Har tyvärr inga skedar kvar
Jag vet inte om ni har hört talas om skedteorin? Ni får googla för jag kan inte förklara så bra men kortfattat så har alla ett visst antal skedar till godo. Och allt man gör kostar skedar. Hur många är helt individuellt. För en del kostar det alla skedar att bara kliva utanför dörren och vissa av oss får inga nya skedar utan ordentligt återhämtning medan andra har massa skedar och får fler skedar av vissa aktiviteter. Jaja ni hajjar kanske. Som sagt, googla. 
 
Jag har iallafall varit på IKEA idag. Och igår minns jag inte ens vad jag gjorde, vad gjorde jag? Jag gjorde nåt som gav mig kortslutning.. Jo jag var på stan! Eller? Jo det var jag. Jag var på stan och handlade julklappar och hämtade mina nya prints. Alltså det känns som en avlägsen dröm när jag tänker efter. Hände det? Ja det hände och jag fick slut på alla skedar. Och idag IKEA och imorgon feministisk marknad med massa folk och socialt umgänge hela dagen. Och på måndag har jag massa fler saker och på tisdag har barnet nåt slags skoluppträdande och jag kommer inte hålla hela vägen känner jag. 
 
Sen kommer man hem och där skriker en liten plutt oavbrutet. Och stora barnen bara pratar och pratar. Också oavbrutet. Med utomhusröster. Och öronen värker. Jag tror jag blivit svullen i ena hörselgången och det gör ont. 
 
Och på andra sidan jorden så drunknar bebisar i kalla havet. Eller så svälter de i flyktinglägrena. Eller så blir de våldtagna och mördade eller får bevittna sina mammor våldtas och mördas och så blir de ensamma och skriker ensamma och ingen hör eller bryr sig. Allra minst i vår del av världen. 
 
Jag älskar att Molly, flickan med cancer ni vet, fick ihop två miljoner kronor på ett dygn. Hon kommer kunna resa till Mexico och påbörja behandlingar där. Om de funkar vet jag inte men jag vet att hoppet räcker långt. Jag älskar att hon fick ihop så mycket men det är en skam att Lovette Jallow som försöker samla ihop pengar till containern som ska gå till Libyen bara fått ihop femtiotusen kronor. På längre tid än ett dygn. Varför är det så lätt att bry sig om vita svenska blonda barn men så lätt att blunda när bruna och svarta barn dör? Det gör för ont att tänka på och jag har ju som sagt inga skedar alls, inte ens på inkommande. 
 
På tisdag ska iallafall containern packas om nån bryr sig. Tills dess kan man swisha allt man har till 076 213 37 92 (ayan mahamud) eller så kan man kontakta Lovette (blackvogue_se på instagram) och erbjuda packhjälp i Vällingby tisdag kväll. Hon behöver alla starka armar hon kan få. 
Fia

Jag har inga skedar kvar just nu heller. Därför ligger jag hemma i soffan istället för att umgås med kompisar. Jag orkar helt enkelt inte åka hemifrån. Hade de kommit hit så skulle det ha gått men jag orkar inte ta mig härifrån.

På senare tid tycks mina skedar ha kommit bort, de har blivit färre och färre. Jag har inte så stort spelrum som jag hade förr. Jag behöver en paus medan skedarna blir diskade och läggs tillbaka i lådan igen. Så därför ligger jag här nu så att jag orkar jobba på måndag...

Isa

Hade ingen koll på containern men nu har jag swishat en trehundring till ayan. Jag har också alltid få skedar.

Annatotti

Jag skäms för precis så är det. Har nu även swishat Ayan (Libyen).

Carina

Jag har en fb-vän som har sökt pengar för en operation i England som inte kan göras i Sverige. Hon har cancer och kan kanske överleva med hjälp av den operationen. Hon har i över ett års tid samlat pengar men det är segt att få ihop 1,2 miljoner som det kostar. Livet rinner bokstavligen ur henne. Jag fattar inte hur vissa gör för att lyckas få ihop så mycket pengar på så kort tid som två dagar. Vad är det som gör att hjärtat ömmar för vissa men inte för andra? Jag swishar och delar och swishar och delar men ingen bryr sig verkar det som.

Loanne

Känner samma, tänker på det dagligen, att vi inte hjälper till mer. Swishat en slant till Ayan.

Eme

Tyvärr bor jag långt ifrån Vällingby, men har swishat en slant ❤️

Vendela

Så jävla hemskt. Har en mamma som är precis som du beskriver. En uppväxt fylld av ångest där mamma aldrig orkade göra något eller finnas för oss. Sket i föräldramöten och skoluppträdanden. Fick aldrig hålla på med en aktivitet för det orkade hon inte skjutsa till. Bara ligga i soffan och glo på tv.
Jag hoppas för dina barns skull att du gör allt ändå, trots att orken sinar. För sånt minns man som vuxen, att mamma aldrig orkade.

Anonym

@Vendela: jag känner en sådan mamma. Hon är min bonusdotters mamma och till slut orkade hon så lite att vi nu har flickan på heltid. Mamman har i teorin varannan helg men det tummas allt mer på det också. Och jag kan inte låta bli att känna orättvisan i det. Vi som hittar ork för att vi inte har något val, vi får bara fler och fler saker att axla, därför att folk ser att vi orkar. Jag är också trött. Jag behöver också återhämtning men det är det ingen förutom min man, som är i samma sits, som tänker på. Jag upplever att allt fler människor tappar konceptet "jag måste" som i att man inte har något val, och bollen landar hos någon annan som till synes har ork kvar. Och det blir allt färre som får dela på allt mer jobb och ansvar i och med att dessa "orkar inte"-människor blir fler och fler.
(Och snälla tolka inte min kommentar som att jag tror att psykisk ohälsa egentligen är dålig karaktär, för det var inte det jag skrev.)

Karin

Jag tror nog inte att det har att göra med varken hudfärg eller etnicitet utan hur långt bort det händer.
Kan ju bara tala för min egen del, och det må låta egoistiskt och osympatiskt, men jag ORKAR INTE.
Jag orkar inte tänka på alla i världen som mår dåligt och far illa och då är det enklare att ignorera.
Jag "bryr mig om" om mig själv, min familj, extended familj och vänner, sedan är det stopp, det är vad jag mäktar med.

wleaf

Anonym som svarar Vendela:
Jag tror det är viktigt att se skillnad på att vara trött efter att man gjort mycket saker/haft stora ansvar och att vara trött kopplat till psykisk ohälsa. Den här mamman fixar det uppenbarligen inte, hon är ju så trött att hon inte orkar vara med sin egen dotter. Det om något är väl orättvist för henne och hennes dotter? Varför drabbades hon av den tröttheten? Jag förstår att alla behöver återhämtningstid och vila, men det är stor skillnad på den orkeslösheten som kommer med den psykiska ohälsan. Jag kan tänka mig att det blir tungt för dig men försök ha förståelse för den här mamman ändå, finns inget värre än när man mår så dåligt och det lyser igenom att folk tycker att man borde orka ändå. Du kan ju fortfarande ta hänsyn till ditt mående och att du är trött utan att jämföra dig med någon annan.

Anonym

@wleaf: i hennes fall finns det ingen diagnos. Så rent krasst går det inte att säga om hon är lika trött som jag, eller mer, eller mindre.

Hmm

Anonym: Jag vill inte skriva något om din situation eller den biologiska mamman för jag vet verkligen inget om er så jag varken stöder det du säger eller säger emot, men...

Något jag verkligen kan relatera till är att många inte verkar tro att man själv sitter i samma situation som de gör och behöver samma överseende och kompromiss eller t o m lika mycket en hjälpande hand som de gör. Att jag har exakt samma svårigheter om inte fler än de har. Jag hamnade precis i en konflikt med några nära mig när jag fick nog. Där jag satt mig ner och listade allt som jag behöver ta i och vad jag måste ge upp trots jätteviktigt då varken tid eller ork fanns för att kunna genomföra det. Vilka uppoffringar som jag måste göra var och varannan dag och när jag bad om en enda lite sak, framförhållning fick ett blankt oförstående nej tillbaka.

Att folk verkligen inte förstår att jag varken har mer tid och förmodligen inte mer ork utan mer troligt mindre än de har. Jag fick nog och satte ned foten. Det har hjälpt. Men vad jag ville komma fram till är att jag tycker folk blir sämre och sämre på att sätta sig in i sina medmänniskors vardag. T o m de som är en väldigt nära och många tar en för given.

Så mina sympatier till dig. Jag vet hur det känns. 💚

Anonym

Hmm, väldigt väl sammanfattat! Tack.

Sara

Tycker det är så skämmigt med alla "åh varför bryr sig ingen om libyen" "ni struntar i bruna och svarta människor" "libyen libyen libyen" och underförstått är "titta JAG bryr om libyen (för att jag har blivit tillsagd att göra det), JAG bryr mig om bruna och svarta människor". Jaså, gör ni? Eller hänger ni på en fråga som blivit jävligt populär och creddig att engagera sig i så man kan klappa sig själv på axeln och samtidigt visa hur duktig man är.

Vart är engagemanget i svältkatastrofen i Jemen? Sydsudan? Terrorattacken i Egypten? Den etniska utrensningen och massmorden i Burma? Små barn som ligger slaktade på stranden. Men det är inte tillräckligt creddigt att engagera sig i.

Jag vill inte ha det jävla svaret "starta en egen insamling då" för snacka om att undvika att ta i frågan. Poängen är att folk säger "hjälp människor i libyen" och så är de så jävla nöjda och börjar genast peka ut andra som de tycker är sämre människor. Taggar in folk i inlägg på instagram för att liksom PIKA att "du gör inte tillräckligt, du bryr dig inte om bruna och svarta människor".

Vill sluta höra det jävla tjatandet om att man inte bryr sig om bruna och svara om man inte engagerar sig i libyen. Newsflash liksom men jävligt mycket skit drabbar bruna och svarta människor som har 0 med libyen att göra. Kan vi bara sluuuuuuuta utse EN fråga till Frågan med stort F och sen fördömma alla som inte engagerar sig just i den enda Frågan.

Svar: Jag är definitivt inte bättre än nån annan och skulle aldrig använda människors utsatthet för att peka ut andra som sämre. Jag är precis lika usel och ego och oengagerad som alla andra. Och alla har vi olika hjärtefrågor. Det som gör ont är att vissa hjärtefrågor alltid får högre respons än andra. Jag märker det skälv tydligt när jag lyfter nåt. Skriver jag om svenska barn med cancer eller sexism på skolorna så får jag massa likes och delningar. Skriver jag om rasism eller som nu: Libyen, så får jag ganska dåligt med respons. Det är ju ändå ganska anmärkningsvärt. Jag önskar en ändring. Men utan att peka ut nån annan som sämre såklart. Jag taggar bara in folk jag vill uppmärksamma.
ladydahmer.nu

Annie

Det mesta kostar mycket skedar för mig så jag jobbar hela tiden på att hushålla. Jag anser mig vara välfungerande men i perioder är jag mer sliten och jag är nog rätt "låg" som person med lätt att halka ner i negativt tänkande och har väldigt lätt för att tappa ork. Ett personlighetsdrag som jag kämpar med att hantera. Denna höst har varit lång och tung på många sätt. Jag måste hela tiden tänka på att hushålla med krafter. Som på helgerna t ex: är det innebandyturnering på lördag (kan innebära 2-3 matcher) så vill jag helst ha både fredag kväll och lördag kväll till återhämtning (och helst även söndag men det brukar ju inte vara möjligt). Jag väljer bort att handla julklappar i rusning, har beställt de flesta på nätet. Nu börjar det snart bli dags att julhandla mat men jag kommer att handla vissa saker redan denna vecka på Ica Maxi (sånt som är dyrare och där Maxi har bättre pris och utbud), så kan jag handla resten nästa vecka på vårt lilla Ica där ingen storhandlar så det brukar vara lugnt även dagarna innan jul. Precis så får jag tänka hela tiden. Jag gör allt som jag ska, jag bakar till fritids glöggmingel, jag skjutsar barnen på aktiviteter, jag lagar julmat, jag handlar klappar, jag städar och samtidigt så sköter jag mitt heltidsjobb. Jag fixar det med hjälp av mina strategier, men nog är det på håret ibland. De flesta kvällarna går jag och lägger mig direkt efter jag lagt barnen.

Sandra

För några år sedan valde jag att bli fadder till en flicka samt att bli månadsgivare till Girlfriend, Läkare utan gränser och Danske hospitalsklovne. Jag valde organisationer med omsorg då jag vill veta att pengarna jag skänker går till rätt saker. Därför ger jag väldigt sällan till engångsinsamlingar som arrangeras av privatpersoner, oavsett hudfärg eller etnicitet. Jag säger inte att en inte ska göra det eller att det är oseriöst med jag undrar också ofta varför vissa får ihop så himla mycket pengar och andra inte. Det gör att det känns väldigt orättvist.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog