vara en del av normalfördelningen av sitt eget samhälle är helt sjukt! Läs den boken alla som tycker att alla över BMI 30 har ett ansvar att själva gå ner i vikt. Man får sig en käftsmäll när man inser att man själv bidrar lika mycket till den i sverige högerförskjutna normalfördelningen som en tjock person (om man är normalviktig eller smal) och därför har exakt lika mycket ansvar att gå ner i vikt för att ändra det.

Så alla som klagar på tjocka borde börja med att banta själva! Det hjälper mer än allt hat man gärna spyr ut, även om det känns enklare. Med detta sagt så tycker jag inte att individer ska banta om det var oklart. Älskar att folk rör på sig och äter nyttigt! Keep up the good work, även om man är tjock då så är man ju en hälsosam tjockis, och som läkarstudent vet jag att det att vara tjock i sig (utan att ha diabetes osv) inte är så farligt som de flesta tror. Man behöver inte alls dö i förtid. Det är så sjukt många faktorer som spelar in (rökare dock, där har vi några som kan tacka all sin hälsa för dansen tidigt).

Milou

Självsvält är inte samma sak som frånvaro av mättnad. Mat, ätande och känslor hänger ihop - på olika sätt för olika människor. En aspekt som är viktig i sammanhanget generellt. Thats all.

Somliga Förbannade Kvinnor

Milou
Tja, eftersom det var mig du citerade så utgår jag från att vi pratar om vad jag avser. Vill du diskutera nåt annat, fine, men dra inte in mig i det. Tips: Gräv lite i ditt inre så ska du nog komma på var ditt viktigpetter-behov kommer från 👍 😉

Somliga Förbannade Kvinnor

A
Precis så.

Hmm

Julia: Förstod jag din fråga rätt? Undrade du ifall de som gått igenom GBP går upp i vikt igen?

I så fall ja. Mer än 80% gör det ifall det inte får rätt eftervåd, och även med den så är det inte en promenad i parken att inte gå upp det mesta igen.

Squareeye

För det första tycker jag dessa program är både förnedrande och kränkande. För det andra går dom flesta upp i vikt igen och blir ännu mer överviktiga. Om man nu vill gå ner i vikt så är "Bigest loser" inte rätt väg tvärtom. Att plåga sig genom denna tortyr är inte bra varken för själ och hjärta. Sen alla dessa fanatiska människor som hårdtränar blir som ett knark och dom mår inte bra. Om man nu vill gå ner i vikt är det lång process som kan ta flera år. Inget "Bigest loser" löser dom problemen resten av livet. När säsongen är över struntar TV i dom med dålig uppföljning för då är nästa säsong på gång. Cyniskt!

En annan A

Milou: Du tänker på socker, inte mat i allmänhet. När man tröstäter är det liksom sällan ett kilo lax eller tjugo potatisar, man stoppar i sig saker med socker i. Socker lyser upp hjärnan på samma sätt som kokain (i studier med möss, jag vet inte om studien har gjorts på människor ännu) och är beroendeframkallande. Har du koll på vad alla tjocka människor äter i vårt land så pass att du kan uttala dig om att de generellt överäter? En majoritet kanske äter ungefär som du själv gör, eller kanske som jag gör som är underviktig men äter relativt hälsosamt (om än långt ifrån lika hälsosamt som alla tjocka jag känner)? Sluta vara en sån äcklig liten moralist, ta en bulle och håll käften.

Asta

Min yngsta dotter är vacker som få. 23 år gammal, mor till en treåring och smalare än någonsin. En stl 36.
Perfektion enl samhällets syn att se på kroppar.
Hon lever till stor del på Coca cola, kakor, glass, chips. När det är middagsdax är hon redan mätt för hon har dragit i sej 2 paket Ballerina.
Hon är smal. Men knappast särskilt sund. Och INGEN ifrågasätter hennes livsstil el hälsa.

Skillnad på folk som vet och tror veta kost och näringslära

Svälta för att gå ner i vikt? Nej. Det är precis därför folk går upp de kilorna igen, mest för att det är så jäkla tråkigt. Man kan äta vanlig husmanskost och fortfarande gå upp i vikt, det handlar mest om vad man gör mellan måltiderna och hur stora portioner man äter. Låt oss säga att person 1 sover till kl 11, vaknar och äter 3kilo potatis, går och lägger sig sedan på soffan och kollar på tv till ungefär 15 då denne går upp och bakar 3kilo vitt bröd, går och lägger sig igen på soffan till kl 21 och då denne går upp och tillagar 1.5kilo potatis och 1.5kilo bröd. Äter ingenting mellan de måltiderna men ligger på ett kaloriintag som heter duga, den personen skulle dö i övervikt garanterat. Då kalorierna som går in är tok för mycket gämfört av vad som går ut.
Person nummer 2 äter precis lika mycket men istället för att äta 3gånger äter denna 6-8gånger och springer 2maraton i mellan. Den personen kommer troligtvis inte kunna gå när denne är 60-70 för att rygg och knän är slut men kommer säkert leva till 90 med rullstol.
De två personerna är såklart extremt men försök tänk småskala.

Att folk tror att lite småtrix här och där skulle förändra något gör inte det, men är en bra bit på vägen. Att gå ner i vikt är en hel vetenskap som tar 2-3år att lära sig, jag har studerat i detta.

Till exempel så funkar det inte att gå samma slinga varje dag då kroppen tillslut kommer komma ihåg slingan, då det händer så borde man kanske korta ner slingan men göra den dubbelt så snabbt som man annars hade gjort samma så att man ändrar hela tiden på träning och inte gör samma sak.

Men när man når sin idealvikt så ska man ju inte gå ner mer då gäller det att ha en kost som har energi in ut +- 0.
Så kanske är det så att du LD har nått din idealvikt för 10år sen och inte trycker i sig gifflar och Snickers. Då kan jag säga vell done det är inte många som trivs i sina kroppar. Men att säga att feta och överviktiga inte kan gå ner i vikt är bara fel, jag skulle säga att det är okunskap. För om personer skulle äta vanlig husmanskost men ser till att ligga på ett underskott på 100kcal om dagen skulle personen tekniskt sett gå ner i vikt men kanske med 1kilo om året. Samma sak går åt andra hållet. Så vad många gör fel är att ligga 1500-2000kcal kort tröttnar och ger upp. Tror att om många räknar ut hur snabbt och realistisk snabbt de vill gå ner. Så tex om man väger 100kg och vill gå ner till 90 men på ett tidsspann på 10år då räcker det med att ligga kanske 100-200kcal kort, vilket är en kexchoklad.

Svar: Mmm ett kilo om året. Ja då får jag väl räkna nmed fyrtio år innan jag gått ner min övervikt! Börjar nu! 👍🏻👍🏻👍🏻
Lady Dahmer

Joppan

När jag läser "välmenande" kommentarer om hur överviktiga kan gå ner i vikt vill jag spy och får sån jävla ångest. Jag måste vara världens sämsta människa. Man skriver att "det behövs bara en timmes vardagsmotion om dagen". EN TIMME?!? OM DAGEN?!? Jag har familj, barn att ta hand om, heltidsjobb, värkande höfter och rygg. För mig är det en ut0pi att jag skulle kunna ta en timme varje dag till motion. Jag fattar också att jag rent teoretiskt skulle kunna göra det. Skulle kunna gå upp en timme tidigare, låta bli att se ett avsnitt av GoT osv osv. Men jag behöver min sömn. Jag vill kunna sega i soffan med min familj och småprata om vad som hänt under dagen. När jag kommit hem från åtta timmars jobb, en och en halv timmes pendling, handlat mat, lagat mat, satt igång ungarnas läxjobb, stökat undan efter matlagningen, slängt i en tvätt, ringt mamma för att höra hur det är med henne om hon behöver hjälp med något och ögnat igenom materialet till morgondagens viktiga möte - så ORKAR jag inte dra på mig joggingskor och springa en runda. Jag tar några långpromenader i veckan, jag försöker varje dag (Fast det blir kanske varannan) göra ryggövningar jag fått av sjukgymnast, mer blir det inte. Ni som skriver att det handlar om val, om självdisciplin: hur gör jag om jag inte HAR den självdisciplinen? Är det något fel i huvudet på mig som faktiskt inte ORKAR träna varje dag, som inte FATTAR hur det i praktiken skulle funka? Och var kan jag få det felet lagat då?

Samma resonemang gäller för mat. Jag ser till att vi äter grönsaker, rotfrukter, linser och baljväxter (linser är kanske baljväxter?), men jag skulle aldrig i längden kunna ge upp kolhydrater på ren vilja. Jag skulle aldrig någonsin i verkligheten - efter den där långa dagen jag beskriver ovan - fixa att väga maten, leta i kaloritabeller osv. Det kanske är för att jag inte har ngn självdisciplin eller karaktär - men var får jag då tag i det?

Enda skälet att jag inte blir påhoppad för min helt förkastliga livsstil är att jag råkar (tack vare genlotteriet är jag helt säker på) ha en typ normalviktig kropp. Men även med en sådan kommer kommentarer när man gått upp ngr kilo. "Ser att du lagt på dig några semesterkilo (julkilo/höstkilo/påskkilo), kanske dags att börja med LCHF? Följa med oss och springa? Börja med spinning?".

Jag fyllde 45 i år - är närmare 50 än 40. Men gud nåde mig om jag låter det synas. Den här kroppen som burit och fött barn, ammat, duschat och torkat gamla, städat kontor och verkstäder i närmare 50 år - kan den inte få sagga ihop lite? Kan den inte få lite extra kilo här och var? Kan den inte få vara rynkig och skrynklig och inte alls se ut som en tonåring?

Svar: eller hur? En timme om dagen är fan eoner av tid! "Man får ta sig tid" menar nån och ja det får man väl men då måste jag ta den tiden från nåt annat jag hellre gör. Men då heter det att jag är lat och får skylla mig själv för tydligen ska man prioritera smalhet framför allt annat. Och ve den som väljer en timme i soffan framför en ute i spåret.
Lady Dahmer

Anneli

Inga värderingar i övriga texter, skriver bara mina erfarenheter. Smal som barn, gick igenom en stor sorg inom familjen då jag var 10år. Började äta råstekt potatis med stekt ägg varje kväll. Säkert ett sätt att döva sorgen. Mamma som då skulle hantera sin sorg(o min) stod och stekte denna mat varje kväll. Så närmsta två åren blev jag smällfet. Minns siffrorna, 146 com lång, vikt 46 kg. Var som en boll. Sommaren mellan sexan o sjuan växte jag över en decimeter, här hade jag även slutat med råstekt. Så från sjuan vägde jag typ 50 kg och då växt till 162 cm. Kroppen balanserade sig, så för min del var det kosten som fick mig att öka i vikt. Har stått på ungefär samma vikt nu ca 40 år senare, men är ingen storätare. Är väl choklad jag får sug på o äter dagligen. Annars vanlig husmanskost. En annan variant på hur kroppar kan reagera är sonen. Alltid varit lång o smal. Levt aktivt liv med kompisar, skola, spelat musik(trummis). Blir en period arbetslös, är nu ca 20 år. Blir under ngr månader sittande ganska mycket i soffhörnan med paddan i knät. Går upp i vikt.kommer vid nyår o talar om att nu lägger han av med socker. O han gör det, bestämmer sig. Ingen mer söt dricka, bara vatten, drar ner på mjölk som han bälgat tidigare. Byter corn flaket mot osötad müsli. Inga sötsaker. Lingongrova eller knäckebröd istället för vitt bröd( vet att lingongrova innehåller socker, men två sådana med ost o gurka är bättre än tidigare ljust bröd med marmelad). Käkar frukost, lunch på jobbet, då han nu är tillbaka i arbetslivet igen. Vi käkar mat på kvällen. Han äter frukt, müsli m mjölk innan bedtime. O går nu under våren ner 15 kg. Sedan nyår. Så för hans del fick han väck det han lade på sig genom ett mer oaktivt levene under ngr månader. Han lade på sig kvickt, kände han inte trivdes i det o kom tillbaka till sin "ursprungsform" ganska kvickt igen. Men varit bestämd, kan käka typ pizza ibland men hoppar läsken. Käka burgare ngn gång men en mindre. Jag har aldrig pratat vikt hemma eller kommenterat kroppar utan här kände han själv att han ej trivdes.

Frida

Svar till: Skillnad på folk som vet och tror veta kost och näringslära

Jag vet relativt mycket om näringslära och det är ju helt sjukt att be någon att ligga 100-200 kkcal i minus per dag. Kkcal är ett otrolig oprecist mått och dessutom utdaterat, då så många andra faktorer spelar in i hur många kalorier som faktiskt absorberas (tarmflora, temperatur på maten osv. - visste du att kroppen tar upp flera kalorier om du eks. skär den i små bitar?). Att ligga 100 kkcal minus kan betyda att du likagärna ligger 250 kcal plus, för att det är ett så oprecist mått att det är helt omöjligt att veta hur mycket du fick i dig just den dagen. Om du åt exakt 2000 kkcal enligt förpackningen i två dagar kan det fortfarande variera med flera hundra kkcal hur mycket du faktiskt tog upp. Åt båda hållen.

Du har en poäng i att det är möjligt att gå ned i vikt, för det är det, och man ser mycket bättre resultat hos de som går ned långsamt än de som hårdbantar. Men med långsamt menar man max något/ett par hekto i veckan, och inte ett kilo på ett år. Men även denna typ av viktnedgång kräver att man går runt och hela tiden fokuserar och tänker på sin viktnedgång, och hela tiden är den som måste tacka nej pga bantar. Och det ger vissa hälsofördelar, men om man äter nyttigt får man typ alla de hälsofördelarna ändå bara till en viss mindre grad även om man är tjock. Själva fettet som lagrats i underhuden är ju inte så onyttigt, det hänger mest bara där och byts långsamt ut mot nytt. Fettet i blodet är farligt och det kan man ändra genom att äta nyttigare och mindre animaliskt fett (vet att jag kastar sten i glashus nu när jag är inne på en LCHF-blogg), det kräver inte viktnedgång för att bli bättre.

Om du tror att du "vet näringslära" så kan jag förstå utifrån det uttalandet att du antagligen är en ganska okritisk person som helst bara vill känna sig överlägsen. Ingen "vet näringslära" efter 2-3 år. Ingen "vet näringslära" överhuvudtaget, det är ett aktivt forskningsfält. "skillnad på folk" - jag spyr lite i munnen. Det du skriver är ju inte ens rimligt.

Mvh har också studerat detta i 2-3 år och "vet" inte näringslära ändå.

Anonym

En annan A-
Jag pratar om förhållningssätt till ätande och mat generellt. Hade det bara handlat om ämnesomsättning och energi in/ut vore det mindre svårt. Det jag menar är att mat i relation till känslor gör det hela mer komplext - för alla. Du skriver att jag skulle veta vad alla tjocka i landet äter samt att de överäter - varför skulle jag veta eller ens spekulera? Intresserar mig inte. Det får stå för dig. Nej tack, hoppar bullen idag. 👍🏻

Catten

När det gäller Anna B har hon varit ganska öppen med sin problematik runt mat. Det har varit allt från svält till hetsätning och mkt känsloätande. Det är nog inte så konstigt att hon såg GBP som enda utväg. Kanske hade beteendeterapi runt matbeteendet varit lösningen istället?

Jag lyssnade på en intervju med henne där hon berättade att hon vägde 130 kg som mest, till sina dryga 150 cm. Jag tänker att det måste vara jättetungt att bära på. Som om jag till mina 170 cm skulle bära på 150 kg. Så att Anna ville gå ner i vikt ser jag inte som konstigt.

Väldigt trist att inte sjukvården har bättre alternativ att erbjuda än GBP och liknande ingrepp i de fall det verkligen handlar om ett problematiskt beteende runt mat.. Och Biggest loser, nej, fy vad eländigt det är.




Elin

Det låter högst otroligt att du måste hårdbanta för att gå ner i vikt. Finns källor på detta?

Svar: Ja det finns massvis med källor. Jag kan de inte utantill just nu, men bläddrar du i bloggen hittar du en hel del. Annars kan du googla.
Lady Dahmer

Skillnad på folk som vet och tror veta kost och näringslära

Svar till Frida.

Det jag försökte skriva är att alla kan gå ner i sin takt och inte stressa så jäkla mycket. Om man lever nyttigt så kommer kroppen också att kännas nyttig och frisk. Folk har aldrig varit så sjuka som de är nu och det beror självklart att folk hetsar så jäkla mycket.
Men man kan visst ligga på 100-200kcal under, det är inte mycket faktiskt märkbart lite. Det jag försökte skriva att man kan ta en viktnedgång på ett spann på 40år men då kommer man också att räkna kcal i 40år man kommer behöva räkna vilken energi man gör av med under en dag. Och det är där folk inte har kunskap och inte riktigt vet vad folk ger sig in på.
Men det blir lättare med tiden då man vet i huvudet hur mycket 100g potatis innehåller i kcal.

Så om du tror dig veta näringslära så borde du veta detta. Om man studerar kost och näringslära i 2-3år borde man veta. Och ja det är skillnad på folk. Till exempel en pt som skriker och är aggressiv som säger åt en att du skulle få snabbare resultat om du bara äter kyckling och broccoli till frukost, lunch, middag. Eller en dietist dom lägger upp en vettig kostplan med en viktnedgång som passar just den personen med ett träningsschema som passar just den personen.
Och jag har aldrig sagt att jag kan allt i kost och näringslära men jag hävdar dock att jag vet mer än en vanlig person som läser kvällstidningar om kostråd.

Mvh

JD

Ironiskt att det inte går att slippa ifrån kost- och träningsråd någonstans. Ni som vill ge oss tjocka kvinnor kost- och träningsråd kan hejda er lite i er upplysningsiver och fundera på vad ni sysslar med. I stort sett hela samhället är en arena för vikt- och träningshets, så varför förpesta ännu ett forum? Och nej - alla överviktiga kvinnor har inte ätstörningar eller mår dåligt. Jag väger 86 kilo och är fullständigt nöjd med mig själv sen över tjugo år tillbaka. Och - surprise - vi som är tjocka är inte dumma i huvudet. Besvara oss förklaringar om hur många kalorier en potatis innehåller.

Skillnad på folk som vet och tror veta kost och näringslära

Till JD
Det jag reagerade på att en offentlig person som säger att man måste svälta om man ska gå ner i vikt om man är överviktig. Vilket, inte, stämmer. Och det var mest därför jag valde att skriva i forumet.
Det är såklart att alla överviktiga inte har ätstörningar och mår dåligt men det är dock väldigt många som mår dåligt både fysiskt och psykiskt över att vara överviktiga.
Att du väger 86 kilo är helt irrelevant då det inte spelar någon roll vad folk väger. Men vad som är relevant är att du trivs och känner att du mår bra, då kanske du kan ge lite tips på hur du blev nöjd med dig själv när, som du skrev att "samhället är en arena för vikt och träningshets"? Och jag håller helt med dig, det är inte normalt att ha en fettprocent på 5% men media säger att så ska det vara, inte så konstigt att ungdomar blir deprimerade. Så hur lyckades du?

Att räkna in och ut på energi är ett sett att göra och potatis var ett exempel...

Mvh

Therese

Potatis kokt m. Salt = 83kcal
Höstpotatis kokt m. Salt = 85kcal
Färsk potatis kokt m. Salt = 71kcal
Storkökspotatis kokt m. Salt = 76kcal

Potatis är inte bara potatis och det skiljer i kcal!
Inte ens pasta som är nykokt har samma kcal som pasta som är nerkylt och uppvärmt och kroppen reagerar helt olika på de, trots exakt samma pasta!

Människans kropp är ingen enkel förbränningsmotor, den är komplexoch styrs av en massa fler saker än energi in och ut!
Du kan äta 10 000kcal om dagen och inte gå upp 100g ens om din kropp inte tar upp de, och du kan äta 500kcal och gå upp i vikt om din kropp tar upp allting sparar på de
Hormoner, bakterier, signalsubstanser, tarmarna, gener m.m ger nästan lika många variationer som de finns människor på jorden, om en inte vet de så vet en inget om detta.

Frida

Skillnad på folk som vet och tror veta kost och näringslära:

Du verkar inte ha förstått vad jag skrev. Självklart är det möjligt att ligga 100-200 kkcal i underskott.

Det jag skrev är att det är helt omöjligt att veta om man ligger 100-200 kkcal i underskott. Det som står på förpacknigarna är en extremt grov uppskattning som gjorts vid att bränna maten (och eftersom allas GI-trakt för det första inte är en brännugn och för det andra är annorlunda från andra människors, så får alla olika mängder kalorier från maten). Därför är att räkna kalorier en ohållbar metod för de flesta i längden, om man inte ligger minst 500 kkcal i underskott. Då kan man börja lita på att man faktiskt ligger på ett underskott, men man vet inte om hur stort det är. Och att ligga 500 kkcal i underskott kan vara för mycket för många.

Därför är det för många rimligare att släppa räkningen och fokusera på att så stor andel av maten de äter ska vara varierad och nyttig istället.

Och det du skriver att "folk har aldrig vart så sjuka som nu". Är du hälsopersonal? För i min verklighet, som läkarstudent, så har folk aldrig vart så friska som nu och vi står framför ett stort problem med att alla lever så himla länge att vi inte kommer ha pengar till att försörja alla gamla. Hjärt-och kärlsjukdommarna minskar i en galen fart, de farligaste typerna av cancer minskar, folk tar generellt bättre hand om sina kroppar. Vi går mot ljusare tider! Låt oss alla fira detta, och göra det vi kan och orkar till att bidra till detta, tjock som smal.

Jag tycker att det är omoraliskt att försöka pracka på bantningstips till folk som har bett om att slippa. Speciellt om du är hälsopersonal.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog