Lady Dahmer

En tutte i truten sen är han nöjd!
Lilla fjuttfejset vaknade som en liten sol klockan fyra i morse. Med lite trix och tjat och tutte så lyckades jag få honom att somna om tills klockan var halv sju iallafall. Han är så jäkla bökig och jobbig på nätterna för övrigt så jag får knappt sova. Som det brukar vara med små pluttar iofs.
 
Jag nattar honom vid åtta ungefär. En tutte i truten får han och sen så snuttar han med massa ögonrull tills han somnar och då smyger jag ut. Har jag tur så sover han en timme. Men oftast börjar han knöla och skälla lagom tills jag precis hunnit sätta mig med en kopp te och då är det bara att ge upp och gå till sängs.
 
N och T kunde man alltid natta i soffan men detta fjuttiga lilla barn vägrar. Då ska han titta på TV. Det gick bra i början när han fick plats i  babysittern men nu funkar det sällan. Nån gång har det gått om jag bäddar ner mig ordentligt och ammar hela kvällen men mina pattar pallar fan inte längre. 
 
Aja nu ska jag till grannen och äta frukost och snacka skit. 
 
 
Ellie

Det låter inge vidare! Hoppas det ger med sig. Men har han inte napp på natten eller är det bara tutten som gäller ? Har inte så stor erfarenhet av amning då jag inte hade möjlighet att amma längre än ett par månader.

Svar: Nä ingen napp. Men har hört att nappbarn tappar nappen på natten och vaknar pga det hahaha. Så det är pest eller kolera liksom hehe.
Lady Dahmer

Maja

Alltså jag får panik på min 1åring. Han är fan vaken hela nätterna. Eller , antingen vaknar han o skriker var 30e minut eller så kör en eller flera vakenperioder på FLERA TIMMAR (Upp till 4h). Spelar ingen roll att det är mörkt, allt är tyst och tråkigt, han sover med en av oss så han får närhet osv. Han äter bra (men äter inte på natten, det hjälper ändå inte så vi ger honom inget). Alla läkarundersökningar säger att han är fullt frisk. Det blir bara värre och värre för varje natt känns det som. Han har aldrig sovit bra men de senaste 3 månaderna är rekord. Vi är helt förstörda o ffa är även han det! Alltid trött o ledsen. Fan alltså!!

Millan

I feel you sister! Min ett åring är en jäkla tuttgalning och sover just nu USELT på nätterna. Vill ju också amma så länge hon vill men typ varje natt känner jag att näe nu pallar jag inte mer. Blir ju inte bättre av att hon har kort tungband och tappar taget titt som tätt heller. Kan nästan få ångest när jag tänker på att amma just nu, hu. Sen andra stunder är det ju mysigt och fantastiskt och man är så glad att man ger sin lilla avkomma dessa droppar av typ guld men jag känner att snart är nog sista slurken tagen här.

Mollan

Brukar natta i sjal m tutte å sen får bebis va kvar i sjalen så när hen vaknar till tuttar jag bara vidare (alltså ligger i sjalen, typ som vagga så byter jag bara sida ibland om hen knölar) - på det viset kan jag å mannen kolla serier å prata å ha lite tid ihop om kvällarna --- lärde sen de två äldre att d va fan onöjligt få en trevlig kväll om en envisades m att de små skulle sova i sängen, vaknade HELA TIDEN. Denna är inte sämre .. dock sover rätt bra, första va värst och sov max 40minuter i taget i två år. Den tröttheten! Men vet inte om jag klarat det utan amning dock- den gjorde ju så hen somnade om direkt och jag kunde halvsova åtminstone och sen dåsa av.
Tycker också amning är sjukt viktigt och bra och vill denna sista ska få amma lika länge som storasyskonen om hen vill, vilket var ca 3år på bägge. Obs obs om der finns någon läsare som inte är insatt: stor skillnad amma spädis och tultare. Sistnämda ammar ju inte för mat enbart utan äter och dricker osv som andra ungar i den åldern, men brukar ÄLSKA tutte och typ ha en oerhört stark kärlek till dem, gosa dem och mina räknade dem som familjemedlemmar hahaha, som smakade "mmmmmmm, bättre än glass"

Oj hjälp vet inte ens vart jag kom med denna kommentar. Kanske att det BLIR lättare när han är lite lite större? Å igenkänning. Och uthärdning eventuellt

Mollan

Hoppla, bebis jag pratar om ovan är 12månader. Nuvarande alltså.

E

Hej! Mitt barn är 13 månader nu och jag ammar inte längre. jag hade också det så att min plutt ville amma/ ha närhet hela nätterna, jag fick inte sov något kändes det som. Jag ville verkligen ge han all närhet som han ville ha men ju mer jag gav honom desto mer ville han ju ha. Kanske inte så konstigt:) men jag blev helt slut så det gick inte! Så när han självmant slutade att amma vid 7 mån ungefär pga av att vanlig mat blev mer intressant så ställde jag spjälsängen brevid min säg och sen när han blev ledsen på natten sträckte jag ut handen och strök honom på ryggen och sjöng för honom så att han skulle känna att jag var där. Då somna han om igen. Efter tre nätter med lite uppvak så börja han sova hela nätter i egen säng. Och det har han gjort sedan dess så skönt! Han och jag är alltid utvilade och glada:) men det kändes hemskt att inte ta upp honom och trösta honom och jag har läst mycket om kritiken mot att göra så men jag kände att jag pallar inte mer och jag hade ångest och mådde dåligt inför nätterna och jag kände att det kan inte vara meningen att jag ska känna så här! För det tog ju bort lite av glädjen med min plutt:(
Jag hoppas att jag inte har förstört något hos honom med anknytning och sånt! Han får inte heller välling, utan en portion gröt på kvällen och sedan står han sig på det till halv åtta, åtta på morgonen.
Tack för en super upplysande blogg!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog