Konsumtionssamvetet, den nya jultraditionen

Lagom till första advent så ploppar det upp likt skumsvamparna i adventsstaken. Vad pratar jag om? Jo, det dåliga konsumtionssamvetet som välbeställda svenskar drabbas av mellan första och sista december. Den årliga avbönen som fungerar som ett avlatsbrev för höginkomsttagare och medelklassinvånare.

Nu skrivs det krönikor, Facebook-statusar och tweets hela vägen fram till julafton, om vår förfärliga konsumtion. Gärna med paralleller till flyktingkriser eller krigsdrabbade länder och ångesten vet inga gränser när svensken biktar sina skamliga konsumtionsvanor. Nej,  i år skänker jag barnens julklappspengar till de hemlösa, tjoas det godhjärtat i stugorna. Ge mig inga presenter, köp en get till någon fattig istället! Men lagom till mellandagsrean har samvetet flytt sin kos och ordningen är återställd och så lyxkonsumeras det ett år till. 

Inte sällan så avslöjar klassföraktet också sitt fula tryne när man börjar prata konsumtion, och synen på att det finns en finare sorts konsumtion och en fulare. Den fulare är då den som arbetarklassen ägnar sig åt när de handlar ’’onödigt skräp’’, medan över- och medelklassens ”kvalitet” och att ”unna sig” är något som ses som lite bättre. Unna sig städhjälp, spabehandlingar och manikyr, vin och dyr restaurangmat, gymkort och PT, solglasögon från Ray Ban, märkeshandväska, skor man använder på fest en gång men som är så värt det för man jobbat hårt, flygresor till Thailand och London. Och så en köksrenovering på det, kanske något smycke och så designerplagg till förbannelse. 

Varför handla billig skit på Ullared när en liten clutch från Gucci gör dig till en bättre människa? Och behöver barnen verkligen så många skitleksaker till jul?! Det räcker väl med en waldorfdocka för tvåtusen spänn, kvalitet ni vet, hur ska de annars bli medvetna om konsumtionssamhällets faror?

Det är lätt att tycka att folk ska avstå från det ena och det andra, men det är ju ofta de som inte behöver avstå alls som tycker att de som redan avstår det mesta också ska avstå från mer. Det där kollektiva ansvaret kräver oftast mer av de som har mindre helt enkelt. Arbetarklassen ska ”prioritera” medan överklassen kan fortsätta unna sig.

Förstå mig rätt, västvärldens konsumtion är ett verkligt problem som inte ska förminskas, men julafton är en dag om året och en släng av självrannsakan lagom tills det är dags att handla till någon annan än dig själv kommer inte göra någon skillnad alls. Det som är oroande på riktigt är överkonsumtionen resten av året, som domineras av de som redan har mest. Samt att det finns människor som inte har råd att handla alls och det stigma detta innebär inför just julen, speciellt när man har barn. 

Vill du förändra ditt konsumtionsmönster så behöver du göra en förändring som varar längre än december. Istället för att spara in en månad om året, tillåt dig frossa vid jul men tänk mer på vilka inköp du gör resten av året. Det kanske gör skillnad på riktigt och du kan ha en skamfri god jul där barnen slipper betala priset för din konsumtionsångest.

 

Cissi skrev ju som sagt en krönika på samma ämne fast tvärtom liksom, om ni vill läsa den så hittar ni den här: "Vi har fortfarande inte köpt en enda julklapp till vårt barn". Vem som har rätt får ni själva avgöra. 

J

Tycker båda har rätt på sätt och vis. Det är vettigt som medelklassmänniska att tänka på sin konsumtion även om det inte bara handlar om julen. Men att lägga skuld och skam på andra är fult. När jag träffade min sambo tyckte jag att de köpte så mycket skit till varandra men nu ser jag hur mycket de anstränger sig för att det ska kännas lyxigt och mysigt även om de inte har så mycket pengar. Och som sagt så konsumerar de så otroligt mycket mindre årets alla andra dagar eftersom de inte har råd. En utlandsresa på tjugo år. Så fult av mig att se ner på deras konsumtion och försöka släta över med nån slags miljötanke. Man borde bara se till sig själv...

Sofia

Kanske du och Cissi inte bör/ska uttala er (tänker på din och andras kritik mot linnea claessons uttalande om tjocka lår etc på instagram) då ni har det bättre än många andra. Och istället lämna tolkningsföreträde till de som lever i fattigdom...!?

Svar: Jag har stor erfarenhet av fattigdom eftersom att jag varit fattig i 30 år av de fyrtio jag levt. Så tolkningsföreträdet är mitt. Sen innebär inte TF att man inte får uttala sig. Tror du fått nåt om bakfoten. Ska du jämföra med Linnéa och kritiken mot henne så hade det varit jämförbart om jag och Cissi tex skrivit ett passionerat inlägg om hur fattiga vi är.
ladydahmer.nu

Hanna

Det är någon slags myt som råder i samhället att de som köper "finare" saker/varor, dvs. med mer kvalite skulle vara bättre, för att dessa varor då skulle hålla längre och därav behöver man inte köpa nytt lika ofta. Att de då skulle handla mindre men detta stämmer verkligen inte. De konsumenterna handlar precis lika mycket som andra konsumenter. I vår familj har vi sedan en tid tillbaka bestämt att vi inte ska ge varandra julklappar men det beslutet handlar ingenting om miljön eller om något dåligt konsumtionssamvete. Vi känner att vi inte orkar/hinner. Vi lägger all krut på maten, julpynt, och julbaket (och jag får manisk städningsbehov att allt ska vara fint.) Detta samtidigt som jag jobbar. Så jag konsumerar ju lika mycket som de som handlar julklappar med tanke på alla matvaror och andra julprylar som vi köper.

Maja

Jag var en material girl av rang när jag var yngre men för några år sen så tvingade mig själv att rensa, släppa taget om saker, inte spara precis allt och sluta var så fäst vid prylar. Våga slänga något man fått någon jul nån gång eller nåt jag fått från ett ex, tänka att jag har redan ett rött läppstift även om det där från Dior har så himla snygg hylsa, inse att lyckan är kortvarig när jag köpt ett nytt snyggt klädesplagg. Kunna gå igenom några butiker i ett köpcentrum och tänka "Vad fin" och "De där är just min stil" istället för "VILL HA OCH MÅSTE HA". Och att jag faktiskt inte blir lyckligare. Till andra är jag generös dock, även om jag hellre ger upplevelser än saker, om jag kan.

Vet inte riktigt var jag ville komma med den här kommentaren mer än att säga att det är så himla skönt att inte känna ett habegär efter prylar längre. Om jag kan inspirera någon här så blir jag glad. God Jul!

Marie

Kloka du!

Sol

Tycket Cissi har rätt här för hennes text handlade ju om köttkonsumtion en masse och Thailandsresor (dessa jävla Thailandsresor) såväl som onödigheten i köphetsen. Jag är inte den som köper ”ingenting” i julklapp och ger till välgörenhet istället för det är taskigt mot den man ska ge till tycker jag. Vill du ge pengar så ge pengar men gör det inte som present åt någon annan? Säg hellre att du vill skippa julklapparna och skänka dem istället eller ännu hellre - kör ett autogiro hela året. Om du har råd förstås. Men med det sagt, är det inte sjukt att julhandeln bara fortsätter att slå rekord år efter år? Finns det inget tak? Det känns som en väldigt illvillig tolkning också av andra människor där du dessutom antyder att barnen far illa hos dem som försöker gå emot köphetsen?
Fattar inte klassperspektivet riktigt heller / menar du att folk tycker att en lyxartikel (typ festskor) är mindre köphets och klimatkasst än en leksak som kostar typ 70 kr? Säger inte att du har fel men känner inte riktigt igen det. Eller är det klassförakt att tycka det är bättre med en dyrare sak än fem billigare? Totala summan behöver ju inte vara mer. Vad summan sen är skiljer sig ju åt däremot.

Linp

Åååh så bra svar LD!

Blyg

Tror att det är väldigt lätt att se de mindre hållbara val som andra gör men att ursäkta sina egna. Cissi ondgör sig över Thailandsresor men flyger till N.Y.; jag påpekar att Cissi flyger till N.Y. men kör själv bil till jobbet nästan varje dag.
De allra flesta av oss behöver ju göra väldigt stora förändringar av våra vanor för att leva hållbara liv och när de egna förändringarna känns omöjliga tror jag att det är lättare att tänka att det är de andra, de som ”flyger till Thailand/äter kött/julhandlar på GeKås/renoverar köket” som måste förändra sig.

Loanne

Tycker att du har helt rätt i detta.

Anonym

Julen är en överflödets och de omåttligas uppvisningsfest för de mindre bemedlade. Ni som har mycket pengar vräk på bara men inkludera gärna fattiga och medellösa i ert överflöd. Det är en av julens djupare tankar. För i tiden fick byns fattigaste mest utanför backstugesittare en gång om året äta sig mätt. På juldagen fick alla komma till godset och äta av gårdagsresterna från överflödets julbord. Cissi kan gott ge bort sitt barns dyra fina leksaker. Gärna till nåt sjukhus med cancersjuka barn. Eller skänk till röda korset. Och köp nytt till sin lilla älskling varje år. Det är inget att ha ångest för. Det är en gammal god jultradition hos de rikare. Hos fattiga människor är motsvarande jultradition att det är tanken bakom som räknas. Men sånt trams behöver ju inte ni tänka på.

Jennie

Håller med, vill ha mindre konsumtionshets men även mer analyser av vilken sorts livsstil som är mest destruktiv för planeten och vilka som egentligen står för den
Och apropå skadlig, Calle Schulman och hans instagramutbrott är så himla läskiga.

Tobias Lindkvist

Mycket kloka ord. Överkonsumtionen pågår året om, det är inte i december man i första hans ska se över sina konsumtionsvanor utan under årets andra elva månader. Då syftar jag på "gemene man", inte de som lägger tiotusentals kronor på julklappar - för där kanske man kan avstå från några av de dyra klapparna och kanske lägga en del av pengarna på något vettigare. Framförallt, som du skriver, blir det väldigt galet när barnen kommer i kläm.

Maria

Detta träffar ju lika snett som agg mot träning!
Vilka är det som får ut mest av ett minimalistiskt kvalitetstänk om inte alla med lite stålar?
När jag handlade billiga saker utan koll på material etc behövde jag handla nytt hela tiden. För jackan var ändå inte varm och skorna gick sönder. Maten smakade typ ingenting.
Nu handlar jag bra prylar, kollar alltid innehåll/material MEN HANDLAR BARA begagnat och på 50% rea eller mer.
Så jäkla bekvämt med bra saker och inte fan tjänar eller spenderar jag mer pengar :)

Och galet överprisade märkesprylar (som inte är min grej) har ju faktiskt den poängen att de går att sälja vidare för en bra peng sen :)

Rebecca

Ingen skriver så bra om klass som du gör! GO LD!

Erika

Slutet på 2017 kommer jag komma ihåg som gången jag blev kallad bitterfitta för att jag stod upp mot rasism. Men är det något jag lärt mig av dig, Cissi och en massa andra fantastiska kvinnor så är det ändå att håller man tyst så håller man med och att ingen ska stå oemotsagd. Vänlistan på fb blev 4pers kortare, their fucking loss.

Jenn

Jag håller med er båda samtidigt tror jag.

Tycker det är lite skämmigt när folk väljer att minska konsumtionen på saker som det är tänkt att de ska GE bort bara för att. Då kan de väl istället minska sin egen konsumtion? Lite rimligare, och antagligen lite hållbarare för miljön också eftersom det påverkar hela året och inte bara en gång om året.

Samtidigt har jag oerhört svårt för det här fenomenet som jag möter varje år, att någon vän eller kollega sitter och nojjar och ojjar sig över att den "mååååååste köpa något" till svärmor/farfar/pojkvän/annan bekant. Kanske för att vi i vår familj inte köper onödiga julklappar. Det vill säga, vi köper julklappar för att vi absolut VILL GE en särskild sak till en viss person. Inte för att bedriva någon sorts påtvingad byteshandel.

Nej alla julklappar som orsakar stress eller ångest tycker jag gott kan hoppas över. Tycker inte heller det är orimligt att ibland få julklapp och ibland inte beroende på just om någon hittat den där perfekta grejen som gjorde att de tänkte på en eller inte. Jag vill inte ha julklappar som köps för att köpas. Jag vill inte heller ge julklappar som köps för att köpas så gör inte heller det.

Krav och julklappar hör helt enkelt inte ihop i min värld. Men jag har förstått att det inte är helt normalt att tänka så kring givandet av julklappar.

Anna

Du och Cissi har rätt båda två, på sätt och vis. Cissis text andades kanske lite självrättfärdighet medan din kändes som att du försvarade dig. I alla fall var båda texterna intressanta och välskrivna och det räcker väldigt långt. (Ja, jag är svensklärare...)

E

Här kommer en sen kommentar i sammanhanget. Men jag känner precis som du. Dessutom blir jag lite provocerad kring de som skammar de/oss som köper materiella julklappar till våra barn och istället ger de tipset om upplevelsejulklappar med argumentet att idag är tiden en bristvara så en upplevelse är det som slår högst hos barn idag. De har aldrig slagit ”skammarna” att det finns familjer idag som faktiskt inte har tidsbrist med sina barn. Det finns familjer som faktiskt valt att inte följa samhällsnormen om karriärsjobb och fullspäckade vardagar och helger. I vår familj jobbar vi 75% och 85%. Vi hinner båda med aktiviteter för barnen, ta hand om vårt hem och ha gemensamma stunder ihop som familj, samt träffa lite vänner och familj ibland. Sedan har vi iof prioriterat bort många kostsamma nöjen så som utlandssemestrar, dyra kläder etc. Våra barn får aldrig några presenter för att muta eller döva något dåligt samvete. Så när det är jul vill jag inte ge mina barn upplevelser - för vi hittar på saker tillsammans på regelbunden basis. Dvs jag har bortskämda barn i form av tid, men inte bortskämda barn i form av materiella ting.

Ulrika Boulund

Ni skriver ju trots allt om lite olika saker. Du har rätt i att klassföraktet verkligen visar sig när det snackas konsumtion, de rika konsumerar mera och förstör planeten och miljön mer, och det är lätt att tänka kring jul att man kanske köper mer av kvalitééééé eller mer håålllbaaartt eller whatever men det gör inte flygresorna ogjorda eller resten av konsumtionen ogjord. Däremot tycker jag verkligen du provocerar när du säger att det går ut över barnen. Att en unge som tex Cissis som redan har väldigt många grejer får en av sina egna leksaker på nytt är inte att det går ut över barnet och att den ungen nu kommer vara ledsen för resten av sitt liv pga detta. Det kanske påverkar mycket om man -alltid- är den ungen som alltid får begagnade presenter för att man har fattiga föräldrar, men det är ju tydligen inte fallet här. Sen lovar Cissi kanske också lite väl mycket om att hon inte åkte till Thailand när de nyligen var i New York tex, men man kan inte göra allt rätt och jag tycker faktiskt det är bra att visa uppskattning för att man faktiskt tänker på det och försöker göra något aktivt för miljön, t.ex att ge sin unge begagnade leksaker till jul.

Mia

Det här med klass alltså. Du skriver så bra om det! En aspekt som är så viktig men som ofta glöms bort i debatten tycker jag, ev. för att de som hörs jämt har minst medelklassbakgrund och därmed typ tror att deras verklighet är den enda som finns. Jag kan också falla dit, i nåt slags dumt förakt för t.ex. mina föräldrar som alltid köpt billiga saker på gekås till oss barn för att vi skulle få en fin jul. Speciellt när jag pluggar och umgås med människor som har/har haft det bättre ställt än min familj kan jag glömma bort att mina föräldrars verklighet faktiskt är, och har alltid varit, en annan än deras. På riktigt är det så SJUKT att människor som t.ex. köper nya klädesplagg varje vecka, typ har som hobby att internetshoppa varje kväll, har mage att vara så dömmande och snacka konsumtionshets en eller två gånger per år när det passar sig. Då ska man minsann skärpa sig. Bra text av dig tycker jag <3

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog