Lady Dahmer

Jag har det så bra
Jag såg ett klipp direkt från stormen i houston, en svart kvinna och hennes lilla unge som fortfarande blöta och traumatiserade får en kamera i ansiktet när de försöker ta in att de förlorat allt.
 
Mitt favoritkonto Kinfolk Kollective försöker lokalisera kvinnan så hon kan starta en fundraising för henne men jag kan inte sluta tänka på vilka som drabbas värst av detta och ledtråd: det är inte rika vita precis. Och med rik menar jag alla som har nån form av ekonomisk trygghet. I usa lever så många, främst svarta, i extrem fattigdom och många av dessa hamnar nu på gatan. Med sina små. Jag orkar inte ens ta in detta.
 
Jag är så lyckligt lottad som är här och som har det bra och som igår kunde beställa mat för tusenlappar och som idag kunde skicka iväg två barn till skolan i vetskap om att de är trygga och vars största oro just nu är kommande vinterkräksjuka. 
 
 
Blöta barn som kort därefter befann sig varma och gosiga i farmors lägenhet.
Madde

Jag tror tacksamhet över hur bra vi har det i det stora hela är sunt. Som du säger, det gör så ont att försöka ta in att inte kunna skydda sina barn, hålla dem varma, ge dem mat och tak över huvudet.
Och absolut skulle det kännas bra att kunna stötta insamling till de som inte har någon ekonomisk trygghet att falla tillbaka på i en sådan här katastrof.

The XX

Skulle behöva kvinnlig stöttning och tankar. Jag har just blivit dumpad, efter ett flera år långt förhållande med ett barn. Min (fortfarande) sambo har yrkeskompetens som gör att han betydligt lättare än jag har möjlighet att få jobb på olika orter, min kompetens är mer "nischad". Jag skulle så klart kunna försöka få ett jobb inom nåt annat, sämre betalt osv, men jag vill inte nöja mig med vad som helst. Nu är det ju dock så att jag måste lösa jobbgrejen för att kunna skaffa nåt eget. Exet har nu sagt att vi kan flytta, för min skull, någon annanstans där jag lättare kan tänkas få jobb. Jag ser både för och nackdelar. Fördel så klart att jag kanske verkligen kan få ett jobb inom min kompetens. Men jag oroar mig för ev backlash... Att det ska bita mig i arslet om jag accepterar förslaget. Att han sen ska komma med "Jag flyttade för DIN skull" titt som tätt. Att det ska orsaka bitterhet och osämja vilket inte gynnar vårt barn. Han är en normalrimlig man, men hur fan ska man tänka och gör? Så jäkla många beslut just nu och samtidigt känner jag att öppningen för en ev flytt inte kommer finnas så länge... Det är liksom nu som han är i modet att "göra vad som helst för att hon inte ska vara så jäkla ledsen"...

Anonym

Till The XX

Nu är ju inte jag LD, men jag undrar- Varför bo kvar med någon som dumpat dig? Jag vet att det inte är lätt med boende och så, men hellre bo hos en vän eller släkting än någon du blivit dumpad av? Inte de bästa förutsättningarna att trivas att bo med någon som man blivit dumpad av, och dessutom ska känna skuld till för att 'ni flyttade för din skull'. Det blir liksom dubbel bestraffning. Om jag var du skulle jag göra det bästa för att inte vara beroende av denna man överhuvudtaget!

Malin

Till XX

Ni är ju inte ett par längre så sluta tänka in honom i dina beslut.

Jag förstår att ni vill bo i samma stad etc pga barnen. Det är helt normalt. Om han i framtiden skulle bete sig onormalt, däremot, för det är onormalt att skuldbelägga en annan vuxen för val man gjort, så strunta fullständigt i hans gnäll. Du behöver varken lyssna eller bry dig om han säger att han flyttade för din skull. Det är ju sant, han flyttar ju till en plats där du kan få jobb. Hans eget förnuftiga val. Vill han sedan gnälla så låt honom, men lyssna inte.

L

Känner tacksamhet varje dag, det är nog sunt. Är hudfärgen viktig?

Svar: Ja hudfärg är viktigt. Svarta människor förtrycks på så många olika sätt. De lever i mer utsatthet och får sämre hjälp.
Lady Dahmer

The XX

Anonym: Vi är inte osams och jag tänker ekonomiskt. Har ingen familj i den här staden och att flytta in hos vänner funkar inte heller. Det är inte vad som är bäst för vårt barn med tillfälliga boenden. Har man barn ihop så handlar det inte längre bara om att "vara beroende" av den andra personen utan om att man är bundna till varandra genom barnet oavsett. Hade barn inte funnits med i bilden hade det så klart bara varit att ta en väska och dra, men i dagsläget är inte det ett alternativ. Kommer inte att kollapsa min egen ekonomi bara för att på dagen göra mig helt oberoende av den jag levt med i massor av år och delat allt, ink ekonomi. Jag tjänar noll på det statementet, tyvärr.

Malin: Tack för pepp om att inte lyssna på gnäll! Det är ju bara så sjukt svårt och jag tenderar att väldigt enkelt skuldbelägga mig själv och hellre "ta en för laget" än att behöva hantera just gnäll. Önskar mig ibland mindre av egenskapen empati pga fäller krokben för mig själv.

M

XX:
Det är ju antagligen bättre för ert barn om du har en rimlig tillvaro, det är alltså inte en 'uppoffring' han skulle göra för dig, utan ett helt rimligt beslut som förälder till sitt barn. Skulle det behövas så är det detta du får påminna honom om.

Malin

M: jag håller helt med dig i sak. Men argument leder bara till motargument och så är man inne i en tjatig spiral. En vuxens obefogade gnäll behöver inte bemötas alls, det är bäst att INTE BRY SIG.

Christina

Fruktansvärt... 😢

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog