Skit
En jävla skitmorgon. Som vanligt. Skitnatt och skitmorgon med en jävla skitbebis som skriker och bråkar kontinuerligt.  

Sen kliver vi upp och så kanske man vill sitta som en zombie i soffan med dagens första Treo men se det går inte för den lilla personen ska klättra på ALLT. 

Allra helst upp i trappen. Jag har byggt ett jävla fort runt den men han tar sig fram. (Han tog sönder grinden som ändå inte funkade) Vill ärligt skjuta mig själv i huvudet just nu. 

Skitnatt och skitmorgon och skitliv. 

(null)

(null)

Det är som att man aldrig kommer ut på andra sidan. Jag har ont i rygg och i öronen. T gav mig en permanent hörselskada när han var liten och skrek. Jag får lätt ont av höga ljud och sen J föddes har allt blivit värre. 

Jag har inget tålamod. Skriker på barnen. Blir så arg på barnen hela tiden. Är arg på alla hela tiden. 

Och så är jag så jävla ledsen över en helt annan orelaterad grej också. Så ... ja. Jag mår faktiskt inte så bra just nu. Och jag har ingen att prata med. Men skitsamma. SKITSAMMA. 


Loanne

Det låter skitjobbigt. Hoppas att din dag blir bättre.

Cathrin

sömn är fan bäst. Blev väckt av min hund. En gång. och jag är sur över det. Hoppas skitungen snart sover hela nätterna 💚😂

Susanne

Jag och maken konstaterade just detsamma efter en milt sagt stökig natt. Tror jag snittat på 3-4 h per natt de två senaste veckorna. Och så en turbo-mini på det som klättrar på allt utan minsta överlevnadsinstinkt. Känslan just nu är: Vad fan håller man på för, allt är ju bara skit.

Jennie

❤️

Ellen

Håll ut, det blir bättre. Men du borde få en natt utan barn i närheten så du får sova ut!

My

Kände samma om vår jävla trappa, plus två barn till som ville upp och ner stup i kvarten men inte kunde öppna själva. Vi lärde henne gå i trapporna istället och tog bort grinden. Hon blev nyss 14 månader så det går. Hon kryper upp och kryper baklänges ner. SÅ jävla skönt!

Angående sömnen..... Det bara suger.

Svar: Mitt barn kan gå i trappan. Men det är fortfarande farligt och vi har stengolv nedanför.
ladydahmer.nu

Hanna

Värdelöst att känna sig ensam med allt. Din blogg hjälper mig känna mig mindre ensam med allt. ❣️

Harmagedon

❤️
Din man måste ta ett par nätter och låta dig komma ikapp med sömnen. Du går sönder om du ska hålla på så här.
Och du har faktiskt ett par goda vänner. Med dem kan du prata med.

Maria från Västerås

💞💖💙💚💛💜 önskar att jag kunde göra mer.

Monica

Usch, känner med dig... 😞 (Frivillig) styrkekram! ❤️
Håller med Hanna här ovan, din blogg får mig att känna mig mindre ensam. Lever i lite samma sits och det känns skönt att läsa dina ärliga oförskönade ord. Tack! ❤️

Nathalie

Känns konstigt att skriva när du mår så dåligt men det är lite lättande att läsa att det inte bara är jag som inte är den ”perfekta mamman”.

Med en utmattningsdepression som gjort mig utmattad (givetvis!) och ljudkänslig (som ett jävla skämt när man har tre barn på 7-,4- & 1år!) så blir det mycket bråk med barnen här hemma. Jag har heller inget tålamod, blir jag för stressad stannar hjärnan och jag blir sittandes helt handlingsförlamad. Jag orkar liksom inte, att bara lämna sängen är ju en kamp. Sen får man dåligt samvete för att barnen får ta skiten och så mår man ännu sämre..

Hoppas du mår bättre snart! Någon gång blir det bättre.

Trygga räkan

Får ont i magen när jag läser detta, känner så mycket med dig. Och känner så mycket med dig när du blir attackerad för att du har makt/stor plattform. Fast du ju också bara är du. Ibland säger jag att jag har "dåligt emotionellt immunförsvar". Att allt liksom i perioder går in, för huden är så bräcklig. Att inte få sova, inte få vila, inte bara få slappa lite för en bebis vill ta livet av sig hela tiden gör allt hundra resor värre. Kram kram kram.

RebeckaL

Vår bebis somnade 2 inatt och vår tvååring vaknade 4. Helt jävla underbart.

Samira

Usch, känner exakt igen det där när jag sovit dåligt pga barnen. Men det blir sådär skitigt när jag har pms har jag kommit fram till. Så de dagar jag har min pms tar min man nätterna och lämnar mig aldrig ensam med barnen för jaaaa då vill jag också skjuta mig själv.

En tanke bara att det kan vara pms som gör allt värre. Tack för världens bästa blogg!

Anna

*frivillig kram* Här kommer ett sånt där "piss"råd som man inte orkar höra alla gånger, vila så ofta du kan det kommer att vända till slut. Du har ju adhd, vet inte hur du blir påverkad av det men om du är som mig och fastnar i känslostormar så kan jag rekommendera appen dbt112.

Johanna

Känner igen mig själv i dig. Den ständiga kampen för rättvisa och alla dess bakslag från omgivningen. Alla svek. Ensamheten. Slag på slag. Den inre kampen. Det gör så ont i mig att läsa denna text. Vill bara säga att du är grym, briljant, enastående.

M

Detta har inget med inlägget att göra men jag skulle vilja bolla mina tankar här ändå. Jag har en dotter på 1 år. Denna bloggen har gett mig så mycket, speciellt gjort mig uppmärksam på föräldraskap. Jag vill inte att min dotter ska växa upp med den kassa självkänslan jag själv har och en del i det är att jag inte vill att hon ska känna att hennes värde ligger i hennes utseende. Jag själv är skadad och har alltid känt att utseendet är så jäkla viktigt. Jag är så förbannat trött på hur tjejer bedöms redan från att de är bebisar för hur de ser ut. Jag säger aldrig till dottern någonting om hennes utseende, säger bara att hon är gosig, rolig, smart ja men ni förstår. Jag upplever att många runtomkring oss, framförallt mina svärföräldrar vareeenda gång vi ses bara tjatar hur fin hon är, kallar henne sötnos osv. Det är det enda de säger till henne och om vi pratar om att hon lärt sig krypa till exempel så är det ändå kommentarer som "åh ja hon är så fiin". Detta gör mig irriterad och min sambo tycker att jag överreagerar. När tycker ni man ska sätta ner foten? Än är hon ju så liten men jag är övertygad om att detta kommer fortsätta upp i åldrarna också. Har hört hur äldre kusiner (flickor då såklart) får höra detta också. Hur kan man förmedla detta till släktingar på ett sätt så de förstår?

Tack för att du öppnat mina ögon med denna blogg och podd och allting, du behövs!

Nadia

Åh så jobbigt när det blir sådär. Sen kommer skuldkänslorna och sen en enda ond karusell. Om du får sova lite, lite avlastning? Ingen klarar allt själv. Det är den galnaste föreställningen. 💕 ta hand om dej.

Jennie

Du måste få en brejk. En riktig brejk där du får tillgodose dina egna behov ett par dagar.

Anna

Håller med Jennie ovanför! Mamma till tre, hemmajobbar och en intensiv julhelg med en massa folk och sjuka barn... Inte konstigt att du mår skit, LD!

Ellie, om mig och min mitt-i-livet-kris

Oj jag är inte avundsjuk. Men kan inte du och pappan byta av varandra, så du får sova. Bara man får sova ifred och ladda batterierna ett par timmar brukar det mesta lätta och kännas bättre.

Erika

Kärlek och pepp! Jag vet hur det känns. Det är skit skit skit men det betyder inte att DU är skit. Du är fantastisk. Tack för att du delar med dig.

Therese

Skadebegränsning om inte skadeförhindring går, mjuk matta och kuddar längst ner, antihalk i trappan, lär barnet backkrypa ner, skoja bort ifrån trappan/håll er alla på samma våning om möjligt

Skiiitjobbigt med ungar ibland/ofta!?

Elin

Vill säga tack för att du skriver om detta. Igenkänningen... Tack för allt du gör!

Elin

Relaterar bigtime. Min son är född 6 juli 2016 och han och Juno har följt varandra minutiöst i jobbighetsfaser såvitt jag kan utläsa av bloggen. Många skriver att Oskar borde ta honom nån natt och blabla men grejen är att när man är hemma med barnen och det här är ens vardag så hjälper inte det, för man vet att nästa dag är man tillbaka i sitt lilla helvete och man blir dessutom jävligt provocerad när ens partner har mage att ens andas att barnet var jobbigt den natten man bytte. Och jag lever i en lesbisk relation så det handlar inte om jämställdhet eller könsroller för oss, utan att det ÄR jobbigt i perioder och då vill man bara att det ska gå över, inget annat!

cilla

Men du har ju oss att prata med! Vi gillar (älskar?) ALLA sidor av dig för att du är du (jaja, klyscha so shoot me). Jag tycker iaf om alla dina sidor, dina sylvassa, dina ibland ogrundade, ditt självhat och ditt självälsk.

Ps. Barn ÄR skitjobbiga. Skulle aldrig acceptera terrorn de utsätter en för av någon annan än den som bott i min livmoder.

Idz

Jag skulle rekommendera en fet joint (om det vore lagligt SÅKLART.....)

Nina

Jag känner typ precis samma sak. Kom hem från vår Julturné igår. Har sovit med bebis i en 80-säng. Ammat hela nätterna. Satte in en jävla spiral innan jul o har konstant mensvärk o är helt förstoppad av all jävla julmat. Åkt runt runt o hejat på släkten o Är. Helt. Slut. Så idag så bara brast det o jag började bråka med min sambo som är en idiotisk jävla MAN som inte fattar nånting om hur fan jag har det egentligen.

När jag blir arg tycker jag det är skönt att kasta saker. Smäll i dörrar hårt osv. Moget, jag vet. Men fan va skönt d är att typ krama sönder frukter i händerna ellrr kasta sönder ägg på golvet.

Sonja

Det är inte konstigt att du mår skit! Jag vet inte allt du genomgått senaste veckan/veckorna/genom HELA FRIKIN LIVET men det du delat på bloggen senaste veckan/veckorna är rätt jävligt (och att det skulle vara "lyxproblem" och att man "ska va glad att man har släkt att resa till" etc är helt nedrans irrelevant när det kommer till ork och mående). Och så alla de här kommentarerna och ryktena du måste parera. Jag har skrivit saker som anses provocerande/upprörande och som har gjort människor arga/hånfulla ett par gånger i min bloggkarriär, senast typ början av 2017, och jag blev typ helt knäckt av att det. Det tog jättemycket av min energi och jag blir ledsen varje gång nån anklagar mig för saker/är elaka och hårdhänta mot mig. Jag brukar fundera på hur du och andra bloggare pallar att möta sånt i jämna intervaller dagligen/veckovis för jag... ja jag tycker det är skitjobbigt kort och gott. Och när det händer påverkar det även mitt humör och mående hemma med familjen.

Jag hoppas att du ska få vila och återhämtning/att Gud ger dig kraft att bara härda ut eländet/whatever it takes <3 Och förresten: Dina ansträngningar att hålla en schysst och rak ton som är trevlig UTAN att vara skenhelig märks verkligen, för du är bra på det. När du säger vad du tycker så gömmer du väldigt sällan (kan inte komma ihåg att jag sett det?) små dolda nedrigheter mellan raderna. I love it.

J

Trappor är inte farliga. Barn har överlevnadsinstinkt om man låter dem få utveckla den. Låt honom gå i trappan. Han kommer ej kasta sig ut handlöst. Min son började krypa uppför trappan när han var nio månader, och nerför när han var drygt ett år. Självklart har han ramlat något steg någon enstaka gång, men inget farligt för barn KAN ramla och det är dessutom lärorikt.

S

J; det vet hon väl? Men det var ett stengolv nederst. Inte optimalt att slå skallen på det direkt.

Tilda

Håller med Cilla ovan. Du har oss! Vi är många här som uppskattat alla (nåja *blink*) dina sidor. Du inspirerar mig varje dag och har lärt mig allt jag kan om feminism. Tänk om du visste hur mycket du påverkat mitt liv ❤ förstår att vi blir väldigt anonyma för dig, men vi är riktiga personer bakom kommentarerna.

Anna

J: alla människor har väl överlevnadsinstinkt? Ändå skadar sig människor. Det är ju liksom inte med vilja olyckor händer. Man lär sig dessutom väldigt lite av att slå huvudet i ett stengolv.

Malin

Jag har förstått att du är emot förskola före tre års ålder. Men det är väl inte så bra att köra slut på sig själv helt heller. Din yngsta är väl ett och ett halvt snart? Är det helt otänkbart för dig att låta honom börja förskola snart? Han kan ju få gå korta dagar och vara ledig fredagar till exempel, så vet jag många som gör. Förskola har alltid gjort mirakel för mina barns nattsömn också, de blir trötta och sover jättebra.

Svar: Nä. Ingen förskola.
ladydahmer.nu

Jewel

Jag lider med dig och blir samtidigt glad av att få läsa om ditt kaos hemma, känner igen mig så väl. Det suger tarmdumle, speciellt när man möter folk med barn i liknande åldrar som istället tycker att det är "såååååååå skönt hela tiden att vara förälder".. "såååååååå lätt det här med barn". NO!

Malin

Tror den här trista gråa mörka årstiden förstärker måendet och man ( iaf jag ) känner mig också mer instängd och "fast" va ute så mycket så möjligt dagtid är mitt tips det brukar skaka bort lite dryga känslor.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog