För mig är det viktigt att vara helt ärlig i min relation
Jag fick sådana konstiga kommentarer under mitt inlägg om exet. Det började med att någon skrev så här: 
 
Du måste ha en mycket förstående make. Min man skulle bli mycket sårad om jag lade ut bilder på mig och mitt ex och demonstrerade hur jag saknade honom. 
 
Jag svarade att jag inte saknar exet alls, ja ni som hängt med ett tag vet varför, han misshandlade mig fysiskt och psykiskt i sju år och jag är glad att han inte finns i mitt liv idag. 
 
Men sen fick jag lite fler kommentarer, jag kopierar in dem här, inte för er att håna eller raljera kring utan för att jag vill prata lite om kvinnosynen och synen på relationer som jag upplever ligger som grund: 
 
"Om du inte saknar ditt ex. Varför skriver du om honom och lägger ut bilder på honom efter tio (?) år?"
 
"Frågan är hur klokt det är att lägga ut sådana tankar offentligt där både ens ex och ens nuvarande partner kan läsa dem?"
 
"Det är ändå klokast att inte dra fram ens förflutna. Få män gillar att deras kvinnor visar upp vilka de varit med."
 
Jag har inget att skämmas för och inget att dölja. Varför skulle jag inte kunna lägga ut sådana tankar offentligt?
 
Det här är så himla främmande i min värld. Varför skulle min man bli upprörd över att jag har ett förflutet? Eller av att jag pratar om mitt ex eller lägger upp bilder på honom? Ja såvida han inte är av samma typ som mitt ex dvs en man som tror sig äga sin partner. Lite good old fashioned hederstänk liksom, deras kvinna ska inte ha varit med nån annan för då är hon begagnad typ. 
 
Är det bara jag som kan prata om sånt här med min man? Som kan prata om tidigare relationer och känslorna där? Som kan prata om sådana tankar jag uttryckte i förra inlägget? Som också kan hantera att min man känner lika om sina ex och pratar om sitt förflutet? Fan kan man inte vara öppen och ärlig inför sin livspartner, hur bra är relationen egentligen då? (Obs vår är långt från perfekt) (Och obs igen, klart jag inte pratar om andra män jag typ skulle kunna ligga med, det är ju normalt hyfs, men att kunna prata om tidigare relationer och jobbiga känslor och tankar är självklart för mig.) 
 
Jag känner ju till och med Oskars ena ex. Tycker mycket om henne och vet MÅNGA detaljer om deras sexliv och relation dels för att hon berättat innan jag ens träffade Oskar och dels för att han pratat mycket om det. Och jag skulle bli surast om han snackade skit om henne, vilket han såklart inte gör pga hon är fantastiskt fin och bra. 
 
Ni vet svartsjuka är inte snyggt alls. Det bottnar i äganderätt och dålig självkänsla. Och visst, har man en relation där den ena är opålitlig så kan jag fatta det men både jag och Oskar är trygga i vår relation och trygga med varandra. Vi är inte svartsjuka typen. (Obs, tänker inte skamma känslor nu men behåll sådana för er själva, gör slut eller sök hjälp om den andre drabbas av den. För vi äger inte varandra.) 
 
Äh jag vet inte. Jag känner att jag blir orimligt upprörd över dessa kommentarer. Jag blir provocerad. Jag tycker det synsättet är så jävla sorgligt och jag är så glad att jag tog mig ur en relation som var precis så, att jag levt så länge i en fri relation att jag inte är bekväm eller bekant med det sättet att resonera längre. Att det där normaliserandet av ägandet inte är så normalt i min världsbild längre. 
 
Sen säger jag inte att vi ALDRIG blir svartsjuka, men det ska mycket till innan det sker. Och då behåller vi det för oss själva för igen: vi äger inte varandra i den här relationen. Och nej, Oskar blir inte ledsen av inlägget jag skrev. 
 
Hur tänker ni?
Hanna

Men verkligen. Och om man inte skulle kunna prata med, om eller låtsas om varandras ex skulle alla relationer där bonusbarn är inblandade bli helt omöjliga.

A

Du är så klok, jag baxnar vid varje inlägg!!

Alice

Klart man vill prata om tidigare relationer! Både sexlivet, hur det funkade personlighetsmässigt, bråken osv. Varken jag eller min sambo är svartsjuka av oss, bör väl tilläggas. Men det är för att vi har ok självkänsla samt inte tror att vi äger varandra. Dessutom är jag tacksam att han har haft flera långa, betydelsefulla relationer innan mej, ryser vid tanken hur känslomässigt efter han hade varit annars, just being a man in patriarchy, släng in sexuell erfarenhet därtill. Men vill lägga in en brasklapp att både jag och min kille bekräftar varandra väldigt mycket, om jag varit ihop med en som var snål i det facket hade jag antagligen varit mer osäker och så kanske allt det jag inte behöver känna med honom (efter 5 år) hade krypit fram.

Caroline

Alltså wow. Sätter du skriver på, förklarar och framförallt hur du bemöter att du blir provocerad men tar det till en sån himmelsk nivå över dessa tråkiga kommentarer är guld.
Du är grym! Och du gjorde precis min fredag. Tack!

Pipo

Jag är en sån som fortsätter att ha en relation när förhållandet tar slut. (Om jag inte blev illa behandlad i förhållandet så klart.) Jag har ett ex som bor utomlands som jag fortfarande tycker mycket om och vars familj jag fortfarande hälsar på ibland. Min man tycker inte att det är konstigt alls. Senast för några år sedan åkte jag och min bästa kompis och hälsade på exet och bodde då en natt i hans hus, träffade hans familj osv. Jag är en trogen person, min man vet det och vi är trygga i vår relation. Skulle min man visa sig vara svartsjuk skulle jag nog tappa intresset tror jag... det är ju det där självsäkra och trygga i honom som gör att jag är tokig i honom. Tycker jag om en person så bara gör jag det och det är oavsett kön eller vilken relation vi haft innan jag träffade min man. Själv står han inte jättenära sina ex men vi pratar ibland om det som varit... och jag uppmuntrar honom ofta att odla nya bekantskaper - både med kvinnor och män.

Anonym

Alla har ett förflutet. Jag och min man var 30 år när vi träffades och hade långa relationer bakom oss. Men jag frågar inte honom om hans relationer före mig och han frågar inte mig om mina. Det är bäst. Nästa år har vi varit tillsammans i 25 år så det funkar bra för oss.

Sofia

Nej, du är inte ensam, det är fullt normalt att i en sund relation kunna diskutera sitt förflutna. "Få män gillar att deras kvinnor visar upp vem de har varit med." WTF? (Skulle vilja skrika INTE ALLA MÄN här.)

Embla

Jättekonstiga kommentarer tycker jag! På flera nivåer också, att skriva ”jag hade inte gillat om min tjej/fru gjorde så här så det ska du inte göra” är väl mycket märkligt eller?

Sen kan folk säkert ha olika behov av att prata om tidigare relationer men att låtsas som att de inte finns verkar... osunt på något vis?

Ida

Jag vet inte jag, jag säger inte att det är FEL att prata om ex men... alla relationer är väl olika? För vissa funkar det, för andra inte? Måste alla relationer se likadana ut för att vara bra eller lyckade?

Och det här klassiska ”man äger inte varandra”. Min sambo skulle aldrig få för sig att förbjuda mig att gå ut med mina killkompisar, att sova över hos en killkompis eller försöka hålla koll på mig på något sätt. Ingen av oss bestämmer över den andra på något vis. Men jag tänker att så länge vi lever ihop och har en överrenskommelse om att vi inte ska ”vara” med någon annan så äger vi ju en del av varandra, vi äger en trygghet i att vi har varandra. Med den tryggheten är det lätt att lita på att den andra kan spontant sova borta eller trilla in genom dörren hemma halv fem på morgonen utan att svartsjuka uppstår (det enda som händer är möjligtvis att den där snubbliga personen får frukost på sängen och en treo dagen efter). Vi har ingen rätt att bestämma över varandra, men varför är det så fult att säga att man äger varandra? Förstår du vad jag menar?

(Nu brukar inte jag och min sambo gå runt och säga att vi äger varandra, men däremot kan vi ibland säga ”du är min” eller ”jag är din” när vi kramas, som en kärleksförklaring.)

Petra L

Jag lever i öppna relationer och det är självklart att man ska kunna prata om sina tidigare relationer, de är ju en viktig del av livet och något som formar en oerhört. Tycker inte det är konstigt att du skriver om ditt ex och analyserar dina kanske motstridiga känslor kring honom, utan viktigt och sunt att man kan samtala om såan offentligt. Just för att inte skapa tystnadskulturer där vi går runt och exempelvis skäms ensamma och i onödn.

Vi hanterar svartsjuka annorlunda, tillsammans. Är någon svartsjuk så pratar vi om det. Ibland kan jag behöva säga "nu känns det jobbigt att du träffar xx på det här sättet, men jag vill att du gör det ändå, jag tror att jag är osäker och ska fundera mer på det". Jag kan också be en partner om hjälp att prata och klura tillsammans med mig om jag är svartsjuk, för att komma fram till vad som är kärnan i problemet. Eller, om man märker att en relation tappar substans pga en partner spenderar mycket tid med andra så behöver man kanske prata om det - svartsjuka i form av rädsla att bli lämnad kanske är befogad och då måste ju det adresseras.

Hanna

Jag kan inte heller förstå vad som skulle vara konstigt med ditt beteende. Herregud, relationen ned mitt ex är än så länge mitt längsta. Och även med honom pratade jag om hans och mina tidigare relationer.

Jag tycker det är helt naturligt att diskutera alla möjliga relationer med sin partner. Det är ju bl.a. så vi kommer framåt i vår relation. Genom att exemplifiera med saker som hänt tidigare, reflekterar och diskutera ihop. Varför ska mina ex vara undantagna från det? Relationen med dem gav mig några av mina största lärdomar och formade den syn jag har på relationer idag. Alltifrån hur hushållsarbetet funkade, vilka prioriteringar man hade, sexliv, etc. Självklart kommer jag dela med mig av detta till min nuvarande partner.

Min nuvarande och mitt ex är dessutom bekanta med varandra genom gemensam hobby och gemensamma event där de träffades. Jag lärde känna min nuvarande genom att följa med mitt ex på ett sånt event. Han är på så sätt en del av vår gemensamma historia.

Det blir helt skevt om man ska låtsas som att man är ett blankt blad inför varje ny relation. Ska man också låtsas att man är oskuld? Att man aldrig haft någon annan? Nej tack till att förneka sig själv på det viset.

Em

Ens partner ska vara ens bästa vän genom allt i livet. Klart man måste kunna prata om ALLT. Alla har ett förflutet och det kan liksom inte bara suddas ut eller döljas för partnern. För mig skulle det känns som att jag typ dolde något eller ljög om jag inte hade kunnat prata öppet om mina tidigare relationer med min man.

sanna

Pratar aldrig om mina ex med min man. Eller kanske i förbigående någon gång, men aldrig några detaljer. Inte för att min man skulle bli arg/ledsen/svartsjuk utan för att jag tycker det är privat och inget som angår honom.

Lisa

Jag tänker att det är sjukt hur normaliserat svartsjuka är.
Och då syftar jag inte på svartsjuka om partnern ligger med någon annan eller att alla borde leva i öppna förhållanden - det är verkligen inget för alla och det är inget för mig heller.

Nej, jag tänker på hur normaliserat det är att bli sur, upprörd och skuldbelägga sin partner för saker som att hen onanerar, äter lunch med kollegor av motsatt kön, hälsar på personer av motsatt kön som man själv inte känner då man går på stan tillsammans eller som i det här fallet: skriver om exet eller lägger upp bilder där exet finns med på sociala medier.

I mina ögon är det bara omogna, egoistiska och helt oproportionella reaktioner.

Jag har en teori om vad som kan spela in.
Det verkar ju vara en väldigt vanlig åsikt idag att sex är det enda som skiljer ens parförhållande från vilken annan relation som helst. Och då pratar jag alltså inte om väldigt unga par som kanske inte gör så mycket annat tillsammans än att ha sex och där förhållandet bara bygger på häftig förälskelse och attraktion utan många som på allvar hävdar att de tycker så är människor över 30 som köpt bostad ihop, gift sig, fått barn tillsammans..

Jag tänker alltid att dessa människor verkar ha extremt torftiga och fattiga relationer när jag hör att sex är det enda som skiljer deras förhållanden från vilken relation som helst.

Men jag kan absolut rent intellektuellt förstå logiken i att om sex är den enda egentliga komponenten i deras förhållanden blir såväl alla partnerns tidigare sexpartners som alla man föreställer sig att partnern skulle kunna vilja ha sex med och till och med partnerns onani ett jättestort hot.

Fy fan vad glad jag är att inte leva i en sådan relation själv !

Therese

Jag tänkte bara att dom försöker projicera sin egen osäkerhet, svartsjuka och konstiga känslor på dig
Och vill att du ska upprätthålla bilden av den "duktiga kvinnan" som inte har haft sex innan äktenskapet, haft ett förflutet eller gör nåt som *din (*deras) partner kan reagera negativt på..

Så himla weird egentligen..!
"Män gillar inte si, män gillar inte så" vad fan ska du bry dig om de!?

Sara

Det kan vara rent nödvändigt att prata om ex för att förstå hur man själv och ens partner beter sig i relationen. Vissa beteenden hos min partner kan jag bli helt galen på, men de allra flesta är inlärda eftersom det är så det funkat i hans (något dysfunktionella) relation med sitt ex. Hade vi inte kunnat prata om det alls hade vår relation aldrig fungerat. Ens gamla relationer är en del av sig själv, det är ju jättekonstigt att låtsas som det aldrig hänt.

Sen vill man ju knappast höra hur mycket bättre livet var innan man själv kom med in i bilden, men det fattar ju vem som helst.

Kristina

Bra sagt. Ibland framställs svartsjuka som något obligatoriskt i ett förhållande, ja till och med som ett bevis på att man älskar varandra, men det är inte så.

Vanda

Verkligen orimliga kommentarer. Det knäppaste tycker jag är hur man på något sätt kunde tolka dina inlägg om ditt ex som att du saknar honom??? Asså förlåt men VAR läste de in det egentligen

Cim von Wowern

Nu har jag inte så många ex men killen jag var tillsammans med före min man (sen 16 år) var faktiskt min mans kompis. Så vi kände varann på så sätt & han har inga problem med att prata om honom (han är död) & sånt där. Han pratar om vad dom gjorde & vi delar minnen. :) Jag vet även vem min mans ex är (han har heller inte många, vi var unga när vi blev tillsammans) & hon var trevlig & snäll, inga fel på henne heller. Vi är inte svartsjuka mot varann, men det var vi i början av förhållandet pga osäkerhet. Innan vi faktiskt kände varann. Det är SÅÅ skönt att slippa svartsjuka! Vi kan faktiskt berätta vilka vi tycker är snygga också & det är bara roligt att garva åt varandras smak. ;)

S

Tänkte på precis samma när jag läste de kommentarerna.
Jag har aldrig varit ihop med svartsjuka män, tycker inte svartsjuka är 'romantiskt' på något vis utan bara uttryck för (extremt) dålig självkänsla samt patriarkalt ägande av partner = inte sexigt! Samt extremt nedlåtande mot mig och min handlingskraft - om jag verkligen ville något annat skulle jag ju inte vara här, liksom..

Mitt första ex är en av mina bästa vänner så alla mina sambos/killar efter honom har också fått bli kompis med honom - vilket alla uppskattat, han är ju en bra kille liksom!
Min nuvarande man blev jag ihop med efter 30 års ålder så han måste ju anat att jag eventuellt varit ihop med någon innan (=han visste eftersom vi umgåtts tidigare, då jag var tillsammans med en annan).. Han har själv varit gift innan, med en superschysst och fin människa som vi ofta träffar och som är viktig för våra barn.

Självklart måste jag kunna prata om den del av mitt liv som utspelade sig innan vi blev ihop och i det ingår ju dåvarande partners. Också med mina barn vill jag ju kunna referera till saker jag gjort och upplevt förr, vore ju absurt att 'radera' ett halvt liv för att någon inte fixar att man levde innan de dök upp..

jess

Jag träffade min sambo två månader efter min skilsmässa (som inte var initierad av mig, jag var med andra ord rätt chockad och förstörd av den) och han har varit ett stort stöd i att bearbeta skilsmässan. Vi började vår relation med att vara lite "terapeuter" åt varandra, men sen när vi blev kära fick jag för mig att jag inte längre kunde ventilera angående min exman för det inte skulle passa sig. Som tur var höll min sambo inte alls med, han vill ju veta vad jag tänker på, hur min tidigare relation har format mig osv. Och jag vill veta samma om honom! Ens relationer är ju en del av livet och har format en som människa.

johanna

Jag tycker också att det är självklart att man ska kunna prata om sina ex och sitt förflutna. Jag skulle känna mig förolämpad om min kille inte ville veta sånt, på grund av att då vill han ju inte veta varför jag är som jag är och förstå mig bättre. Jag och min kille kan prata om dessa saker och han säger att han tycker att det är självklart att vi ska göra det (när det kommer på tal då, sitter ju inte och pratar om ex hela tiden, och jag går väl inte in på detaljer direkt heller).

Dock finns det ju en viss svartsjuka under ytan ändå, även om min kille har sagt att han absolut inte är svartsjuk av sig. Jag börjar dock misstänka att det inte är sant, han skämtar bort det istället. Han har till exempel sagt flera gånger att jag var oskuld när jag träffade honom eller att han önskar att jag var det, som ett skämt, och sen säger han typ "nej men det är klart att alla har ett förflutet" när jag undrar över det han säger.

Så ja, vi pratar om ex, men jag kan känna av ett visst ogillande ibland från hans sida (som han aldrig skulle erkänna fanns där).

Tillie

Jag tror att vi är så vana vid destruktiva relationer att vi normaliserar så så mycket som inte är hälsosamt. Jag har för första gången i mitt liv en hälsosam relation och förundras dagligen över hur jag inte kunde se att mina tidigare relationer var destruktiva. Så mycket han gör som egentligen bara är normalt vettigt beteende som jag blir helt förälskad i pga att det är ovanligt. Bara det att äntligen känna att min kropp är min och inte hans. Vi blir indoktrinerade från barnsben och måste i många fall genomgå någon slags jävla resa för att kunna förstå och ta till oss en hälsosam relation.

den pyttelilla gudinnan

Jag hade inte varit ihop med någon före min nuvarande pojkvän, men han har ett par ex. Vi pratade mycket om våra förflutna redan första gången vi träffades, innan vi ens blev ihop. Vi är väldigt ärliga och pratar om allt, även jobbiga och ohälsosamma känslor som vi försöker bli av med. Jag tycker det är bra att vara medveten om ens partners brister och dåliga vanor och var de kommer ifrån, dels så att man kan förstå varför de gör som de gör och inte behöver gå med ångest och grubbla, men mest så att man kan hjälpa och påminna dem att jobba på problemet.

Ellie, om mig och min mitt-i-livet-kris

Jag berättar inte om mitt ex eller om andra ragg jag har haft med min sambo. Jag ser inget syfte med det. Men om han skulle fråga eller undra så är det ju så klart jag svarar. Efter drygt 10 år har han aldrig frågat..
Det finns liksom inget att prata om enligt mig.

Nemo

Jag känner tyvärr att jag blivit så påverkad av samhället angående relationer. Att om en inte blir svartsjuk i vissa situationer så älskar man inte personen tillräckligt mycket, eller om man inte har sex på någorlunda regelbunden basis så är det inte en riktig relation, att det är vackert om ens partner vill "skydda" en, osv. Blir så himla ledsen på mig själv när jag märker att jag fallit i dessa fällor. Får alltid gå flera tankevarv innan jag inser att "nej det är inte ett sunt beteende om någon säger/gör såhär".

E

Ja, det var verkligen sjuka kommentarer!

Jag tänker däremot att vad gäller svartsjuka så kan det ju vara lite mer komplicerat än att bara handla om "äganderätt". Jag har haft mycket problem med svartsjuka framför allt när jag var yngre. Men i mina tidigare relationer hände det ofta/hela tiden att killen i fråga jämförde min kropp med andra kvinnors. Och jag fick höra saker som att andra tjejer var snyggare än mej, andra kvinnors kroppar var snyggare än min. En kille som t.ex "bekände" vid några tillfällen att han varit otrogen. Senare fick jag reda på att det inte var sant. Han var bara ute efter att såra mej, få mej att känna mej otillräcklig och på så sätt kunde han kontrollera mej. Och han var inte ensam om att på ett eller annat sätt få mej att känna att jag egentligen inte var "bra nog". Inte bra nog för honom och inte bra nog jämfört med andra kvinnor. Sen fick jag höra att jag var svartsjuk och att svartsjukan var "mitt problem".

Ett annat ex hade flera tjejkompisar. Han fick umgås med dem hur mycket han ville och till och med sova hos dem. Men om jag råkade prata med nån annan kille lite för länge på en fest så kunde han bli våldsam. Såå, det finns svartsjuka och så finns det svartsjuka. (När jag tänker efter så kanske det egentligen inte alls är svartsjuka jag lidid av utan nåt helt annat.)

För övrigt vill jag säga att jag älskar din blogg och dina poddar! Tack för allt du gör! <3

Jennifer

Här hemma pratar vi om allt. Om bra och dåliga saker i tidigare förhållanden, om personerna, händelser... Det är befriande och utvecklande.

Mitt ex kom på mitt och sambons barns dop. Han har alltid varit en bra vän och jag står hela hans familj nära, det var självklart att dom skulle komma på dopet. Min sambos ex finns i en gemensam kompiskrets och vi stöter ofta på henne i sociala sammanhang. Jättesnäll människa! Vi har ju båda gått vidare från våra ex av en anledning och valt att leva med varandra så förstår inte varför det skulle behöva finnas någon censur, skam eller svartsjuka i det hela? Det känns lika naturligt att berätta om tidigare relationer som det är naturligt att berätta om min barndom. Det är ju saker som gjort mig till den jag är idag och därför högst intressant för min partner.

Anonym

Förstår att kommentarerna provocerar dig och självklart ska man kunna prata om sina ex.

Lottsky

Tycker du har helt rätt. Mina ex är en del av historian som utgör mitt liv, varför ska jag låtsas att de inte finns eller inte kunna prata om dem?

Jag är omgift, har levt med min partner i 18 år och levde innan dess i en relation i 12 år (5 år av dem som gift). Att jag inte skulle få "låtsas om" en så stor del av mitt liv är ju helt absurt.

Om ens (manlige) partner inte klarar av att man levt innan, särskilt om man inte är precis purung när man träffas (jag var 38 och han 32) så skulle jag tänka mig för mer än ett varv innan jag skulle gå in i någon djupare relation.

I allra största grad om man har barn med en tidigare partner, det skulle vara som att låtsas att en stor del av ena halvan av barnets liv inte finns?

Nej, jag har ett förflutet (dock inga barn) och jag tänker fan i mig inte låtsas som något annat. Det är ju en del av mitt liv precis som att de gångna 18 åren med nuvarande partner är det.

Lisa

Något av det märkligaste är att människan verkar tycka att det är dåligt att du har en förstående man? Liksom framställer det i negativ bemärkelse. Det är väl fantastiskt att du har en förstående man, oavsett om det gäller prat om gamla ex eller vad helst annat

Johanna

Jag tror du har helt rätt och jag reagerade också över dessa kommentarer. Tyvärr har jag varit rätt svartsjuk i tidigare relationer men jag tror det beror på omognad och killar som inte har varit helt och hållet 100% . Jag tror att ju sundare en relation är desto mindre svartsjuka finns det. Man litar på varandra och vill varandras bästa helt enkelt! Och jag tycker det verkar oerhört skönt att kunna prata om det mesta, precis som du skriver!

anna1

Nej, jag brukar inte prata om mina ex med min make. Och han brukar inte prata om sina. Vi finner båda det ganska (eller rättare sagt väldigt) ointressant. Varför skulle vi sitta och t ex prata om sex vi haft med andra människor? Kanske beror det på att ingen av oss har haft destruktiva eller på annat sätt dåliga förhållanden där vi tagit med oss negativa beteendemönster in i vår relation. Däremot pratar vi mycket om våra respektive uppväxtmiljöer där t ex konflikthantering och annat lämnade en del att önska och som påverkar vår relation idag.

Svar: Ja mina relationer har innehållit mer än sex iallafall. Så det finns massa annat att prata om i relation till dem.
ladydahmer.nu

Emmet

Fattar inte alls hur de kunnat utläsa att du saknar F...? Hursomhelst håller jag med dig, sjukt med en partner som inte tål att höra talas om att man haft tidigare partners. Sån är min partner och det har förstört precis allt.

Sonja

Ni låter sunda tycker jag. Vi har det lite likadant här förutom att vi aldrig pratar om det även fast åtminstone jag känner att jag skulle kunna om jag hade behov av det. Fast jag skulle inte vilja att min man höll det för sig själv om han nu skulle bli svartsjuk. För man kan ju vara svartsjuk på ett fint sätt (och dela ev. oro och tankar som en vuxen människa) också. Det är den fula och elaka svartsjukan som förpestar och dödar relationer.

Katarina Ek

Jag och min man skulle lätt kunna resonera om precis samma saker som du gör i inlägget och jag reagerade inte alls på att dina tankar skulle vara konstiga på nåt sätt.
Jag tror att en del som kritiserar din öppenhet kanske är ledsna över att de själva inte kan vara lika öppna i sin egen relation.

anna1

" Ja mina relationer har innehållit mer än sex iallafall. Så det finns massa annat att prata om i relation till dem".
Jag vet inte om det var en formuleringsmiss eller om du verkligen drog slutsatsen att mina relationer inte innehållit annat än sex? 🤔 Det säger sig självt att de gjorde det. Goda nyheter är inga nyheter brukar man ju säga och det är väl det som präglar mina och min mans tidigare förhållanden. Finns inte så mycket att prata om mer än att vi varit tillsammans med bra, fina människor, men att det av olika anledningar tagit slut. Och det funkar för oss att ha det på det sättet. Medan andra sätt funkar för andra. Live and let live.

Tobias Lindkvist

Jag och min nuvarande sambo pratar mycket om våra tidigare relationer. Ingen av oss lägger ut våra tankar på nätet visserligen, men jag ser inga problem i att man gör det så länge det inte sårar den man är tillsammans med. Vanligt sunt förnuft helt enkelt... För även utan osund svartsjuka kan personer reagera olika på olika saker, något man bör ta hänsyn till. Men jag utgår från att DU aldrig skulle lägga ut något som sårar din man. :)
Jag och min sambo kan ha timslånga diskussioner om tidigare relationer, ganska detaljerade sådana. Och helt utan att det blir konstigt eller att någon blir svartsjuk eller sårad. I en sund relation vet man var man har varandra och att det faktiskt finns ett förflutet för alla inblandade parter.

Emelie

Tänker att det är väldigt märkliga kommentarer och förstår inte varför en inte skulle kunna prata om ex pga ens partner kan bli sur? Nä....

Anonym

Jag och min kille kan också prata om våra ex och vad vi gjorde med dom. Han blir inte svartsjuk utan tvärtom tänd när jag berättar. Han vill höra alla detaljer.

Josefin

Jag är helt med, fram till det här med att inte berätta om sin eventuella svartsjuka. Måste ett sådant berättande bli skuldbeläggande och liksom rättfärdiga svartsjukan? Eller kan man dra fram trollen i solen så de spricker? Jag har jättesvårt för ägandebehov, men också för att inte våga prata om jobbiga känslor. Om man har som mål att ha en svartsjukefri relation bör det väl gå att diskutera vad som triggar ens svartsjuka (utan att samtidigt be partnern ändra beteende såklart). Eller? Gud vad svårt detta plötsligt blev (vilket är anledningen till att jag älskar denna blogg, lika utvecklande varje gång!).

Jos

Sitter o gråter på en toalett över patriarkatet. Över alla de människoöden som det skördat. Tårarna tar inte slut. Önskar det var lättare att anknyta till er andra, känner mig så isolerad förutom denna kontakt på nätet. Förutom med min älskade mamma då. Men önskar att det var lättare att hitta gemenskap med er andra. Är en ganska knepig person, ganska trasig, men med ett stort hjärta för framförallt alla underdogs. Är ju en själv. Men har ni något tips på feministiska forum som är öppna och inte kräver socialt konformistiska personer så blir jag så tacksam för dessa tips. Jag behöver er. Tack.

Linnea

Jag och min sambo pratar om ALLT. Det tycker jag är det bästa med vår relation, jag kan prata öppet om allt med honom och vice versa. Vi vet det mesta om varandras förflutna, jag har träffat ett av hans ex och kommer träffa ett annat av hans ex inom en snar framtid, han känner till mitt ex. Det tycker jag inte är något konstigt. Vi kan diskutera erfarenheter och upplevelser och vad vi lärt oss från tidigare förhållanden. För min del har det handlat mest om negativa saker då min relation med mitt ett var destruktivt för mig och något som satt sina spår i mig. Vi kan till och med öppet diskutera tidigare erfarenheter vad gäller sex, inga superintima detaljer direkt men vad vi testat och inte, vad vi har tyckt om och inte. Det är ju alltid kul att veta ;)

Hanna Karlsson

Jag tycker att det är viktigt att kunna prata om alla tankar och känslor med sin partner. Även tankar och känslor som rör tidigare relationer. Man har ett förflutet som jag inte ser någon anledning till att dölja. Känner man ett behov av att dölja och inte kunna prata med sin partner så är kanske relationen inte så bra...

Anonym

Självklart måste man få prata om allt. Jag är helt på Din sida LD! Min pv har inte haft någon före mig medan jag haft rätt många. Jag berättar allt om dem för honom och jämför hur han gör med dem. När han är sämre i sängen får han veta det. Hur ska han annars lära sig?

Ganesha

Skulle du kunna uppmärksamma instagram gruppen "varden_som_svek_" ? Den behöver mer spridning. Kanske de som ser denna kommentar kan sprida vidare ?

Vården som svek samlar berättelser om patienter som blivit utsatta av sexuella övergrepp av vårdpersonal. Och är ett upprop mot att det sker.

Anonym

Jag håller med helt om att det där är jättekonstiga kommentarer. Förstår heller inte alls varför ditt inlägg och tankar om ditt ex skulle vara ett problem. Men jag känner det själv som att folk ibland missar vad (mildare, icke kontrollerande (om man kontrollerar andra med svartsjuka är det alltid ett förkastligt beteende förstås)) svartsjuka kan bero på i grunden. Med mitt ex kunde jag ibland bli svartsjuk och det var så skönt att vi bara snabbt kunde prata om det och så var allt bra igen. Jag skulle ALDRIG göra det på ett anklagande sätt utan jag sa bara typ "har det varit något mellan dig och X innan? eller är det bara jag som inbillar mig igen?" och han kunde svara, ja eller nej spelar ingen roll men så fort jag får säga, på ett icke kontrollerande sätt!! att jag blev lite svartsjuk så verkligen försvann det totalt. hände heller inte ofta, kanske en gång i månaden max. men jag vet att om jag aldrig hade sagt nått om det hade det orsakat problem i längden.

Anonym

forts kommentar över!!!
glömde skriva min poäng, haha. mitt ex kunde se glasklart att den lilla svartsjuka jag kände bara berodde på ren rädsla och ingenting annat (som ju beror på dålig självkänsla - men man kan aldrig läka fullständigt från sådan utan hjälp av andra), och att han såg det hos mig var det som helt tog bort svartsjukan. han kunde bekräfta min rädsla "jag vet att du är rädd, det är jag med ibland." och jag kan göra det själv med andra (självklart som jag sagt innan är det såklart först en fråga om beteendet det orsakar men så länge personen inte låter det gå ut över andra) men om jag kan se den sortens rädsla i någons ögon brukar jag alltid stanna till lite, titta personen i ögonen, försöka prata mer närvarande och bara bekräfta att jag är där. att det inte finns något att vara rädd för.

detta fungerar för mig åt båda hållen i förhållanden jag har haft.

Ylva

Pratar inte om mitt ex med min sambo med hänsyn till mitt ex integritet. Har inte heller något behov att prata om mitt ex, har aldrig haft några starka känslor för exet, är helt färdig med den relationen och det finns inget att klara upp. Sambon frågar inte heller om exet. Däremot att prata om mitt förflutna och då min tonårstid och mina känslor och tankar och händelser som hände då som lede till olika val där bland annat mitt ex har jag behov att prata om och det tycker jag är osunt om en inte kan prata om det med sin partner.

Malin

När vi precis träffats berättade vi om våra ”tidigare liv”, så att säga. Men nu när vi varit ihop många år känns det helt ointressant att dra upp våra gamla ex. Vi vet ju redan vilka den andra haft och hur det var, jag har inget intresse av att prata om sånt igen, och är helt ointresserad av att höra mer om hans gamla förhållanden.
Om det händer något nytt är det ju normalt att kommentera, till exempel om något ex får barn eller flyttar utomlands eller nåt, och jag får reda på det, så säger jag ju det till min man. Men då är det ju just för att något nytt hänt. Annars tänker jag aldrig på dem eller pratar aldrig om dem.

Jd

Pratar inte heller om gamla ex med nuvarande. Har inte funderat på varför men det känns väl 1, ointressant och 2, oromantiskt.
En till aspekt jag kom på i skrivande stund är att jag typ inte vill "lämna ut" personer jag tidigare haft ihop det med för allas integritets skull. Retroaktiv lojalitet haha :)

Ksmb

Jag tycker det var oerhört märkliga kommentarer och fattar inte riktigt var de kom ifrån. För det första ser jag inte heller var i inlägget du skriver att du saknar ditt ex. För det andra fattar jag inte heller vad som skulle vara så farligt med att du lägger upp gamla bilder där han är med.

Fia

Jag tycker att det är lite märkliga kommentarer du har fått. Att du skulle sakna ditt ex känns väldigt konstigt för mig som följt dig sen Ninja var nyfödd. Kan inte läsa in det någonstans.

Att inte prata om sina ex känns också helt främmande för mig. Att jag skulle värna om hans integritet känns urlöjligt då han berättar om mig för alla han stöter på , resultatet är att alla hans flickvänner hatar mig per automatik utan att vi ens har träffat varann (relationen var inte bra och slutade väl på ett trist sätt för hans skull). Hur jag vet detta? Vi har ett barn tillsammans som berättar det för mig...

Jag har inte många ex men min nuvarande vet precis allt om mina tidigare relationer. Jag har också koll på min sambos tidigare relationer. Vi pratade om det i början men nu när vi har varit tillsammans i cirka 14 år så är det inget vi tar upp särskilt ofta. Det finns annat att diskutera nu men tidigare relationer är inget vi döljer och inget vi är svartsjuka på varandra för.

Så att du ibland skriver om ditt ex känns inte märkligt i min värld. Du har ju ett syfte med det och det känns naturligt. Har man läst texten så förstår man ju syftet. Att du skulle sakna han är dock för mig helt främmande.

Emma

Ursäkta men va fan är det för jävla kommentarer du får?! Självklart får du ta upp va du vill, varför skulle det ha nån slags knasig innebörd? Jag är likadan, har inga problem att prata om mina ex med min kille och han vice versa. Varför skulle vi? Känner man avundssjuka så fine, det är en mänsklig känsla som är helt okej, men upplever man den oprovocerat så får man själv också ta ansvar för den. Så kör vi.

reductil24-7.com

Att folk tar sig friheten att kommentera och kritisera en sån sak som bara du kan veta om det är rätt eller fel.

Emmy

Vad jag skäms när jag läser det här inlägget och de här kommentarerna. Jag är väldigt svartsjuk av mig och mår dåligt av att tänka på min killes ex och att han varit nära någon annan. Jag klarar inte av det. Jag vet ju att det handlar om mig och jag har pratat med proffs om det men känner mig ensam när jag läser hur öppna och fria alla verkar vara. Jag önskar ju såklart att jag inte kände så här.

Anonym

Man gör helt rätt när lägger ut bilder på sig och själv och sina ex. Då fattar ens man att mab varit med många andra före honom och att man kommer att fler efter honom. Då vet att han inte är speciell eller unik utan att vi bara är ett par just nu. Män utan självkänsla skulle ta det på fel sätt. Men vi kan smeka mäns ynkliga egon hela tiden.

Lisa

Man kan uppenbarligen tolka "prata om sina ex" på väldigt många olika sätt.

Nej, jag är inte heller ett dugg intresserad av vilka sexställningar och sexuella tekniker min partner utövat med vilka personer. Och jag skulle inte berätta om vilka ställningar och tekniker jag utövat med vilka personer tidigare ens om min partner frågade om det, vilket han aldrig har gjort och nog aldrig skulle komma på tanken att göra.

Men det kan ju ha varit så att man haft problem kopplat till det sexuella i tidigare relationer och då kan det absolut finnas skäl att prata om sitt tidigare sexliv med sin nuvarande partner.

Och för övrigt , som LD så klokt skriver: En relation innehåller ju oftast faktiskt betydligt mer än sex. Att vilja undvika negativa mönster från tidigare relationer i sitt nya förhållande och därför prata om det med sin partner är väl inte ett dugg konstigt?

Det kan också handla om varför man reagerar till synes märkligt på vissa saker. Förklarar man då varför utan att lasta över hela ansvaret för sina egna känslor på sin nuvarande partner bidrar det självklart till en ökad förståelse för varandra och en bättre relation.

Att behöva censurera en stor del av sitt tidigare liv genom att ständigt behöva vakta sin tunga för att inte råka nämna resor där exet varit med, platser man bott på med exet, människor man lärt känna genom exet och så vidare är helt enkelt inte sunt och personligen fattar jag inte att någon överhuvudtaget orkar leva så.

"Att prata om sina ex" kan liksom innefatta så mycket annat än att på ett utlämnande sätt berätta om någon annans intimaste kroppsdelar .

Becka

Hej! Detta är OT men hoppas du vill svara.

Hörde på din Instagram-story att du anser att vegankost är det mest hållbara för planeten (och etiska tror jag du sa) när du fick en barnbok om veganism. Det jag undrar nu, eftersom du inte är vegan (jag är inte heller så tänk inte att du ska försvara dig inför en vegan nu), är varför du helt enkelt inte är vegan om du tycker det? Är det för att det är jobbigt/gott med animalier eller för att du är av åsikten att animalier är bra för vår hälsa? För kosthållning handlar ju såväl om hälsa som om hållbarhet och etik.

Anonym

Jag pratar inte om allt med min make. Men vi är fortfarande ärliga och vi vet att vi båda har ett förflutet. Men jag skulle inte vilja höra om hans sexliv med andra men det är väl en smaksak antar jag.

Blyg

Emmy: Min make och jag talar inte heller om ex. De är inte hemliga och ingen av oss upplever att det är ett problem att det finns ex men att prata om dem är inte vår grej helt enkelt. Vi upplever ingen problematisk svartsjuka i vårt förhållande men jag tror att vi båda två
skulle typ börja jämföra oss med exen om vi visste för mycket om dem. Tänker att det måste få vara OK att både tala om ex och att inte tala om dem; whatever works liksom. :)

Je

Det är väl naturligt att ta upp om sina förflutna många gånger. Det är ett behov att kunna öppna sig och vara ärliga. Tillit och trygghet är viktiga som alla relationer behöver.

Jag är en djup person som saknar en djup relation med en partner (är singel idag). Fick mig att tänka tillbaka på gamla ex som är en del av livet och erfarenheter för med sig vidare. Mina f.d relationer har varit osunda, hade helt omöjligt att kunna prata med dem om problematiska och djupa saker. Så fort jag säger nåt brakade det ett helvete som vore mitt eget fel så slutade med att jag stängde av mig inuti själv å mådde kasst.

Joel

Men jaa! Jag håller helt med dig, har fått liknande kommentarer på ett jobb där samma konversation kom upp. Dessa män blev helt förstummade över att jag kunde ta upp mina ex i konversationer med min nuvarande partner. Detta hade inte heller något med att jag saknade människan mind you, det var bara en anekdot där exet var inblandat. Tycker det vore oerhört märkligt att man bara skulle förneka denna människa och framförallt sitt förflutna som att man just börjat sitt liv när man träffat sin partner. Helt med dig LD, inget konstigt alls, bara förnuftigt, prata och lufta hellre än stänga inne tankar likt pruttar i en dutch oven.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog