Lady Dahmer

Fina kvinnor sörjer sina aborter
Oj jävlar vad kvinnohatet flödar inne i denna tråd om mina aborter hos Bloggbevakning nu. (Surprise!)  Ja bara ämnet släpper ju loss det värsta hos folk, men det är ingenting jämfört hur provokativt det är när en kvinna inte skäms för vad hon gör. Ni vet ju hur jag resonerar kring mina aborter: de var helt odramatiska. Jag mådde inte dåligt efteråt. Jag sörjer inget. Jag var lättad och glad. 
 
Men här kommer vi till nåt som är jävligt problematiskt men ändå jävligt vanligt bland gemene hen: synen på kvinnan som gör abort är villkorad.
 
En bra kvinna sörjer sin abort. Hon mår dåligt. Hon skyddade sig och blev gravid ändå. Hon är ett oskyldigt offer. En helig madonna som aborträtten måste värnas för. Upp till kamp!
 
Men sen har vi de andra, hororna, de förtappade, de ansvarslösa dåliga kvinnorna som knullar runt och blir gravid, kanske fler gånger än en. Och när dessa kvinnor syns då börjar man gärna prata om att tvångssterilisera eller att de ska betala sina aborter själva eller till och med tvingas föda fram sina barn för de ska "stå sitt kast". 
 
Så här kan det också se ut:
 
 

Varför ska jag inte ta lätt på det? Alltså på riktigt? Varför är det provokativt? Och liv? Vad betyder det egentigen? Det är inga bebisar jag mördat. Om jag trodde det så skulle jag aldrig gort abort. Varför ska jag inte tycka det var en walk in the park? Jag frågade hur hen tyckte att kvinnor ska känna och tänka inför aborter, men fick inget konkret svar. Bara fortsatt oförställt hat riktat mot min person. 

Och nä, hen har rätt: jag skyddade mig inte en enda gång. Har haft så mycket oskyddat ansvarslöst sex. Så jävla korkat såklart, pga alla risker där graviditet ingick. Man kan såklart fråga varför jag fortsatte ha oskyddat sex men det är egentligen ointressant i detta sammanhang. 

Svaret på detta var dock: 

 
Äcklig. Äcklig för att jag haft sex oskyddat och för att jag gjort abort utan att må dåligt. Äcklig. Ni vet att detta är kvinnohat va? Det kan vara svårt för folk att synliggöra och upptäcka men kvinnohatet gömmer sig i synen på kvinnor.
 
Och nej jag känner mig inte duktig. Jag känner mig mänsklig. Jag har varit sexuellt aktiv i 28 år. Jag har varit slarvig. Gjort misstag. Varit impulsiv. Legat på fyllan. Tagit korkade beslut. Tänkt att det inte händer mig. Inte vågat ställa krav. Men denna person är inte alls är ok med abort, trots sitt första uttalande om att hen är just det. Hen tycker att kvinnor som gör abort ska må dåligt och skämmas. Annars är de ovärdiga. Ingen normal kvinna iallafall för normala kvinnor känner sorg. 
 
 
Jag skryter för övrigt inte. Jag berättar. Jag berättar utan skam och detta förväxlas med skryt och stolthet. Jag är lika stolt över mina aborter som jag är över min rotfyllning. Det är vad det är: ett medicinskt ingrepp som jag behövde.
 
Och varför ska det vara en stor sorg? Vad är det som är sorgligt? Igen, om man tror att det är bebisar man mördar så kanske man känner sig ledsen men varför tycker man det är ok att mörda bebisar till att börja med? Det är det ju inte. Men ett embryo är inte en bebis och abort är inte mord. Detta behöver vi komma överens om, om vi ska vara för aborträtten. 
 
Och nej jag skäms inte. Inte ett endaste dugg. Det spelar ingen roll hur mycket kvinnohat man öser över mig eller hur många personangrepp en tar till: JAG SKÄMS INTE. Ingen kvinna ska behöva skämmas för att de gör abort. Abort ska vara tillgängligt på alla sätt. Praktiskt som mentalt. Oavsett omständigheter. Det är därför jag säger att det ska vara som att gå till tandläkaren. 
 

Men man provoceras av skamlösa kvinnor. Kvinnor ska veta sin plats. Böja på huvudet och känna skam för sin lösaktighet och sitt slarv. Äckliga är vi. USCH!

Eller ja just ja, vi är ju inte ens riktiga kvinnor när det kommer till kritan, kvinnor som jag menar jag:

 
Aaaah sen gamla godingen. ”Du är ingen riktig kvinna” och så en lista på vad man måste uppfylla för att räknas som en Riktig Kvinna™. Brukar ofta användas av antifeminister för att rättfärdiga sitt kvinnohat. För det är ju inte kvinnohat om jag inte är en kvinna. Men jag är kvinna. 
 
 
Vi ska känna att det är fel fel fel i hela vårt väsen och djupt i vår lilla sjäääääl. Vad är detta om inte skammande?
 
 
Här har vi en duktig och värdig kvinna. Hon skyddade sig. Hon blev gravid ändå och kände djup sorg över att behöva göra abort. Värdig och duktig. Värdiga duktiga kvinnor får göra abort. Den rätten skulle hon slåss för in i döden. Men inte för att sådana som jag, ett barbariskt djur, ska få mörda mina tre små barn som jag - om jag varit mänsklig - hade haft hos mig idag.
 
Fina kvinnor får göra abort och fina kvinnor får Linns respekt. Men jag vill inte ha Linns respekt. Den kan hon behålla. 
 
Sen undrar jag lite hur man får en person utan konsekvenstänk att tänka på konsekvenserna och sluta ha vaginalt sex. 
Annika

Så jävla bra skrivet! Jag har aldrig gjort en abort men varit med på utförandesidan och om man tycker cellklumpar är barn är man vrickad.
Jag är för abort för att jag är för barn. Barn ska vara önskade!

Heja dig!

Mio

För abort men även för ansvarstagande. Det är faktiskt en skyldighet att skydds sig om man inte vill bli gravid eller sprida könssjukdomar, man som kvinna!
Eftersom abort kan göras relativt sen så är det inte bara cellklumpar.

Svar: Skydd är en helt annan sakfråga. Nu pratar vi om abort.
Lady Dahmer

My

Jag kände skam pga åsikter människor i detta kommentarsfält för fram.
Pga människor som dig LD känner jag inte längre skam och kommer inte heller att göra inför framtida aborter. Idag är jag faktiskt stolt över att jag, trots åsikterna, stod på mig och gjorde min abort. Noll samvetskval och helt rätt beslut. Sjukt stolt. Faktiskt nåt av det bästa jag gjort i livet.

Magda

Om du inte har respekt för att skattebetalares pengar går till dina ingrepp så kan du inte heller förvänta dig respekt från skattebetalare.

Det handlar inte om ett allmänt kvinnohat, det är ett specifikt förakt mot människor som dig.

Svar: Mmm fast nu är jag en socialist som värnar vårt folkhem och där ingår inte villkor för våra skattemedel. Alla har rätt till dem utan att skammas eller krävas på "respekt". För övrigt är jag också en skattebetalare.
Ditt förakt är borgerligt och bygger på just kvinnohat eftersom att det drabbar fler än mig.
Lady Dahmer

Alva

Usch nääh, använde de min kommentar för att göra en ståndpunkt? Kan du inte ta bort den Dahmer, vill inte att min erfarenhet ska användas på det sättet :(

Ella

Men hur beter sig folk!?
Bra skrivet! Aborträtten är hotad med alla dessa åsikter, det är inte okej! Sen att en del tycker det är jobbigare än andra, både fysiskt och psykiskt är en annan sak, så är det ju med rotfyllningar också!
Blir ledsen och arg när folk tänker så fel!

Panna

Om jag blir gravid igen så gör jag en abort utan att blinka. Vill inte ha flera barn. Kommer jag ha oskyddat sex i framtiden? Mycket troligt. Alla jag känner har haft oskyddat någon gång. Vissa har bara haft oturen att bli gravida...

T

Magda: Ett livs levande barn kostar samhället enormt mycket mer skattepengar än vad en, två, tre (och så vidare i all oändlighet) aborter gör. Ditt argument håller således inte och är helt irrelevant för diskussionen.

Svar: grejen är att det inte handlar om skattepengarna alls. Det handlar om att skamma alla lösaktiga jävla horor som knullar utan skydd.
Lady Dahmer

S

Om jag blev gravid skulle jag utan tvekan göra abort och verkligen inte skämmas, men jag förstår inte heller varför man inte tycker att det är i alla fall liiite av en stor grej? Det blir ju en människa annars. Jag förstår inte varför man inte berörs av det alls? Sen kunde väl alla ägg man blött ut också blivit människor på ett sätt så visst, det är inte konsekvent, men ändå. Tänker dock samma om människor, män som kvinnor, som äter kött eller dödar insekter också pga klarar ej av det så är kanske ovanligt blödig bara.

Svar: Men måste du förstå? Och måste jag förklara och försvara mig? För mig är det inte en stor grej och jag berördes inte av dem.
Lady Dahmer

T

Lady Dahmer: Ja precis, så är det ju. "Argument" som säger sig handla om skattepengar och liknande är ju egentligen bara svepskäl för att dessa människor ska få uttrycka sitt illa dolda kvinnohat. Tycker bara det är roligt hur totalt ogenomtänkta dessa abortmotståndares (för det är precis vad de är) argument är och kände för att uppmärksamma detta. :)

Tack för att du skriver så jävla bra!

Flos

Iden att ett embryo ska ses på som bebis/människa är ganska ny och därmed är även skammandet av kvinnor som gör abort/har (induced) missfall ganska ny i historisk perspektiv. Den iden är skapat av Katolska Kyrkan som behövde en gateway ut ur vetenskapliga teorierna om evolutionen som visade att alla djurs foster ser ju precis likadant ut som en mänsklig foster ganska länge.
Rekommenderar gärna Barbara Dudens Disembodying Women som kartlägger det hela ganska tydligt ur ett historisk perspektiv.

Boel

Tack för att du tar denna debatt! Det är så lätt att slinka med i denna allmänna tankegång att en ska våndas och skämmas och sörja. Jag ska också börja prata om detta. Om embryon som inte är barn, cellklumpar som har en viss möjlighet att bli ngt mer. Det är ett medicinskt ingrepp. Och det ger möjligheten till självbestämmelse över min kropp. Alternativet är skrämmande. Så tack! Jag ska bli en mer vokal "förespråkare" själv nu. Och kanske nämna alla dessa bortslösade spermier....

D_dan

Du har rätt i att det ska vara som att gå till tandläkaren.
Tack för att du tar debatten och står upp i en alltmer konservativ (kvinnohatande)tid.

Shakopee

Fast jag kan hålla med A-K om att ett beslut om abort borde ha lite mer tanke än ett beslut om att gå till tandläkaren. Jag blir väl halshuggen nu men ville säga det ändå. Varsågod och idiotförklara mig och tala om vilken kvinnohatare jag är.

Svar: Jag tror de flesta tänker ganska mycket kring sina aborter. Men jag tycker inte att det ska krävas mer än "vill jag? Ja ller nej?" och sen ska det vara lika lättillgängligt som tandläkarn.
Lady Dahmer

Rebecka

Jag är för abort oavsett orsaken. Men det skulle vara intressant att höra din argumentation inför mäns icke-rätt till att göra "juridisk abort". Som jag förstår dig får kvinnor vara oansvariga, göra dumma beslut, knulla runt och sen göra abort (vilket jag är 100 % för!) men män får inte göra detsamma och sen ha rätt till juridisk abort, för då skulle de tänkt efter bättre och använt skydd?

Jag tycker inte heller att män ska få bestämma över om barn ska födas eller inte födas - det är kvinnans kropp som måste gå igenom graviditet och födsel - tyvärr är inte naturen skapad jämlik. Men det minsta man kan göra är att ge männen samma rättigheter på det legala planet. Det känns som problemet här är en ingrodd avsky mot män som sticker, skiter i sina skyldigheter och lämnar mamman med barnet. Men en 18-årig kille som ligger på fyllan, ej har nån inkomst, inte känner mamman osv, ska inte han ha rätt att från början, innan barnet ens existerar, avsäga sig allt ansvar/alla rättigheter? Tycker du inte att du säger emot dig själv?

Svar: Jag tycker att man ska ta ansvar för sina misstag. För kvinnor kan detta innebära abort eller att de föder barnet. För männen att de tar ekonomiskt ansvar för barnen (Att vara pappor skiter de ju i och man kan ju inte tvinga dem) Att ge män rätt att juridiskt slippa ansvar för barn de satt till världen är inte att ge dem samma rättigheter. Det är att ge dem mer än så. De har redan alla fördelar. De behöver inte göra abort eller vara gravida och föda. De behöver inte ens vara närvarande föräldrar. Juridisk abort skulle bara drabba kvinnor och barn mer än de redan drabbas av män ansvarslöshet.
Lady Dahmer

M

Oavsett synen på aborten i sig så har ju en kvinna som blir gravid när hon inte vill bli gravid agerat omoraliskt mot sig själv, våldtäkt undantaget. Hon har inte agerat i linje med sina egna intressen. Att hon mår dåligt när hon behöver ta konsekvenserna är ett sundhetstecken, och något som kan hjälpa till att förhindra att situationen återuppstår. Om hennes intresse är att inte bli gravid och hon ändå slarvat, gjort misstag, varit impulsiv, legat på fyllan och tagit korkade beslut, som du själv skriver, så blir det ju tydligt för henne att hon levt på ett sätt som resulterat i något hon inte vill. Att inse att detta inte gynnade henne förhindrar att hon gör så igen och hon kommer troligtvis därefter leva på ett sätt som är mer moraliskt mot henne själv.

M

Håller för övrigt med Magda. Abort bör givetvis vara lagligt, men inte statligt finansierat (självfinansierat, välgörenhet eller kanske en försäkringspott). Människor som inte gör misstag ska inte förvänta sig att deras misstag ska styras upp med hjälp av mina pengar. DET om något, är omoraliskt.

Svar: Så med andra ord tycker du att abort ska vara en klassfråga där bara de som har råd kan göra en. Lite som det är i USA där fattiga och barn skaffar barn på löpande band. Bra ide! Vilken annan vård ska vi bekosta själva tycker du?
Lady Dahmer

My

M:

Hur tänker du till resterande vårdapparat:

Rökare? Extremsportare? Bilolyckor? Misshandel? Fetma? Allt är ju onekligen självförvållat. Vilka ska få gratis vård och vilka ska betala med din argumentation?

Linda

M varför tycker du att det inte ska vara skattefinansierat?

M

My
Vi har inte gratis vård och bör ej heller ha "gratis vård". LD vill att abort ska vara som att gå till tandläkaren, jag undrar om hon även menar kostnaden. Eller kanske ett klippkort?

Linda
Människors pengar ska inte gå till att reda ut andra människors misstag, förutsatt att betalaren inte betalar frivilligt. Låt säga att vi tvingas betala skatt, men själva får bestämma vart våra pengar ska gå. Jag gissar då att människor skulle välja att lägga sina pengar på exempelvis viss typ av sjukvård, skola, äldrevård, vägbyggen osv. Inte aborter. De som vill finansiera andra människors aborter ska givetvis göra det, men det bör vara frivilligt.

Svar: Sluta haka upp er på tandläkarn, Jag hade lika gärna kunnat skriva vårdcentralen. Men for the record så tycer jag att tandläkarn ska kosta lika mycket som abort.
Lady Dahmer

Sara den rara

Jag har gjort abort tre gånger, är 25 år gammal. Den första gjorde jag när jag var 16 år gammal och jag är otroligt tacksam över mitt beslut då. De två andra aborter jag gjort känner jag ingenting inför. Har lätt för att bli gravid och ppiller har jag testat otaliga gånger men har mått katastrofalt av (du ser ju själv, som kvinna liksom MÅSTE jag förklara mig, urdumt)

Det finns säkert kvinnor som mår dåligt över abort, och kvinnor som inte gör det. Oavsett vad man känner är det okej. Tack LD för så många tänkvärda debatter från en före detta anti-feminist 😚

M

LD:
De som inte har råd, dvs att göra abort skulle bli problematiskt för dem, får leva därefter. De som inte har råd har fortfarande inte rätt till de som har råds pengar. De skulle istället få hoppas på att det finns människor som VILL hjälpa till om de hamnar i situationen där de behöver hjälp, dvs välgörenhet.

Svar: och barnen som kommer ikläm skiter du i? Detta resonemang är så jävla vidrigt. Jag t'änker blocka ditt sorgliga arsle nu. Borgare har ingen plats på min plattform.
Lady Dahmer

Linda

Gjorde själv abort för två år sedan. Japp vi slarvade med skydd. Ringde i panik till flera abortmottagningar och fick tid tillslut till sös. Jag var så bestämd så jag fick påbörja medicinsk abort samma dag. Fick tabletter med mig hem som skulle föras upp. Fick en lättare blödning som var över på ngr dagar. Min abort var enkel. Kände bara lättnad över det. Ja det var lika enkelt som att gå till tandläkaren. Jag kände ingen sorg bara lättnad. Har tre stora barn och fyllde 40 förra året. Skulle aldrig vilja börja om. Det ska vara enkelt att få göra abort oavsett orsak. Steriliserade mig därefter. I stockholms landsting gick det på högkostnadskort. I andra landsting får man betala stor del själv för sterilisering.

Anna

Jag tycker det är jätteäckligt med män som vägrar använda skydd, gör någon med barn, och sedan bara sticker och vägrar ta ansvar för, eller ens träffa, barnet. Kvinnan som väljer att göra abort innan det blir ett barn däremot har jag inga som helst problem med.

J

Det föds alldeles för många barn som ingen orkar med och som inte är önskade och som föräldrar behandlar illa. Jag skulle hellre se fler aborter!

Förstår inte varför man ska skämmas heller. Jag har haft en (tidigare obekräftad) känsla av att det är lite fint att gräva ner sig efter en abort, att man liksom ska det, men det är först nu när jag läser kommentarsfälten som jag får det bekräftat. Man ska tydligen både skämmas och sörja för att vara en riktig kvinna.

Anonym

Detta som jag tänker skriva kan låta hemskt, och jag vill inte skamma någon kvinna. (Sluta läs här om du är känslig)
Men det är en sak som jag har reagerat på.
Jag har en vän som går på en barnmorska utbildning.
Personen är för fri abort men tycker att det är hemskt att man kan göra aborter så sent.
Jag vet personligen inte vad jag tycker om detta eftersom att jag har alldeles för lite kunskap om det här.
Men den här vännen berättade för mig att om man gör en sen abort så kippar fostret efter luft tills den dör. Och detta kan pågå i tio till tjugo minuter. Jag vet inte vad jag riktigt tycker, det är ju hemskt.
Men det är ju bättre om ett foster dör, än att ett barn föds till värden oönskad. Jag älskar Sveriges abortlag. Men jag tycker ändå att folk måste uppmuntras till att vara mer försiktiga när det kommer till sex. Detta gäller både män och kvinnor.

My

Okej. Vilken vård inom landstinget brukar du betala hela kostnaden för för M?

Monika

Som svar till anonym. De aborter som utförs efter vecka 18 måste man få medgivande av Socialstyrelsen för. De vanligaste anledningarna är sociala problem, kromosomavvikelser hos fostret eller fosterskador. Tror extremt få tycker att det är som att gå till tandläkaren. Om man har möjlighet avslutar man väl en oönskad graviditet långt före vecka 18. Om abortgränsen vid vecka 22 är rätt kan ju diskuteras som en separat diskussion. men det är ju den som gäller.

Sandra

Wow, du är beundransvärt skarp och saklig! Jag älskar hur du fullständigt duckar för allt skampåläggande! Imponerande! Jag ser och lär :-) tack

Linn

Tack för att du skriver om detta!
Har själv gjort 3 aborter och det är jag så glad över. Hade jag inte gjort dom aborterna så hade 3 barn kommit till världen som jag där och då inte hade kunnat ge allt det jag vill ge till ett barn.
Det hade inte varit bra för dom barnen eller för mig själv.
Barnen som jag har fött fram har varit önskade och dom har jag också kunnat ge det jag vill ge till ett barn.
Det som jag har haft dåligt samvete över är det faktumet att jag inte har haft dåligt samvete över mina aborter.
För jag har varit helt övertygad om att mina aborter har varit det bästa alternativet och därmed enbart kännt en lättnad.


Hanna

Så otroligt bra skrivet! Applåder för att du inte sjunker till deras nivå och kommer med fruktansvärda personangrepp (även om det varit fullt förståeligt om du gjort det). Jag är sjuksköterska och under utbildningen hörde jag samma gamla trötta argumentation från mina klasskamrater (av vilka vissa ville bli barnmorskor); vi ska ha fri abort men det är dåligt att man använder det som preventivmedel, man borde bara få göra ett begränsat antal aborter, det borde vara svårare att få göra abort, osv osv. Tack för att du sätter fingret på dessa unkna föreställningar.

Ella

Jag undrar om det kan vara så att de här personerna blandar ihop vad de egentligen tycker är jobbigt... om jag blev gravid idag skulle jag tycka att det var skitjobbigt att göra en abort, men inte för att jag har några problem med abort utan för att jag gärna vill ha barn men vet att jag befinner mig i en situation där det inte passar särskilt bra (dock inte är helt omöjligt). Det handlar inte om att cellklumpen i livmodern bör ha några som helst rättigheter utan att en graviditet skulle vara ett personligt vägskäl: fortsätta det liv jag lever nu eller föda ett önskat barn men veta att det skulle vara sjukt kämpigt att ge det barnet allt vad jag skulle vilja ge det, framförallt ekonomisk trygghet. Det här rör ju bara mig personligen och andras aborter ser jag framförallt som ett jävligt ansvarsfullt beslut, min egen abort om jag själv blev gravid skulle ju också vara det ansvarsfulla att göra. Jag vet inte riktigt vad min poäng är... men kanske att det är den egna önskan om barn som projiceras på andras liv? Idiotiskt såklart men lite av den enda rimliga förklaringen jag kan komma på till det här beteendet.

Katta

Jag blir fan mållös över hur folk tänker.

Må så vara att man inte tycker om abort, oavsett skäl. Det får stå för en själv. Din moral gäller dig, inte någon annan. Så applicera den på dig själv och låt andra leva sitt liv.

Men att hålla på med skit som att "MINA skattepengar ska minsann inte gå till andras slarv bla bla bla".
Skärp er!
Dina skattepengar går till det som staten finner nödvändigt och viktigt, beslutat av demokratiskt valda representanter och svensk lag. Punkt.

Jag har inga barn, men mina skattepengar går ändå åt till att ta hand om barn på olika sätt. Bara att deala med det.
Och man får liktförbannat bekosta vård för folk som bryter benen och ryggen för att de är dumma i huvudet och börnar runt på sin skateboard/motorcykel/enhjuling, eller för de som lever "ohälsosamt" och blir sjuka. Eller för de jävlarna som har medfödda sjukdomar och defekter och inte har vett att sätta sig i skogen och dö (som jag själv. Fan vad dyr jag är!). Eller de som har mage att bli as-gamla och kostar samhället massor av pengar. Det är hela poängen med att ens ha skatt och subventionerade insatser. Att man ger efter förmåga och får efter behov. Oavsett anledning!

Abort är ju en fantastisk grej för samhället. Inte en massa barn som ingen vill ta hand om, som far illa och som i förlängningen kostar samhället massor.
Det är ett sätt för att minska mänskligt lidande på flera plan, oavsett anledning. Att ge en kvinna makt över sitt liv. Och ärligt, ser ni hellre att vi återfår illegala aborter som orsakar skador och död hos kvinnor (också jättedyrt för samhället) och barn som är oönskade. För inte fan slutar folk behöva aborter bara för att samhället vägrar hjälpa dem.

Jag har gjort en abort. Vilket jag är oändligt tacksam för att jag kunde göra.

Lägg ner moralskiten bara. Samhället och vi med livmoder behöver det.
Jag hoppas innerligt att ni som vrålar om skattepengar, moral och skamlösa kvinnor själva blir gravida vid ert livs jävligaste tidpunkt och tvingas gör abort. Så håller ni käft sen.

Linda

Fan vad grym du är! Ingen ska få lägga skam på oss!
Jag blev gravid som 17-åring pga slarv och gjorde medicinsk abort på ungdomsmottagningen. Då tyckte jag det var hemskt pga såg mig som en värdelös människa men nu 13 år senare inser jag att det var det bästa jag gjort! Nu har jag ett önskat barn som jag verkligen kan ta hand om. Hade dock ingen aning om att kvinnor tvingas göra abort hemma, otäckt!

Jenny

Katta:
Vilken klockren kommentar, precis så tänker jag men för dålig på att formulera mig.

Lady d: du är fantastisk som orkar gång på gång och jag lär mig så sjukt mycket av dig

Loanne

Love you LD ❤️

Mio

Jag förstår din kommentar LD men ändå inte. Menar du att ta ansvar för skydd och abort inte alls hör ihop? Vissa gör abort ganska sent då de inte upptäckt att de är gravida ex pga oregelbunden mens. Då är det inte bara cellklumpar. Är som sagt för denna rättighet men även att vi har skyldigheter. Balans.

Svar: Sakfrågorna hör inte ihop. Överhuvudtaget. Diskuterar man aborträtten så är skydd inte relevant. Det är en rättighet som vi ska ha HELT UTAN skyldigheter.
Lady Dahmer

Nemo

Blir både rädd och ledsen över dessa personers kommentarer och resonemang. All styrka och kärlek till dig LD, som står på dig och plockar isär deras unkna åsikter för det kvinnohat det är.

Och Katta, också jättebra formulerat angående det med skattepengar!

Sanna

Har gjort tre aborter, alla var helt självklara och alla berodde på att vi slarvat som fan med preventivmedel. Tre olika män (pojkar) var det med dessutom. Skulle även göra en abort om jag blev gravid nu, har två barn som jag för tillfället är nöjd med.

Inget dramatiskt för mig, kändes skönt när det var över - precis som det kändes skönt när hålet i tanden var lagat och när tandsten blivit bortskrapat ... Inget hysh hysh om mina aborter heller, varför då liksom? Annars skulle jag haft barn när jag var 14, haft barn med ett one night stand och, gud förbjude, haft barn med mitt ex. Nej fy fan... Helt rätt beslut!

Helt i linje med dig om detta (och det mesta).

Mie

Får jag fråga om du någon gång har längtat efter att få ett barn, blivit gravid och sedan fått missfall? Borde inte det kännas ungefär som att tappa en tand?
Jag håller verkligen inte med dig ang abort mer än att den ska vara fri. Jag har gjort en abort i min ungdom som jag aldrig ångrat men jag har också haft 5 missfall. Nu har jag två barn. Jag skulle kunna göra abort igen om t.e.x jag blev gravid men min man lämnade mig därefter och jag kände att jag inte vill gå igenom en graviditet ensam. Men inte är det lättvindigt inte- jag har haft missfall i v.14 och det är ett foster som lever med ben, huvud och armar. Det skulle kunna bli- om det inte avbryts av missfall eller abort- precis som mina två barn. Eller som dina tre. Varför det ska bagatelliseras förstår jag inte. Vi kvinnor kan ge nya liv- är det bagateller?

Svar: Det är nåt helt annat, det förstår du nog själv. Dålig jämförelse.
Lady Dahmer

Mio

Du kanske missförstod mig. Jag menade inte att slarv med preventivmedel ska frånta aborträtt. Menar bara att man borde föra de diskussioner parallellt både för mån och kvinnor då sena aborter förekommer och många faktiskt mår dåligt över aborten eller har komplikationer eller tom blir skadade så att de blir barnlösa. Jag tycker det är viktigt att ta upp som inte på något sätt inkränktar på aborträtten. Allt är inte svart eller vitt.

Svar: Man kan föra diskussionerna parallellt om man tycker det är intressant, men skyddsansvaret är helt ointressant när man pratar om aborträtten. Det derailar faktiskt mest tycker jag. Diskussionen handlar ju om huruvida aborten ska vara fri och skuldfri, oavsett hur man tagit sig till den positionen.
Lady Dahmer

Ida

Heja dig LD för dina tankar!

Rebecka

ahh, kan ej kommentera i tråd, men iaf, ang juridisk abort:
Ta ansvar för sina misstag - fair enough. Jag tycker dock inte att göra en abort, som är gratis, och sen är det färdigt är samma sak som att betala underhåll i 18 år. Det drabbar män hårdare. (har förståelse för att det för många kan vara emotionellt att göra abort, men det kan säkert också vara emotionellt besvärligt att veta att man är far till ett barn, som man visserligen inte kan/vill ta hand om, men som man ändå för evigt kommer vara far till). Nej, män behöver inte föda eller göra abort, men kom igen - det kan man väl ändå inte hålla emot dem?

Svar: Nej män drabbas inte hårdare. Det är den ensamstående mamman som tar hand om barnet som drabbas hårdas. Både ekonomiskt socialt och ansvarsmässigt. Pappan kan glida ut och in i barnets liv som han behagar till en billig kostnad. Man tar ansvar för konsekvenserna helt enkelt. För män innebär det att betala underhåll. Det är att komma billigt undan.
Lady Dahmer

Rebecka

Ville bara påpeka att jag tycker att det är en helt annat grej om man som man först går med på att bli pappa och sen ångrar sig - då tycker jag självfallet att man ska vara tvungen att betala underhåll! Det handlar om att så långt det går ge båda parter möjlighet att välja om de är redo att bli föräldrar eller inte.

Elin

Detta inlägg!! Tack <3

Ina

Hela den här debatten får mig att nästan känna skuld för att jag mådde dåligt efter min abort. Att jag inte borde gjort det som en riktigt och duktig feminist. Varför är det inte okej att känna sig ledsen över att behöva gå igenom en sån grej? Och med alla hormorer som faktiskt spökar runt i kroppen är det väll helt naturligt att känna sig ut balans?

Svar: Finns det nån i denna debatt som överhuvudtaget antytt att det inte är ok att vara ledsen över en abort???
Lady Dahmer

Kimberly

Min tanke om skam och skuld har snarare varit, vad skönt det måste vara för dem som är helt säkra på att de gör rätt och slipper. Och vad jag önskar att jag ffått stöd och hjälp med just detta.

Gjorde en abort för några år sedan. Mår inte dpligt idag men jävlar vad den fick mig att må dåligt (trots att jag med facit i hand inte ville ha barn just då under de förutsättningarna). Blev lovad psykologhjälp men fick ingen.

Abort bordr vara fritt, till alla som behöver och vill. Utan förbehåll. Även resurser att fånga upp de människor som behöver hjälp efteråt.

Camilla

LD - stor eloge att du orkar kämpa och skriva om dom här frågorna trots allt jävla kvinnohat som finns. Sällan blir patriarkatet så framträdande i all sin vidrighet som när man snackar abort. Det blir så tydligt hur kontrollen av kvinnor alltid handlat om reproduktion och kontroll över kvinnors kroppar. Det åskådliggör också hur patriarkatet internaliseras och upprätthålls av kvinnor. Inget nytt under solen, men så jävla beklämmande. Vi borde ha kommit längre än såhär. Blir fan mörkrädd av kommentarerna och du är så cool, inspirerande och stark som orkar fortsätta.

Em

Vidriga kommentarer. Blir på riktigt mörkrädd av att läsa hur människor resonerar och slammar.

Jag gjorde själv abort i sena tonåren och har inte känt en uns av sorg över mitt beslut, bara lättnad. Jag är så oerhört tacksam att jag bor i ett land där jag hade denne möjlighet. Det är fruktansvärt att läsa kommentarerna som skrivs i inläggen. Min kropp mitt beslut, skit i varför det blev så att jag behövde en abort.

ML

Jag tycker man ska vara tacksam för att samhället ger en den möjlighet att göra abort om man så vill. Och angående om att man skulle mörda ett barn vid abort...isåfall gör man det varenda gång man har samlag utan önskan att bli gravid.

Sofia

Lyssnade på er grymma podd och tycker att dina inlägg är viktiga i debatten. Dock tycker jag att ni missar ett perspektiv; jag gjorde en abort mellan högstadiet och gymnasiet. Berättade aldrig för mina föräldrar men jag upplevde att vårdpersonalen och samhället "förväntade sig" att jag skulle göra en abort och att jag aldrig fick göra ett val. Jag gjorde aborten för att jag trodde att det rent praktiskt och ekonomiskt aldrig skulle gått att behålla barnet. Det jag hade behövt höra var "om du väljer att behålla barnet så kommer det bli tufft, men det kommer att gå och det finns hjälp och stöd." Jag skäms inte för min abort men jag sörjde länge det barnet och efter några år förstod jag att det var för att jag kände inte att jag fick göra mitt eget val. Rätten till abort är självklar för mig men jag skulle önska att vi inte glömde bort rätten att få sörja det som inte blev och rätten och stödet till dem som vill behålla sina barn. Keep up the good work! All kärlek till dig och din familj!

lin

Blev gravid som 39-åring, oplanerat och pga rejäl otur. Hade inga barn sedan tidigare, vilket var ett aktivt val och något jag och min sambo var överens om sen många år (däremot enormt ifrågasatt av omgivningen). Det fanns inget att diskutera för min del, abort var det enda rätta. Dessutom hade vi precis haft en rejäl kris i förhållandet, på vippen att separera, så även om vi någon gång skulle fått för oss att omvärdera vårt beslut så var det inte då. Hade fullt stöd av min sambo, som också var med mig på sjukhuset. Jag tänkte att det här var bara något som skulle överstökas och bli "bortgjort" –jag/vi ville ju inte ha barn, jag var tvärsäker på beslutet och hade dessutom min sambo som stöttade mig.
Var alltså helt oförberedd på att jag skulle tycka att det var skitjobbigt väl på plats och efteråt. För det var det. Fick gå och tala med en kurator ett par gånger, jag bröt helt ihop. Väckte en massa känslor och tankar som jag inte alls var beredd på. Säkert bidrog hormonerna, men för mig var det verkligen inte det enkla ingrepp som jag föreställt mig och som många här verkar ha upplevt det som. Däremot var det rätt beslut, och vi försökte aldrig skaffa barn efter det. Och tack och lov har jag inte behövt genomgå fler aborter heller, det hade varit skitjobbigt.

Somliga Förbannade Kvinnor

Rebecka
"Det handlar om att så långt det går ge båda parter möjlighet att välja om de är redo att bli föräldrar eller inte."
Nej, det gör det inte. Män har möjlighet att undvika att bli fäder innan de stoppar in den. Ingen tvingar dem (såvida de inte blir våldtagna av kvinnan vilket är väldigt ovanligt) att spruta sin säd i en kvinna de inte vill ha barn med. De är fullkomligt medvetna om att konsekvenserna kan vara en graviditet och att de då inte har någon kontroll över vad som händer. Gör de ändå valet att spruta i kvinnor så finns risken att de får betala för ett barn de varit med om att skapa. Och jag vet vad ditt argument kommer bli så lika bra vi tar det på en gång:" Men kvinnor behöver ju inte ta ansvar innan? De kan minsann vara ansvarslösa och inte ta konsekvenserna. " Alla KAN vara ansvarslösa men alla får ta konsekvenserna, både män och kvinnor. Om kvinnor blir gravida är konsekvenserna abort, föräldraskap och/eller ekonomiskt ansvar. Enda skillnaden är att män inte kan göra abort eftersom det inte händer i deras kroppar, förutsatt att vi pratar om cis-män nu. Så ja, alla får ta konsekvenserna. Det är inte synd om män för att de struntar i att ta ansvar för var deras sperma hamnar.

Somliga Förbannade Kvinnor

Magda
Så du är en man som spelat lite för mycket Diablo 3 och tror att ditt kvinnohat ska falla i godare jord om du har ett kvinnonamn? Aborter är inte onödiga, de är tvärtom ytterst nödvändiga att kvinnor kan göra. Spelar ingen roll hur många ggr du upprepar din åsikt eftersom den är just en åsikt och ingen tillgänglig forskning stödjer dina åsikter. Nu ska jag förklara varför du har fel. Välfärdsstaten kan inte existera om inte kvinnor kan kontrollera sin reproduktion med p-medel och abort. När kvinnor inte har rätt att kontrollera den får vi en värld med väldigt mycket mer våld, krig, svält och mindre rättigheter för kvinnor överlag. De får inte gå i skola, inte rösta, köra bil, lönearbeta och engagera sig politiskt. Så frågan är vilken värld du vill ha. Män drabbas dessutom i ännu högre grad av mäns våld om det skulle kunna få dig att tänka till med tanke på att du inte verkar bry dig särskilt mycket om hur kvinnor har det. Kontroll över kvinnors reproduktion = våldsammare män. Men jag håller med dig om att män överlag är omoraliska slampor som ansvarslöst knullar runt med allt som rör sig utan att bry sig om konsekvenserna av sitt beteende. Och sen snyftar om hur taskigt det är att kvinnorna råkar bli gravida och att de måste ta ekonomiskt ansvar för barnen de satt till världen. "Vidriga avarter som förtjänar allt förakt de får" - helt riktigt. Mer förakt för oansvariga män!

Christina

Hmmm vilka fler ansvarslösa kvinnor ska vi skamma...? För män går tydligen helt utan ansvar för att aborter sker..
Kanske De som inte borstar tänderna tillräckligt och måste gå till tandläkaren FLERA gånger??

Men en sak som jag har funderat över är om det finns risker med att göra abort? Kan man göra "för många" så det innebär en risk för kvinnans fysiska hälsa? Risk att inte kunna få barn? Någon som vet?

Ida

Alltså det här kommentarsfältet? Människor som inte kan släppa hur "omoraliskt" det är med abort?? kan någon abortera mig i vecka 1 890 för jag pallar fan inte med den här skiten

Christina

@Ida Haha, klockrent!

Fanny

Jag blir så less. Varför kan inte alla bara få reagera på en abort hur fan de vill? Behöver du sörja - sörj. Cry your eyes out. Ha en begravning. Gör precis allt som känns rätt. Tycker du att det är som att gå till tandläkaren - hoppa då upp i stolen och skutta sen därifrån, nöjd och glad. Själv är jag väl nånstans i mitten på skalan... skulle inte se det som ett tandläkarbesök, men inte heller som att jag dödat ett liv. Det är också okej. För mig är fostret inte ens ett liv, så jag förstår inte hur jag skulle kunna döda det. Att man sen bör använda skydd är ju en annan sak, för det bör man ju göra av tusen anledningar. Likförbannat har nog de flesta av oss råkat skita i skyddet åtminstone nån gång, på samma sätt som vi ibland cyklar utan hjälm eller kör lite för fort på motorvägen. Det är dumt, men ja... shit happens. Att det då skulle vara omoraliskt att göra sig av med cellklumpen som råkade uppstå? Nej... Jag tycker att det är omoraliskt att skamma andra kvinnor och jag fattar inte heller korrelationen mellan hur man ser på abort och hur pass mkt "riktig kvinna" man är. Vad ÄR ens en riktig kvinna?! I mina ögon är en "riktig kvinna" snarare en kvinna som låter varje kvinna vara den kvinna hon vill vara. Den uppmärksamma ser att det - håll i er nu - finns olika definitioner på vem som är en "riktig kvinna", så kanske kan vi komma överens om att vi alla (eller ingen) är "riktiga kvinnor"? Alldeles oavsett om vi sörjer ett förlorat liv eller om vi låter vår cellklump sorteras som vilket biologiskt avfall som helst.

Becka

Viktigt ämne. Bra budskap. Förr var jag också av den förlegade och bestraffande åsikten att abort bara var ok om man gjort allt för inte bli gravid (mao fick man inte "använda det som preventivmedel"). Dina kloka ord fick mig dock att ändra åsikt för ett bra tag sedan nu. Givetvis ska det inte spela någon roll varför man gör abort, vill man göra abort så ska man göra det.

Nu reagerar jag istället varje gång någon kläcker ur sig "men det ska inte användas som preventivmedel". Tänk att det var så JAG sa en gång i tiden. But no more! Never!

Tack!

Fanny

Och alla ni som gnäller om kostnaden och skattepengar och whatnot... Vill ni även tvinga en rökare som får lung- eller strupcancer att betala sin vård själv? Hens sjukdom är ju självförvållad och vården är SVINDYR.

Amanda^

Ser fan ut som bloggbevaknings kommentarafält här på vissa ställen. Det sorgligaste jag vet är kvinnor som är emot abort. Eller som är "för abort MEN hur kan ni slarva/inte skämmas/tillåta er att vara så dåliga".

Amanda^

Ser fan ut som bloggbevaknings kommentarafält här på vissa ställen. Det sorgligaste jag vet är kvinnor som är emot abort. Eller som är "för abort MEN hur kan ni slarva/inte skämmas/tillåta er att vara så dåliga".

Lo

Hej bullen jag har ett problem: Jag hatar abortmotståndarbarnmorskan. Ni vet vem jag pratar om. Jättemycket brinnande hat känner jag. Jag blir rädd för mig själv.

Oväntad

Jag har själv aldrig gjort abort. Däremot har jag genom åren känt många som har och berörts på olika sätt av detta. En var min mamma, som mot alla odds valde bort abort vilket jag är tacksam för, men vetskapen har också gjort mig kluven.

Under en lång period i tonåren var jag starkt emot denna frihet och insåg inte hur kvinnohat bidragit och hur illa denna syn kan ha fått andra att må. Sen ändrades något.

Kanske Melissa Gates som bekräftade hur överbefolkning hjälps genom kvinnors ökade kunskap och kontroll över sina kroppar och sexualitet. Kanske majoriteten av nära vänner från olika länder och åldrar som i förtroende berättat om sina aborter där vissa varit fria och andra inte. Hur det reflekterat olika skäl och känslor men gemensamt för abort: frihet. Samma känsla genomsyrar #Penntricket och vad LD förmedlat. Och mänsklig som jag är har jag förut gjort misstaget att neka aborträtten men ändrat mig. Mänskliga människor ska ovillkorligt kunna besluta om sin egen kropp. Abort ska vara fri. Tack alla ni som inte satte oönskade barn till världen.

Lisa

Folks besatthet av mänskligt liv som någon helig gral är så jävla jobbig. Fri abort forever!!!1 Skulle hellre göra otaliga fler än att skaffa barn. Har redan gjort två. Det bekom mig inte ett skvatt, och inget någon kvinnohater säger får mig att skämmas. Och alla sketna skattemoralister som ändå älskar RUT-avdraget, se varje abort som ett tillfälle att skapa jobb så känns det kanske bättre :)))))

Lena

Jag gjorde abort för ett par år sedan. Gift och stadgad med två barn sedan tidigare och ekonomi att kunna ha ett barn till utan problem. Vi skyddade oss inte (vi kör säkra perioder och räknade fel på dagar). Men vi ville inte ha ett barn till. Vi ville ha tid för dem vi har och tid för oss själva och en mängd andra skäl som kan låta egoistiska i andras öron. Jag är en känslig själ och trodde nog att jag skulle sörja och må dåligt. Men jag gjorde inte det. Jag var bara lättad när det var klart. Jag har aldrig ångrat det. Tacksam så in i norden att vi har det system vi har! Och tack till barnmorskan på sjukhuset som inte en enda gång bad mig förklara eller ge något skäl till min abort. Ändå är det inget jag går och pratar med andra om, är rädd för just de kommentarer som finns i inlägget och några här under.

Johanna

För nu er som anser att skydd och abort ska diskuteras samtidigt. Jag och en vän hamnade i ett stadigt förhållande ungefär samtidigt, givetvis började både hon och jag leta preventivmedel. P-piller var inget alternativ, andra vänners dåliga erfarenheter räckte gott för ett nej tack. Hon testade mängder med andra grejer, jag har aldrig sett henne må så dåligt. Inte fan tänkte väl jag testa de grejerna som hon mådde dåligt. Det slutade med "säkra perioder", skydd däremellan och hoppas på det bästa. Jag har klarat mig hittills, hon fick göra en abort. Misslyckas vi kommer jag troligen göra abort. Jag vill inte ha barn och framförallt inte nu. Jag vill heller inte känna skam eller skuld över det enbart för att jag inte skyddat mig. Ja, det innebär att abort för mig är ett preventivmedel. Men det hade det inte varit om det hade funnits preventivmedel som inte ger mängder med mer eller mindre roliga biverkningar. Det finns 1000 anledningar för kvinnor att göra abort och alla är precis lika giltiga skäl.

Katta

Jag upphör aldrig att förvånas över hur svartvita många är i sitt tänkande. Att kvinnor inte ska skuldbeläggas för aborter och att rätten till abort inte ska villkoras betyder inte att man MÅSTE ta en abort med en klackspark eller att man MÅSTE känna en djup sorg. Utöver att rn abort ska vara fri, finns inga regler kring känslor, om det är ett lätt eller svårt beslut o.s.v.
Sen måste jag erkänna att jag kan känna lite skam i samband med tandläkarbesök. Tänk om jag inte rengjort mellanrummen tillräckligt bra... :-)

Mio

Varför stämplas man som en kvinnohater eller annat trams när man vill diskutera preventivmedel i samma diskussion? Om man diskuterar och förbättrar preventivmedel både för män och kvinnor så kanske inte många behöver hamna i abortsituation. Pga att man faktiskt kan lida fysisk och psykisk skada av det. Borde man inte vilja förebygga det. Jag menar inte att abort på något sätt ska vara villkorat men man kan faktiskt arbeta från olika håll och ha fler tankar i huvudet samtidigt... Allt är inte svart eller vitt.

Lisa

Att vilja diskutera preventivmedel är väl uppenbart inte kvinnohat. Men kan abort få diskuteras utan att diskussion om preventivmedel måste vara med som nån sorts bägare till glassen, som i denna liknelse är abort? "Diskussion" om preventivmedel just _i samband_ med abort verkar ofta vara mer förakt och moralism i förklädnad, snarare än omtanke och saklighet.

Klart att en abort kan fresta på kroppen, men vad gör inte en stor del av preventivmedlen med kroppen då på lång sikt? Det är så jävla provocerande för många när kvinnor inte bedyrar att de har samvete eller ansvarskänsla. Jävla guldstjärnesystem. Jag bad inte om att födas med förmåga att föda barn och bär ingen skyldighet inför någon annan att ansvara för att inte bli gravid, punkt. Postnatal abort på alla som villkorar rätten till abort!

Lisa

Och nej det behöver inte vara svart eller vitt. Men det är viktigt att se när det villkoras i praktiken, i detta fallet just genom att abort ständigt ska förutsättas ha preventivmedelsaspekten som bihang. Man måste inte alltid prata om allting samtidigt, och det innebär inte att man ser på allting utan förmåga att se skalor.

H

Jag har en vän som gjorde en abort. Hon tog det väldigt bra, jag var med hela vägen och det skulle lika gärna varit tandläkaren. Hon berätta enbart för mig för resten av våra vänner hade predikat om ansvar, att dom inte hade gjort abort, ifrågasatt varför hon inte grät. Jag gjorde inte det, för jag anser att abort finns och det finns ingen som förtjänar mer medlidande än andra. En som blir våldtagen och en som väljer ha oskyddat sex har precis lika stor rätt till abort, och precis lika stor rätt att inte behöva förklara sig. Antingen är du för abort eller så är du emot, precis som många frågor. Antingen är du emot dödstraff för alla eller så är du för dödsstraff för alla. Inga gråzooner

Anna

Jag vet inte ens om jag håller med eller tycker tvärtom, har ingen erfarenhet av abort - men jag älskar att du får mig att tänka ur vinklar som jag aldrig nånsin tänkt ur innan.
Det spelar liksom ingen roll om man älskar eller hatar det du skriver: Poängen är att du öppnar dörrar som folk trodde var fönster.
Stort tack för det!

FT

Jag är för fri abort, är lite osäker kring den höga åldern dock. Tycker vecka 22 känns för sent... Men är inte tillräckligt insatt för att säga att jag tycker så 100 %. Men jag kan inte hjälpa att se ner på folk som inte använder skydd. Inte för att de kanske gör abort sen utan för att det är..så...dumt/korkat? Jag ska fylla 29 och varit sexuellt aktiv sen jag var 14 och har ALDRIG haft oskyddat sex. Varför om man inte vill ha barn har man det? Varför skulle man göra så mot sig själv och sin kropp? Så slappt beteende.

Linda

Så jäkla löjligt med argumentet "det kan ju blivit en människa". Ja men då kan ju folk sluta äta gårdsägg och fiskrom och allt annat som "kan bli" en levande varelse. Människor ska kunna göra vad dom vill med sina kroppar och liv! Utan att bli dömda som dåliga människor. Hur svårt kan det vara?? Jag skäms över att vara människa, och framförallt kvinna!!

Trött

Och inte en enda gång i dessa tusentals abortdiskussioner så skammas männen som OCKSÅ har oskyddat sex, som också begår misstag eller som också har otur med skydden. Kvinnorna är de som är oansvariga och får ta ansvaret och skammen medan männen kan traska vidare i livet. Som vanligt. Själv anser jag att abort är en självklarhet oavsett anledning till varför.

Therese

Är v.22 för sent om en i v.18 på RUL får reda på att något är fel på det önskade barnet och en sen gör massa undersökningar och tester och sen startar aborten v.21 för det finns inte en chans att fostret klarar sig till förlossningen ens?
Eller tycker du de är bättre att få veta att de är kört på RUL i v.18 och sen går och är gravid med ett döende barn i 22 veckor?

Känns v.22 verkligen för sent då?

Majoriteten av aborterna mellan v.18-22 är på önskade och efterlängtade barn (skriver barn för att deras känsla är barn men vetenskapligt är de foster)
Resten är i stort sett extremt utsatta situationer som missbruk och extremt ung

Ingen gör abort så sen för att de är kul! Nästan 90% av aborterna i sverige görs innan v.12 (och majoriteten av de innan v.9)


Frida

Så glad att du orkar ta den här diskussionen, och så pedagogiskt dessutom. Jag har gjort abort. Det gjorde ont i magen men jag ångrade mig aldrig och jag har inte dåligt samvete eller ångest när jag tänker på det.

Sara

Viktig fråga du lyfter för många i samhället ❤️❤️❤️

Jess

Blir mörkrädd när jag läser folk som M som tycker att man ska betala sin abort själv och att fattiga kvinnor "får skylla sig själva" att dom inte har råd med abort? Va i hela är det för attityd?! Är det ett sånt Sverige vi vill ha? Ska vi tvinga fattiga kvinnor att ha oönskade barn? Kan inte tänk mig något hemskare än att behövs genomlida en oönskad graviditet. Och varför då, vem f*n skulle det gynna? Inte vårt samhälle iallafall. Betalar gladeligen skatt för att så många kvinnor som vill ska kunna göra så många aborter dom vill.

Lisa

Klart det inte är konstigt alls att bara känna lättnad efter en abort om skälet till aborten helt enkelt är att en inte vill ha barn, inte vill ha barn just nu eller inte vill ha barn med mannen som gjort en gravid.

Men det är viktigt att komma ihåg att aborter utförs av andra skäl också, det är inte alltid så enkelt som att en inte vill fortsätta graviditeten.
Hederskulturell kontext som gör det omöjligt att fortsätta graviditeten även om både en själv och partnern vill, svåra skador på fostret eller sjukdom / hälsotillstånd hos hos den gravida som hen kanske inte ens kände till innan graviditeten uppdagades är några exempel på situationer där abort kan innebära en stor sorg.

Varken sorg, lättnad eller någon annan känsla är "fel" att känna i samband med en abort och självklart ska ingen skammas för att hen utnyttjat sin lagstadgade rättighet.

Anna

Hej! Jag måste bara tacka för att du skrev om detta!! Jag har på något sätt känt mig ensam och skämts över mina abort åsikter. För ett tag sedan så pratade jag med min mamma och fick reda på att hon aldrig hade kunnat göra en abort. Jag förstod inte varför och hade senare en diskution med mina tjej kompisar och berättade vad min mamma sagt. Jag pratade om att jag blir gravid så kommer jag bara gå till en klinik och göra abort så fort jag kan då jag aldrig kommer fullfölja graviditeten under denna tiden i mitt liv.(jag pratade om detta som det var något enkelt och lätt beslut) Men när jag ventilerat mina åsikter så började mina kompisar komma med åsikter som "men man ska ju inte ta det som något lätt det är ett jätte hemskt beslut" eller "man ska ju inte använda det som preventivmedel".
Kände då skam och tänkte att det kanske är något fel på mig som har dessa lätta åsikter och känslor kring abort. Så tack för att du än en gång inte får mig att känna mig ensam<3

Anna

Jag gjorde en abort när jag var gift med min exman. Jag var 19. Kände mest att det var skönt att ta bort det där som åt av mig inifrån.
Jag hade p-ring så jag försökte skydda mig ändå.
Har aldrig mått dåligt av den aborten. Hade inte vart rättvist för någon att få barn där och då.
Jag jobbade som ett as, hade precis avslutat roacutan-kur. Min man var ett svin och jag var ledsen.
Jag fick veta det på jobbet och den första jag ringde var mamma.
Det var 7 år sedan.
Då tänkte jag aldrig på att abort var ett känsligt ämne för vissa.
Min familj är extremt fertila och min mamma har vart gravid 7 ggr och min syster 6ggr. Det hjälper inte med skydd ibland. Kan tycka att det är exremt skönt att ha växt upp i en så "öppen" familj. Vi har alltid pratat om sånt och aldrig dömt någon utifrån det.
Det finns tillräckligt med barn som mår dåligt i världen. Varför göra fler som kommer må skit?

Moa

Jag gjorde abort när jag var 14år, efter första gången jag haft sex pga vågade inte säga till min dåvarande värdelösa kille att använda Kondom. Han vill inte, så jag sa okej.
Att göra abort som 14åring innan många av mina vänner ens blivit sexuellt aktiva, var INGEN "Walk in the park" eller som "en rotfyllning". Det var hemskt på alla vis att utsättas för hela händelseförloppet- från att se + på stickan, vara inlagd till att komma tillbaka till skolan och försöka känna sig "normal".

Idag är jag 21år och hade säkerligen kunnat psykiskt hantera en abort mycket "bättre". Men att behöver genomgå en abort som 14åring är inget jag NÅGONSIN kommer låta dina åsikter om att "om man mår dåligt över abort är man duktig" ralijera över.

Du skriver som om dina åsikter, upplevelser och känslor är sanningar för resterande medmänniskor. Tror det är därför alla lätt blir provocerade. Vill dock vara himla tydlig med att all form av feedback som är hatisk och oresonlig kan dra åt helvete oavsett.

Malin


Jag gjorde en abort för 7 år sedan. Jag förnekade i någon vecka att jag var gravid. Trots illamående trötthet och luktsinne på max. Jag ville inte vara gravid. Jag ville inte ha barn. Jag kände mig bara smutsig. Tänk skammen på det. Här var jag gravid och det finns människor som försöker och försöker och aldrig blir gravid. Jag försökte inte. Hade sex och hamnade i en situation jag inte klarade av. Jag önskade att det bara skulle försvinna ut ur mig. Rinna bort. Försvinna. Det gjorde det inte. ÷
En del av mig ville lägga mig ner och dö. Slå bort denna demon i mig. (Jag vet hemskt att känna så men jag kände så). När jag tog kontakt med mödravården. Fick göra en gynundersökning med ultraljud för att konstatera att jag var gravid. Sen fick jag höra att ”ja då ska vi se om du har några könssjukdomar”. Det är det mest kränkande jag jag hört i mitt liv. Precis som om jag låg runt med allt och alla
i hela min stad. Så kände jag mig. Plus detta i mig jag inte klarade av. Jag blev aldrig erbjuden kuratorstöd verken före eller efter. Jag fick inte höra vad som skulle hända efter. Blödningar. Smärta. Inte den psykiska men fysiska.

Min abort är det bästa jag gjort. Jag har helt ärligt aldrig mått så bra. Känt mig så lättad som efter. Och det har jag mått dåligt över. Att det kändes så bra. Det ska man ju inte göra. Man ska ju må dåligt. Gråta. Känns sorg. Skuld. TRODDE JAG. Jag tänkte att jag kanske inte ska ha barn. Känns det så här skönt ska jag verkligen bli mamma. Trots att jag alltid har velat ha barn. En stor familj. Men inte då. Med honom. Jag hade en skam så länge över att JAG mådde bra efter aborten.
Därför håller jag med, abort borde vara som ett tandläkarbesök. Men inte för att det är lätt. För det är det inte. Oavsett hur det känns före och efter.
För trots att det finns klara riktlinjer vid abort borde det finnas en handlingsplan som är rätt lika var än man är.
Ingen är en annan lik och man vet nog inte hur man reagerar förens man har upplevt det. Ingen känsla är fel.
Men man kommer känna något.
Och det är då man behöver bli uppfångad och hjälpt. För vare sig abort är lagligt eller inte kommer folk göra abort. Så låt oss göra det så säkert som möjligt på ett bra sätt. Där inga känslor är fel känslor. Där en hand på axeln är bättre än ”ja då är det könssjukdomar” .
Jag tror man måste prata om abort. Rätten till abort. Rätten till känslor.
Rätten till att förstå att trots abort så kan jag bli mamma. Det tog mig många år att förstå det. Det är inte lätt. Fastän det är lätt

Madde

Att kvinnor orkar sitta och attackera varandra på det här viset är ju helt otroligt. Vi har alla olika tankar,känslor & upplevelser/erfarenheter av abort. För alla kvinnor har väl någon åsikt om saken tänker jag som är sexuellt aktiva. Men att hacka ner på varandra. Blogga hit och dit. Fel, ful, äcklig, fina kvinnor vs dåliga osv. För fan, lägg tiden på något vettigare. Lyssna på varandra. Man behöver inte tycka lika eller hålla med men man kan fan hålla god ton. Suck.

Elin

Ska landstinget betala för upprepade korsbandsoperationer eller brutna ben i skidbackar (avstå om du inte vill gå med felläkt ben hela livet! Tänk på konsekvenserna!) så är abort mer prioriterat enligt mig. Osäkra aborter, graviditeter och förlossningar gör att kvinnor DÖR.

Annie

Folk är så jävla sjuka i huvudet. Heja dig!!! ❤️

Adrienne

Dina inlägg om abort gör mig glad, och har dessutom gett mig insikt.

Jag var 19 år när jag gjorde min hittills enda abort och jag var i chocktillstånd. Det var ju bara dumma kvinnor som råkade i en sådan situation. Och trots att jag inte hade någon som helst handbok för hur man skulle agera fick jag lov att lösa alltihop ändå. På egen hand förstås. Det var ju bara mitt problem och inte min pojkväns. Jag mådde dåligt över att jag inte mådde dåligt över själva aborten. Att fortsätta graviditeten (som jag inte ens räknar att de någonsin var) var aldrig ett alternativ för mig och jag skulle göra om allt igen. Men ändå skäms jag fortfarande och har aldrig berättat för någon annan än pojkvännen. Duktiga tjejer försätter ju sig inte en sådan där situation.

Men sedan, allt det du skriver om att man inte borde bli hemskickad för att göra aborten själv och att det är fel att visa ultraljudet till kvinnan. Det är ju så självklart när du skriver det men ändå har jag inte fattat det. Att det är ohumant och fel på så många sätt. Utan istället har jag bara känt mig olustig men tänkt att det är väl så det går till för alla. Herregud.

Så tack för att ni tagit upp hela grejen i Penntricket och för att du fortsätter stå för din åsikt. Det är sådana som du som ännu efter 4 år hjälper mig se att det är samhället det är fel på och inte mig. Tack. <3

Hejba

Jag har gjort abort en gång i ett tidigare förhållande. Upplevde att vården var värdig och ickedömande, att väntetiden var lite väl lång (två veckor) och att jag hade oturen att göra abort mitt under den stora sjuksköterskestrejken 2008 och fick abortera (medicinskt) på BB till ljudet av barnskrik. Ja ni läste rätt. Tänkte att det kunde ju ha påverkat många negativt men jag var så bestämd i att det var det rätta att det inte var jobbigt att det skedde just där och det var ju inte direkt någons fel samt utöver det vanliga. Efteråt upplevde jag att min kropp sörjde det som inte blev, var rejält ledsen i flera månader efteråt och kunde vakna upp gråtande mitt i natten. Sörjde aldrig barnet som inte blev men kroppen sörjde nog förlusten rent hormonellt. Så kan det vara och jag önskar såklart att jag fått må bra istället men jag påverkas väldigt starkt av hormoner som ju vissa gör och det gör mig inte till en bättre människa!

Är idag gravid med mitt andra barn och funderar lite på de som anser att de inte vill betala för andras aborter = omoraliska beteende. Min första graviditet var jag sjukskriven på halvtid halva graviditeten, sen föräldraledig hur länge som helst typ. Efter en traumatisk förlossning med lång eftervård av infekterat barn och komplikationer för egen del har jag i denna graviditet fått massa specialistvård, läkarbesök, psykologbesök, aurorasamtal, extra ultraljud på grund av komplikationer mm och det är inte slut än. Ponera att jag inte önskat dessa barn utan blivit påtvingad att behålla barnen för att jag inte kunnat abortera tidigt. Hur mycket extra hade dessa oönskade barn inte kostat samhället då? Tänk er den mentala eftervården för en mamma som tvingas adoptera bort ett oönskat barn? Alla förlossningsdepressioner/psykoser samhället hade behövt ta hand om om kvinnor tvingades föda barn de inte vill ha/kan ta ta hand om? Men just ja, i de samhällen som hatar kvinnor så pass mycket att deras rätt att göra abort tagits ifrån dem är den typen av vård sällan gratis eller tillgänglig heller. Men jag kan verkligen inte förstå de som blandar in ekonomi i det hela. Jag har inte lust att bidra till att idioter ska få någon typ av vård heller men nu råkar jag leva i ett samhälle där de allra flesta tjänar på att vi betalar för varandra ur en gemensam pott som alla bidrar till, deal with it liksom.

Anna

Jag har gjort två aborter, den första mådde jag inte alls särskilt dåligt över utan kände mest lättnad. Jag hade slarvat med skydd, var inte alls redo för att skaffa barn. Har aldrig ångrat det utan det blev snarare ett tillfälle att fundera mycket över mitt liv och hur jag vill ha det. Den andra aborten har däremot tagit väldigt hårt på mig, har haft en stark längtan efter att få barn de senaste åren och hade tänkt att jag snart ska skaffa barn, bara förhållande och jobb och sådant blir lite mer stabilt. Denna gång hade jag skyddat mig men blev gravid ändå. Jag var först inställd på att behålla, men jag mådde jättedåligt och var så orolig för hur jag skulle klara det. Blev deprimerad och kunde knappt ta mig ur sängen, och tillslut bestämde jag mig för abort. Jag tycker att det var rätt beslut, men mår ändå fortfarande dåligt ca två månader senare. Tror det beror mycket på att jag först var inställd på att behålla barnet. Att det finns så många som ska moralisera över att ha gjort abort gör att jag mår sämre och det känns så jobbigt att läsa alla fördömanden, är säkert mer mottaglig just nu eftersom jag redan mår dåligt. Men vill bara säga tack till dig lady dahmer, det du skriver om abort får min ångest över aborten att minska och du är en bra motpol till allt skuldbeläggande mot kvinnor som gör abort.

Andrea

Herregud, jag ÄLSKAR hur du skriver om dessa saker. Det är så skönt och befriande och ÄNTLIGEN sätter sig någon ned och tar offentlig strid för oss alla. Hurra för dig Natascha! Du är värd guld, TACK för att du kämpar på och står ut! <3

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog