"Inte alla män", men precis alla kvinnor
Jag skrev ju även om de här sexuella övertrampen på min instagram och min facebook och kommentarerna som ramlat in, där och även här, är så fruktansvärt sorgliga och deprimerande. Jag tycker att ni ska läsa dem. (och kommentarerna i inlägget här i bloggen också) Och be era killkompisar och män läsa dem. Så här ser vardagen ut för flickor och kvinnor liksom.
 
Förstår ni hur stor skillnad det är att vara flicka/kvinna och att vara pojke/man? Hur vi indoktrineras. Hur vi hjärntvättas att vara sexuellt tillgängliga för män i alla lägen, även män vi inte har relationer med. 
 
”Hade ett ex som våldtog mig analt när jag låg sov. Han visste att jag inte skulle våga göra ett ljud ifrån mig då en av mina bästa vänner sov ett par meter bort. Jag bet ihop och grät så tyst jag bara kunde. När han var klar vände han sig om och somnade. Som om han just lagt en sats i en jävla strumpa.”
”13 år och jättefull, däckade i en soffa, vaknade i en säng av att en kille (25-år) använde min hand att runka med, och bredvid honom låg hans sambo och sov, så jag vågade inte säga något. Försökte typ vända på mig i sömnen så att han inte skulle kunna hålla fast min hand och använda den, men han bara fortsatte. Och jag låg där knäpptyst, livrädd i vad som kändes som en evighet. Men jag ville inte att han skulle skämmas eller att hans tjej skulle bli ledsen.”
”Vi skulle bara mysa lite ju. Myset blev till hångel, snart var hans kuk framme. Han tjatade om att jag skulle ta på den, drog min hand dit och höll kvar sin hand runt min arm så han kunde hindra att jag drog bort den. Inget i mitt kroppsspråk sa att jag tyckte om vad vi gjorde. Sakta tjatade och tafsade han sig steg för steg framåt tills vi båda var nakna och han låg mellan mina ben. Du skakar, sa han. Fryser du? Du blir snart varm. Jag vred bort ansiktet och viskade nej. Jag är säker på att han hörde. Ändå fortsatte han och trängde in sin kuk i mig. Åh vad trång du är, sa han. Jag tittade inte på honom en enda gång. Min blick hade låst sig på mitt nattduksbord och min kropp var som förlamad. Han fortsatte grymtande till han var klar. Jag minns att jag tänkte att jag inte vågade säga nej eller bråka. Dels för att han ju inte fick vara i min säng och mina föräldrar inte skulle få veta och dels för att jag inte trodde att det skulle hindra honom utan kanske göra det värre. Han rullade av mig till slut och somnade.”
”Vaknade en gång av att mitt ex låg och typ stönade. Trodde det var nåt fel så jag frågade vad det var. Han ställde sig på knä i sängen, utan att säga ett ord, och tryckte in kuken i munnen på mig. Helt paff gjorde jag inget utan bara låg där tills han kom i min mun, vilket jag hatar, och sen somnade på två sekunder. Kvar låg jag helt chockad.”
”Jag vågade tillslut aldrig böja mig fram för då juckade mitt ex mig "på skoj" snabbt en gång. En gång satt jag på sängen i skjorta och trosor, lutade mig fram för att nå något. Han, på riktigt sprang fram, slet ner trosorna och hade sex med mig. Jag intalade mig att jag gillade det, att det var en komplimang att han fick stånd så snabbt. Men efter ett tag vågade jag inte ens böja mig för att ta på skorna. Såg alltid till att ha rumpan mot en vägg, men då kom gestikuleringen och skämt om avsugning istället.”
”Hade ett ex som bland annat tyckte att det var rimligt att komma och lägga sin slappa kuk på min axel när jag satt vid datorn. ”
”Hade ett ex som bland annat tyckte att det var rimligt att komma och lägga sin slappa kuk på min axel när jag satt vid datorn.  ”
”2 dagar efter att jag kommit hem från BB med vårt nyfödda barn slog han på porr på tvn och tvingade mig att stå på alla fyra på golvet med byxorna neddragna för att han åtminstone skulle få komma på min rygg/rumpa när jag inte kunde tillfredsställa honom pga just fött barn.”
”I skolan när jag var 12/13 hade killarna i klassen en "kul lek" där de stack ner handen i byxorna på oss tjejer, tog tag i trosorna (string var högsta modet då) och drog allt vad de hade, gjorde både ont och trosorna gick sönder. Mitt i skolan och vi skrek och protesterade men inget gjordes åt saken. Och detta ansågs av oss tjejer som smickrande, gjorde de inget var en inte sexig.”
”Mitt ex kom överens med mig att överraskningssex var en jättebra och sexig grej (en får ju inte vara tråkig). Ändå kändes det bara hemskt när jag vaknade med hans kalla fingrar i mig (han var omtänksam och använde glidmedel), men jag ville inte vara knullsnål och en Dålig Flickvän™ så jag ställde upp och intalade mig att jag gillade det.”
u

Jag gråter när jag läser detta, och minnen jag försökt trycka undan strömmar upp till ytan. Jag vet att jag tidigare ansett mig själv ha tur - jag har under mitt liv inte råkat ut för våldtäkt. Tanken att det är möjligt att bli våldtagen av sin pojkvän slog mig aldrig. Vårt förhållande är normalt. Det är normalt att ha sex mot sin vilja. Det är normalt att ställa upp. Det är normalt att tända på någon som inte vill. "Nej", tårar, motstånd - det är bara en del av leken. Det är att vara normal.

Jag vet inte hur jag ska ta mig ut detta, just nu känns det som att jag drunknar. Men jag vill tacka dig för din blogg, ditt engagemang och att du fått mig att öppna upp ögonen.

Linda

Jag fick en (sällsynt) stund av klarsynthet:
1. I stort sett alla kvinnor är, om ensam, i tex en mörk gränd/skogsdunge rädd för ALLA främmande män.
2. I stort sett alla kvinnors frihet begränsas pga rädslan för ALLA främmande män.
3. Många kvinnor drabbas av den skit som män gör (våldtäkt, misshandel, krig, pedofili).
4. Punkt 1-3 leder till att många kvinnor känner att de hatar män generellt. Detta är helt logiskt, en naturlig följd av punkt 1-3. Hur kan det ifrågasättas med en sådan hetta av så många?

Z

Jag gråter när jag läser det här. Fy fan.

Helen

Fy fan. Helt vidrigt. Och det blir helt jävla orimligt när en inser att detta är kvinnor som är mina grannar, släktingar, vänner och arbetskollegor. Vi har varit där allihop och det är för mycket att ta in. Alla smarta och härliga kvinnor som alla behandlats som mindre värda. Blir så himla himla ledsen.

Hanna

Jag blir så ledsen när jag läser det här inlägget. Jag kan också berätta om x antal gånger som jag haft sex för killens skull och inte för att jag själv vill. "Om vi har sex ikväll så slipper jag morgonhumöret och jag får vara i fred några dagar". Helt sjukt ju när jag tänker på det.

Hmm

Linda: Jag har bott i ett land som var farligt. De som begick brotten var barn, kvinnor och män.

Så fort jag satt mig i ett fordan så läste jag dörren på två sekunder, körde iväg innan jag ens hunnit få på mig säkerhetsbältet. Bar aldirg värdesaker synligt och bar kläder som skulle synas så lite som möjligt etc.

Jag råkade ut för diverse brott ändå. Det beckis alla från en och samma etniska grupp, samt se det första jag skrev.

Är det rimligt att jag ska hata alla dem från den gruppen? Barn, kvinnor och män?
Vara rädd för, köper jag. Det är i människans natur att efter erfarenheter skapa sig en referensram och göra "förutfattade bedömningar utifrån det.

Men aldrig hata. Och det måste alltid vara så att om än jag förstår att det kan bli med en viss försiktighet, att man ger alla en rättvis chans.

furyosa

Hmm: Det är skillnad mellan att hata en överordnad grupp människor för att de exploaterar en, och att hata en underordnad grupp människor för att de begår brott mot en. Med en analys av maktstrukturer är det rättfärdigat att hata en överordnad grupp och vilja störta dem från sin maktposition för att sätta stopp för fortsatt exploatering. Hat emot en underordnad grupp leder dock ingenstans.

K

Så jävla obehagligt. Och jag vet att det är sant och händer hela tiden. För jag har också varit där. Och jag skäms. Skäms för jag inte sa ifrån, skäms för att jag tolkade det som bevis på att jag var oemotståndlig och därför inbillade mig att jag också ville, skäms för att jag satte så lågt människovärde på mig själv. Och så skäms jag för att jag skäms. Och hatar gör jag också. Tyvärr.

Karolina

Hanna: trodde först det var jag som skrivit din kommentar. Exakt så var det. Man ställer upp regelbundet, för att slippa tjat. Slippa diskussioner. Slippa ledsna miner.

Orkar inte ens skriva om sånt som pågår i mitt nuvarande förhållande. Dels för att det faktiskt inte är lika "farligt". Men också för att jag skäms över vad jag står ut med. Även om det "bara" är en kille som ibland försöker få mig kåt, men slutar när jag säger nej (men som inte slutar om jag bara ligger still, eller inte låter bli att försöka om jag sagt att jag är trött och vill sova). "Bara" att ibland ge nån en puss, som i gengäld håller fast en och trycker mun och tunga hårt mot ens ihopknipna läppar. "Bara" någon som hanterar sin ångest genom att söka fysisk bekräftelse, och blir ledsen och gråter när det inte går.

Fastän vi har en pågående diskussion, fastän saker och ting går framåt, fast han vet att jag hatar hans beteenden och verkligen anstränger sig för att ta till sig det jag säger och bättra sig. Så skäms jag. För att jag står ut. För att jag inte tar diskussionen tillräckligt ofta. För att jag ibland tänker att om han verkligen försöker så får väl jag också anstränga mig och vara lite överseende.

Jag önskar verkligen att det fanns ett utrymme att prata om sånt som man lever med, men ärligt talat så känns det inte som att det går. På instagram hade jag tex aldrig skrivit det här, tänk om nån kompis eller bekant sett. Jag hade framstått som helt dum i huvudet som accepterar detta. Kan inte skriva i nån feministgrupp på Facebook heller. Där har jag ju tom mitt riktiga namn.

Tänker samtidigt på hur många andra som skrivit om sina ex och killar de lämnat. Undrar hur alla andra lever idag. De kanske inte heller vågar berätta. Eller så är det bara jag som är kvar och inte har fattat.

Sara

Tack för att du får mig att förstå, tack för att du tar upp det som jag aldrig diskuterat med mina vänner, tack för att du får mig att inse att mina känslor inte är överdrivna.

Mitt ex tyckte synd om mig för att jag hade skolarbete upp över öronen, så han erbjöd mig en massage. Låg naken under täcket medan han masserade mina axlar. Plötsligt drog han bort täcket och tryckte in sin jävla kuk i mig. Jag sa nej, jag frågade vad han gjorde och han sa att jag var så sexig att han inte kunde låta bli. Sen fortsatte det aset. Fan, jag tänker fortfarande på all skit han gjorde mot mig, fastän jag dumpade honom för flera år sedan.

Eller bara den gången jag var på puben. Glad som alltid, men lite överförfriskad. En bekant kommer fram och säger att han velat göra det här så länge - sen trycker han in sin tunga i min mun och börjar veva runt. Jag fattade ingenting, gav ingenting tillbaka, han förstod och slutade. Men jävlar vad jag känt mig dum i flera år efter det. Snudd på äcklig. Jag ville inte, vad gav honom rätten?

Två av tusen händelser. Män som tafsar, killkompisar som nyper en på rumpan, snubben jag dissade som sa att han ”ändå inte vill ligga med en tjej som har kropp som en tolvåring”, gubbarna som slickar sig runt munnen, han jag hånglade med på en fest som ville följa mig hem så att jag kom hem säkert och sedan tjatade om att få följa med mig upp (tacka gudarna för portkod) och åter igen mitt vidriga ex som tjatat, tvingat och spelat på samvetet.

Förminskning, förnedring, svinens svin, förbannade äckel.

Annie

Åh Hanna och Karolina! Just så. Precis så ser min vardag ut. Husfridssex för att jag vet att han är på bra humör efter sex (och jävligt sur utan sex). Och ja jag skäms och har absolut ingen att prata med om detta. Han är ju mina barns pappa och vi lever ihop.

RebeckaL

Fy fan, jag orkar inte ta in allt detta.

Sara

Det här kanske inte passar sig så bra att skriva under ett inlägg kring sexuellt utnyttjande, vilket ju är ett fruktansvärt trauma att råka ut för, kan inte ens försöka föreställa mig det. Det sagt så....

Varför i helvete tar alltid skola,dagis fritids kontakt med mamman för att få info? mitt barns pappa hämtar och lämnar 95% av gångerna - ingen överdrift. Jag har varit där 2 ggr i höst. LIKT FÖRBANNAT SKICKAR DE BARA SMS TILL MIG OCH BER OM MITT BARNS VISTELSETIDER. Det är alltså kvinnor som lägger på andra kvinnor mer arbete. Om de ändå skickat till oss båda. Då har jag ändåså skrivit att jag önskar information på två lappar om möjligt, vi har skilda boenden osv. Jag hämtar och lämnar som sagt aldrig.

Hanna

Karolina och Annie: skönt på sätt och vis att läsa att jag inte är ensam men så jäkla sorgligt också. Jag vet inte hur många gånger som vi haft diskussion om sex och det är bra i några dagar. Just det där att alltid försöka få omkull mig är det jobbigaste. Samtidigt kan jag tänka att jag "får skylla mig själv" eftersom han är van vid att jag ger med mig. Jag önskar att jag fick ha min kropp i fred och på mina villkor.

E

Jag orkade inte läsa alla kommentarer på instagram igår. Fick sån otrolig ångest. Jag mår så dåligt när jag tänker på hur jag har blivit behandlad, hur andra blivit behandlade och det sker övergrepp just i denna sekund.
Jag får panik när jag tänker på att mina barn ska växa upp i det här. Panik

Fomme

Jag är/har varit precis den kille som i många fall beskrivs och har förstått det efter många år med min fru. Innan och efter barnafödsel och det känns helt sinnessjukt. Först efter att hon var övertydlig med mig och mycket tack vare dig Ladydahmer (en oerhört tacksamhet jag beskrivit på insta) har jag till fullo förstått vilken jävla idiot och svin jag varit så länge. Jag kommer jobba varje dag för att återfå det förtroendet jag helt förlorat hos min fru.

Jag såg mig som en intellektuell, bildad och snäll man utan katastrofala brister men jävlar vad detta har tagit hårt.

Jag önskar alla samma tydliga och modiga hållning min fru haft och att era tidigare, nuvarande och framtida män är mindre idioter än jag. Vart börjar man?

Annonymen

Ja Fomme, var börjar man? Var började du? Hur gick det till när det första fröet till insikt såddes? Är nyfiken på din resa, den kanske kan inspirera.

breakuntil

Jag var aldrig med om något "extremt" (hur man nu drar en sån gräns??) Men herregud så många gånger en man har fått bestämma när vi ska ligga. Liksom visst har jag I PRINCIP varit kåt på honom men det har sååå många gånger handlat om HANS behov. Och hur många gånger har man inte känt sig värdelös om man inte varit duktig och sett till hans behov... detta skit är iaf slut nu och det skulle inte hända igen att jag lät någon bestämma över när vi ska ha sex ..

Helene

Var utomlands för flera år sen med bland annat mitt ex. Fanns lite sängar så jag och ex fick sova i samma. Vaknade av hans stånd tryckandes mot min rumpa.. försökte låssas sova och flytta mig. Tillslut gav han upp.. vet inte efter hur länge.. minns faktiskt inte om jag vågade säga nåt men "inget" hända som tur var.. inget mer..

Så jävla illa..

Panna

Alltså känslan när en säger till sin man "DU MÅSTE LÄSA DETTA INLÄGG" Och ger han mobilen och han ba "har just läst detta redan på Facebook...helt sjukt" Tydligen följer han dig på Facebook. Hade ingen aning då jag själv inte har FB. .. nä men allvarligt både jag och min man mår så dåligt när man läser sånt här. Det är nog många av mina väninnor som varit med om liknande men inte vågat prata om det :( :( :(

Lisa

Jag har ett ex som tyckte det var skitkul att dick-slappa mig i pannan, om man satt i soffan eller liknande. Jag blev så JÄVLA arg varenda gång.
Om jag gick framför honom i en trapp brukade han dra handen mellan mina ben för att sen lukta på den med smått äcklad min. Wtf!?
Han blev inte långvarig.

J

Jag hade varit ute en kväll och gått hem med en killkompis (i allafall trodde jag att han var min kompis). Vi drack massa vin och jag blev väldigt full och somnade i min säng. Väcktes av att han trängde sig in i mig. Jag blev helt stel och generad och skamsen och äcklad på samma gång. Njöt en stund tills jag insåg att jag egentligen grät inombords. Jag orkade liksom inte göra ngt. Göra motstånd. Förstår hur sjukt det faktiskt låter men jag kan inte med ord beskriva det.
Jag somnade om och när jag senare vaknade var han borta. Allt var väldigt suddigt men eftersom jag vaknade av att mina trosor var neddragna kunde jag låta mig påminnas. Fan. Jag kände att mitt underliv var liksom vått, svullet och ömt. För att vara helt på det klara med vad som hänt skickade jag ett sms tilll honom och frågade om vi haft sex varpå han svarar "nej".
Han har aldrig hört av sig till mig efter det. Jag har länge undrat vad jag skulle göra om jag stöter på honom någonstans, men bara tanken av det får mig att vilja spy takt ut.

Det så kallade polisiära arbetet är det värsta jag någonsin varit med om. Förhöret var fruktansvärt. Jag måste i exakta detalj beskriva hur "hans penis fördes in i min vagina". Efter förhöret leds jag tillbaka till utgången varpå samma polisman (gubbe) uttrycker något i stil med "man får vara extra försiktig när man som kvinna ser bra ut i detta samhälle"
Jag fann inga ord ! Helvets jävla polisjävel. Och helvets jävla patriarkat. Och helvetes jävla män.

Som ni säkert redan förstår ledde det polisiära arbetet ingen vart. Mannen går på fri fot och förpestar samhället.

Hanna

Har precis som alla andra dåliga erfarenheter i bagaget och jag är så jävla rädd för att min son ska växa upp göra något sånt här. Bli en sån som gör sånt här. För även om jag kommer göra mitt bästa när det kommer till genusmedvetet föräldraskap, jobba för att motverka stereotypa könsroller, prata om samtycke osv osv finns det inga garantier. Alla mammor tänker ju att "min son skulle aldrig". Mår dåligt när jag tänker på det. Han är nu 3 månader.

Jennie

Blir så ledsen när jag läser det här. Har 'bara' tjatsex, kille som försökte ha analsex utan att fråga och kille som grovhånglade med mig när jag var så full att jag inte visste vad jag gjorde, fick det berättat för mig efteråt, på min lista.

A

Mitt ex gjorde precis som ditt LD. La handen på soffan med ett finger upp när jag skulle sätta mig. Han brukade också daska mig på rumpan när jag böjde mig ner, ställa sig framför mig när jag tittade på tv och dra ner byxorna och "dingla" med kuken i ansiktet på mig samt smyga sig på mig bakifrån och ta tag HÅRT i mina bröst flera gånger om dagen. Precis som du kände jag mig aldrig fredad vilket var en enorm stress som tillslut ledde till stressymptom som magsyre-reflux, muskelryckningar och sömnproblem vilka fortfarande blossar upp i stressande situationer. Innan dess visste jag knappt vad stress var för nåt.
En gång tryckte han in mina bröstvårtor med sina tummar så hårt han bara orkade. Det var den obehagligaste känsla jag någonsin känt. Så pass obehaglig att jag kräktes. Efter det kände jag mig så otrygg att jag dag och natt hade på mig en kraftigt vadderad bh + en sport-bh över. Jag satte helt enkelt på mig en rustning för att skydda mig mot hans attacker. Till och med på sommaren trots att det var helt sjukt varmt. Hade det funnits stål-bhar att köpa så hade jag köpt en.
Annars brukade han öppna badrumsdörren på glänt för att tjuvkika när jag duschade. En gång kom jag på honom stå och runka utanför dörren. En annan gång när jag hade mens och inte ville ha sex (det ville jag förresten aldrig, men när
jag hade mens så accepterade han det) så satte han på en p-rulle på tvn i sovrummet, låg och runkade och bad mig att
få ta på mina bröst samtidigt. Mycket skit hade han gjort, men just den gången kände jag mig verkligen som ett dött föremål han använde sig av. Jag har fortfarande obehagliga minnesbilder som ploppar upp lite då och då, mardrömmar om honom och trots att det gått 15 år så tittar jag alltid på soffan innan jag sätter mig ifall det finns en hand där. Till och med när jag är helt ensam. Måste vara nåt post-traumatiskt.

F

Jag tog hem en kille efter en festkväll med premissen att han skulle få sova med mig för det var mysigt att ha sällskap. Halva natten höll han på att tjata om att vi skulle ha sex trots att jag gång på gång så nej. Vid två tillfällen tryckte han utan förvarning upp ett finger i mitt underliv, jag ville skrika av smärta men sa bara nej. Dagen efter skämdes jag för att jag inte varit mer bestämd.
Jag gissar att han gick hem till sina polare och berättade om den där jobbiga bruden som inte ville släppa till, sedan glömde han bort det. För mig tog det ett år innan jag hade sexuellt umgänge igen och när jag nio månader efter helvetesnatten skulle ta cellprov gick det inte pga för mycket smärta. Det krävdes fyra gånger KBT hos en specialist innan det där cellprovet kunde tas.
Herregud vad arg jag är. För min del rörde det sig "bara" om ett finger, och det förstörde så mycket. TACK för att du lyfter detta ♡

Karolina

Hanna och Annie: känner också att det är skönt att inte vara ensam. Tog (ytterligare) ett snack med sambon igår. Han förstår ju, och vill göra sitt bästa. Och jag fattar att det också är så att han en gång blivit itutad saker som han inte heller ens reflekterar över. Att han på ett sätt inte kan rå för sin socialisering. När han tänker själv blir det ju oftast rätt. Men det ändå piss att behöva känna att det är jag som sätter gränserna, jag som måste ta ansvar.

Sa för några dagar sedan, ang. mitt ex, att för att det ska bli något ställa-upp-sex så krävs det ändå att två personer är med på det. Sa det då i ett försök att släta över, för att visa att "aja, jag var ju ändå med på det (!!!EJ VÅLDTÄKT!!!)". Insåg igår vad det verkligen betyder: att båda två tycker att den enes känslor inte är viktiga. Att även fast jag tänkte nej, att jag inte ville, så tänkte jag ändå att det var ngt jag helt enkelt fick göra. Som en hushållssyssla, typ som att sortera tvätt, som man hatar, men ändå måste göra. Det är hemskt att tänka så om sin egen kropp och sexualitet.

Samtidigt som det är jobbigt är det skönt att inse att jag inte bara är irrationell som håller hårt på min integritet idag. Som reagerar över småsaker och känner obehag ibland. Att det faktiskt beror på riktiga trauman jag varit med om. Det har tagit så många år att förstå det. Tacksam för detta samtal. ❤️

Sandra

Karolina, Annie och Hanna + 1 på er.
Vi har det också så hemma.
Husfridssex, jag vet att han blir sur om det går för lång tid imellan, trots att han hävdar motsatsen.
Vi pratar om detta men han tycker att jag har ett problem som aldrig tänder på honom. Han försöker..
Han gör verkligen det. Men ändå denna situation.
Och jag skäms också och tänker att det ju aldrig kommer att bli bättre med någon annan.. Och hoppas att det kommer att bli bättre när barnen är lite större. Sex är liksom rätt långt ner på min lista över vad jag vill göra när barnen äntligen sover.

M

Helt fruktansvärda historier, gråter inombords av att läsa detta.
Men också jag, som 'haft tur' och sluppit det mesta av det som beskrivs, känner hur min kropp vet att jag inte kan lita på män. För att några av mina bästa vänner (män), som jag litat på och haft det fint tillsammans med, gått över gränsen när tillfälle getts.

'Jag kan ge dig en ryggmassage' säger en god vän när jag är sliten och nere, börjar massera men plötsligt har jag hans händer på mina bröst. Försöker låtsas som att det var 'ett misstag', att han liksom råkat halka lite, ålar mig ur situationen. Säger aldrig något. Har ingen kontakt idag.

En annan god vän, massa spännande diskussioner, om konst, livet, politik, feminism.Vi halvligger på nån soffa och pratar, jag slumrar till och vaknar av att han tar på mig och stönar. 'Jag trodde det var det du ville!?' säger han. Ok, så det är därför du passar på när jag sover, så att du inte kan fråga och jag inte kan svara? Vänskapen slutade där.

Att alltid vara på sin vakt, att inte kunna lita på någon, inte kunna lita på någon relation. Hur kan det här 'passa-på-beteendet' ens finnas? Sorgen i att de väljer att offra något som jag trodde var vänskap mot att 'få' pillat lite på min kropp. Att inte kunna vara tillitsfull, ens mot någon man byggt vänskap över lång tid med, tär så himla mycket.

Karolina

Sandra: det är INTE fel på dig! Det är en helt normal reaktion när man gång på gång pressas till sex, att man inte vill ha det sen!

Tänk på att så länge du inte får skapa din egen relation till sex utan att hela tiden tänka på vad han vill, så kommer du ha svårt att känna någon egen lust. Det är han som bygger på problemet genom att inte ge dig utrymme, genom att inte acceptera dig. Han beskyller dig för problem han själv skapat, skjuter ifrån sig skulden och lägger ansvaret på dig att fixa det. Hur ska du kunna tända på honom när han beter sig så?!

Om han inte kan se sin egen roll i det hela så kommer det inte bli bättre, tro mig.

M

Just ja, glömde scoutledaren som jag gillade, som när vi var på läger - jag var väl 13-14, han 20-25 - kittlade mig så mycket att jag föll ihop på golvet och inte kunde prata, knappt klarade andas, och hur kittlandet som väl först varit typ i armhålorna hamnade mellan bena, kom åt brösten - men det var väl kanske bara för att jag sprattlade så som han 'råkade' tafsa? Inte kunde väl den person som hade ansvar för oss i ett hus långt bort i skogen utsätta mig för ett övergrepp?
Paniken över att pga av kittlingen inte kunna säga ifrån eller visa att jag blev arg/rädd/okomfortabel - kommer alltid minnas den totala maktlösheten. Aldrig fredad, aldrigaldrig fredad.

Anonym

Helt vidrigt hur män håller på. Vad fan! Själv mår jag så dåligt av den makt män har över kvinnors liv att jag helst inte umgås med män. Killar har börjat ta på mig på fester utan att jag vågat säga ifrån, men aldrig längre än så. Jag håller mig helst på avstånd och senaste åren dricker jag mycket sällan alkohol för jag vill inte vara ett så lätt offer.

Det är tråkigt att män och killar beter sig som de gör, för en stor anledning varför jag inte är sugen på att 'festa' längre är ju av rädsla för att bli tafsad på. Rädsla för att bli våldtagen. Tack och lov har jag aldrig blivit våldtagen, utan 'bara' tafsad på. En gång tror jag faktiskt att jag blev drogad på en fest också. :( För helt plötsligt kunde jag inte röra mig och föll ner på golvet på en toalett. Någon jävla kille måste ha stoppat ett piller i min drink för så full kan man inte bli att man inte ens kan röra kroppen, inte ens prata trots att jag var fullt medveten om allt som hände runt omkring mig. Jag hörde mina vänner prata med mig men jag kunde inte svara.

Nuförtiden är jag hellre ensam än riskerar att utsättas för olika övergrepp. :(

Frida

Fan alltså, jag gråter. För mig själv och alla andra kvinnor. Fan.

Nina

Gör så ont i hjärtat.... Mitt ex va också en som surade när jag inte ville ha sex... Minns så många gånger som jag ställde upp fastän jag inte ville... Tack o lov har jag idag en sambo som absolut inte surar, aldrig pressar mig till nåt... Men det gör mig ändå så ont att det ska vara så här...

Klara

Jag satt och tänkte att nä jag har väl aldrig varit med om att män tagit sig friheter tills jag kom att tänka på mitt ex. En gång när vi hade bråkat (vi bråkade och skrek på varandra dagligen, jättesunt jag vet) så bestämde vi oss för att åka på en weekendresa för att få andrum. När vi då packade vid sängen efter att ha blivit vänner, diskuterat och kramats så fick han för sig att bara ställa sig bakom mig, dra upp min kjol och dra ner trosorna och föra in den liksom. Helt utan förvarning. För att han blev kåt. Det var dessutom uppenbart att han var porrskadad sen innan för han hade såna föreställningar om Vad han ansåg vara sexigt som bara kan komma från porrens värld liksom... bara det äcklade mig väldigt, att när vi väl låg med varandra så kändes det lite som att han betedde sig som i en porrfilm och ville göra saker som ser "bra ut i kameran" men som är helt värdelöst sexuellt. Sen kunde han kittla mig tills jag grät och slogs och sparkades, fick fullständig panik. Han ansåg att det var hans rätt att göra det sa han. Förmodligen var det på grund av irritation över vårt värdelösa sexliv som inte speglade porrens värld som han gjorde såna övertramp gällande min kropp. Jag var fullständigt sexuellt avtrubbad efter att vi avslutat förhållandet, trodde jag var asexuell tills jag träffade en kille som låg med mig på mina villkor på ett omtänksamt sätt och som var helt underbar i sängen. Vi är inte heller tillsammans idag men är ändå tacksam för att han svepte förbi och fick mig att känna lust igen. Fy fan vilka as det finns!

Emelie

Här hotas det med separation i tid och otid om det går för länge utan sex. Då ska det tilläggas att för länge i min sambos värld är ca en vecka. Tre dagar i veckan är gränsen för att han inte ska bli sur och ta ut sitt skithumör på mig. Han tycker att sex ska fungera som bekräftelse. Han har även för vana att ta tag i mina bröst som om de vore hans när vi tex ser på film. Han ser det som sin rätt att få ta på mig hur han vill och när han vill. Som om jag är hans ägodel.

Svar: Har ni barn ihop? Om inte - dra nu! ❤️
Lady Dahmer

Emelie

Ja. En tvååring. Går i psykoanalys två dagar i veckan och börjar sakta men säkert inse att jag har ett värde. Jag växte upp som enda barn till en narcissistisk mamma och medberoende pappa som gärna gjorde mammas jobb med att förakta mig. Jag har typ förbjudits att tycka/tänka/känna sedan jag var liten. Inte helt överraskande att jag söker mig partners med samma förkärlek till dominans, det känns bekant, som att jag har kontroll genom att jag kan förutse deras beteende. Men jag är medveten, jag läser, ser och hör och sätter saker och ting i samband och börjar allt mer förstå vad som är normalt/inte normalt och att jag inte alltid äger skulden. Jag har lite av en tendens att tycka att det jag utsätts för/har utsatts för, är mindre smärtsamt än andras liknande historier, vet inte om det ger mening, men jag har lättare att sympatisera med andras upplevelser än mina egna. Ett steg i taget. Jag har åtminstone tro på att jag klarar mig själv, och det kan jag ju tacka den otrygga undvikande anknytningen för. Tack för din texter, de hjälper.

Linnea

Hängde med en (före detta) killkompis och hans kompisgäng på en fest en gång. Pratade en hel del med en av mina killkompisars vänner under kvällen, vilket till slut ledde till att min dåvarande killkompis hällde sin öl över mig (antagligen p.g.a någon slags svartsjuka). Planen var att jag skulle sovit över hos honom den kvällen, eftersom jag bodde i en annan stad. Efter att han hällt sin öl över mig förstod jag att jag allts inte direkt hade någonstans att ta vägen och sova, så jag hängde med killen jag hade pratat med en del under kvällen hem. Var absolut inte intresserad av denna killen, men väl hemma hos honom började han tjata och tjata och tjata efter sex. Till slut gick jag med på en avsugning, men som tur väl var fick han inte upp den så det varade inte så länge. Kan också tillägga att han som hällde sin öl över mig har tafsat på mig flera gånger. Minns speciellt en natt då jag sov över med honom, vi hade varit på fest och båda var lite fulla, och han låg och tafsade på mig hela natten. Så jävla vidrigt när man inte har någon annan stans att ta vägen. Sjukt att jag umgicks med honom så länge som jag ändå gjorde.

Ids

😭😭😭😭

Fredrik

Jag har så väldigt svårt att förstå att män agerar så här.
Nöjet med sex är för mig att ge den andra njutning, att dela upphetsningen, att för en stund förenas utöver tvivel där allt utom de inblandades upphetsning för, och njutning av och med, varandra betyder något.

För mig är det fruktansvärt avtändande om den andra parten inte vill ha mig.
Jag kan visst, även i vardagssituationer orelaterade till normal sänkammarlek, börja smeka min partner i syfte att visa min upphetsning, eller omfamna henne bakifrån, hålla henne mot mig och viska till henne att jag vill ha henne. Men det räcker att hon stelnar till på fel sätt för att min upphetsning skall dö ut, och än mer så om hon säger att hon inte har lust, eller helt enkelt inte vill.
Att fortsätta tvinga sig på då skulle inte vara att ha sex för mig, det skulle vara att våldföra sig på henne. Tanken på att våldföra sig på någon som man vill vara tillsammans med är bara obegriplig.

Sex är underbart, även spontansex, men bara och endast om båda vill!

ManshatandeMan

Sjukt att läsa! Jag anser mig varken vara ett fan av LD eller särskilt feministisk om än för jämställdhet.
Men att läsa sådant ni skrivit här får mig att om möjligt hata män ännu mer. Jag umgås sällan med män, jag har färre manliga vänner än jag kan räkna på en hand, för att jag alltid uppfattat män/pojkar som rövhattar och töntar (jag är alltså själv en man på 30 år nu).

Jag har hört ett par liknande berättelser IRL från tjejer som jag läst här. Jag önskade att jag hade en lösning på problemet, problemet är inte "män", det är allvarligt psykiska fel på dessa män, de borde låsas in, långt bort, långt ner i någon grotta.

Tyvärr kan man inte se på folk man passerar på stan eller i yrkeslivet vilka som har de här tendenserna, då hade det varit enkelt att "råka" fälla en kollega i trapphuset.

Alla ni som utsätts för sådant här, anmäl! häng ut dem! bild, namn, adress! Finns inget omoraliskt i det! De förtjänar inte värdighet!
Och ni som är i relationer med sådana här typer?? Lämna dem, lämna dem omgående! Förgifta deras frukost... Gör världen och er själva en enorm tjänst! Sparka ut asen! Jag kan inte föreställa mig att vara i ett psykiskt underläge i en relation som vissa beskrivit, men ta hjälp av närstående att komma ur relationer med sådana här psykopatiska vidriga äckliga män! Tyck INTE synd om dem!
Det är helt ok att sparka på män som ligger!

M

Ni två män, Fredrik och MM, som kommenterat här på slutet, jag förstår att ni menar väl och att ni på något vis är våra bundsförvanter, men om ni verkligen vill vara del av lösningen så tror jag ni både behöver tänka, skriva och agera annorlunda.

1) 'svårt att förstå att män agerar så här' - är ett så otroligt privilegierat uttalande - eftersom du ju ser här att i princip ALLA kvinnor VET att män agerar så här. Om du är vit så ser du troligen inte rasismen andra utsätts för heller? Dessutom ifrågasätter det att säga så, vare sig du vill eller ej, de utsattas trovärdighet - det är liksom standardreaktionen från de som inte själva är utsatta: 'oj då, jag har svårt att förstå att detta verkligen händer!' Detta har alla kvinnor hört till förbannelse när vi försöker berätta, försök att sätta dig in i vad denna reaktion egentligen betyder.

2) sen går du till att förklara att du själv skulle _aldrig_, men med största sannolikhet så _har_ du redan.. Du beskriver det som 'avtändande' att kvinnor 'stelnar till', också så extremt privilegierat uttalande. Har du tänkt på vad som ligger i hennes kroppsarkiv (tips, läs kommentarerna här) när hon 'stelnar till'? För dig är det 'avtändande' (och du 'accepterar' då att det inte vankas sex) för henne sorteras antagligen ditt närmande in under övergrepp hon varit med om eller fruktat.. (+ du är inte 'hygglig' eller fantastisk på något sätt för att du menar att det skulle kännas fel att våldföra dig på någon?!)

3) utropar glatt 'sex är underbart!' efter att ha läst kommentarer där kvinnor uttrycker att de inte ens vet vem de är sexuellt för att män utnyttjat dem sedan barnsben - vet inte vad jag ska säga.. Många kvinnor lever hela liv utan att någonsin få känna att 'sex är underbart!' för att andra fuckat upp precis allt, men härligt att du som man har ett fungerande och underbart sexliv?

4) klassikern 'dessa män är inga riktiga män' för att distansera sig själv från denna del av manligheten. Har du läst inlägget 'De där männen finns ju rakt ibland oss, vänner, bröder, pojkvänner.'? Kan lägga till att de är våra chefer, bästavänner, morbröder, scoutledare, idrottsledare, lärare, kollegor, kunder, farfädrar, affärspartner, professorer, medstudenter - the list goes on.. Vad tror du kvinnor får för reaktion om de skulle uttrycka önskan att låsa in samtliga dessa i en grotta? Och 'psykiska problem'-kortet som gör detta till ett individuellt problem istället för strukturellt. Även om du lyckades låsa in alla män som bevisligen begått övergrepp, så skulle vi inte kunna lita på de män som går kvar i frihet - det är det som beskrivs i dessa inlägg - de finns ÖVERALLT och kan vara VEM SOM HELST. Vi är ALDRIG fredade, vi kan aldrig slappna av - försök ta in vad det gör med en människa istället för att komma med patetiska och populistiska utrop. + att de 'övergrepp' jag varit med om aldrig skulle anses som övergrepp när det ska avgöras vilka som ska låsas in i grottan, de är bara jävligt sorgliga händelser där det visade sig att det för mina manliga vänner (och scoutledare) var viktigare att ta mig på brösten än att upprätthålla en fin vänskap tex. De är inte psykiskt sjuka eller icke-män.

5) ger du på riktigt tips på lösning 'lämna dem, sparka ut dem, förgifta dem'..? Vet inte ens vad jag ska säga.. 'eeh, tack för tipset..' *ska genast sluta att vara förtryckt i patriarkatet* *noterar för glatta livet*

Se till att vara en del av lösningen istället för att frånskriva er ansvar och ge 'tips' till kvinnor om hur situationen bör lösas!

Anonym

Till Emelie. Alltså jag förstår inte. :( Vilken hemskt situation!
Om han har sådant stort sexuellt behov så måste han fatta att han inte kan kräva att använda en annan människas kropp för att få det tillfredsställt om denne inte vill. Så enkelt är det. Han är fri att tillfredsställa sig själv, och inom inga som helst omständigheter har han rätt att ta på dig om du inte vill heller.

När jag läser sådana här berättelser om verkliga relationer så känner jag mig lättad att jag inte har en relation. Samtidigt vill väl de flesta, även jag, ha kärlek och närhet- men om det innebär en relation på en mans villkor där denne tar sig friheter med min kropp, då är jag hellre ensam alla gånger.

Gabriel

Apropå Fredrik och MM samt M's kommentar.

Jag är sexuellt aktiv man, cirka 30 år, lever med jämnårig sambo.

Läser många berättelser med avsmak, men känner tyvärr i mig själv i dem. Vet med mig själv att jag gått över gränser, ibland nykter men oftast packad.

Redan som 7 eller 8-åring "ballade" vi (jag och mina jämnåriga vänner) tjejerna i skolan som Klimpen i Bert. Händerna hårt mellan benen på tjejerna, framifrån eller bakifrån. Ingen lärare sa ifrån, antagligen "boys will be boys"-skitsnack tjejerna skrek och skrattade - de visste väl inte bättre själva?

Gällande sex med sovande partner - efter att ha läst på ld's insta snackade jag med sambon om detta eftersom både hon och jag själv vaknat flertalet gånger av att vi har sex, men aldrig kuken i fittan utan bara massa petting och gnidande liksom två torrjuckande tonåringar. Hon känner inte att det är jobbigt utan säger att hon upplever det som mysigt, jag tycker det är jobbigt eftersom det inte är ett aktivt och medvetet val. Jag sover ju.
På mornarna kan hon säga "kommer du ihåg att du nästan satte på mig i natt, men sen fortsatte slagga?". Ibland så finns minnesbilderna där, ibland inte.

Såååå till möjliga lösningar: uppmärksamma beteendet hos mig själv främst. tala om detta med mina manliga vänner, för vi har alla på ett eller annat vis utsatt kvinnor/tjejer/flickor för saker som de inte gillat, för att vi varit för elaka, dumma, unga, oinformerade, icke-inkännande eller höga/fulla. Inte bli för packad när jag är med kvinnor som jag finner attraktiva. Tygla det jävla odjuret.
Får jag söner skall jag noggrant följa med på vad de gör och oroa mig för att de blir misshandlade eller våldtar någon/förstör deras liv. Får jag döttrar oroar jag mig för att de blir våldtagna och förstörda för livet.



Man frågar sig själv "hur hamnade jag här?". Tror det är en blandning av genetik, biologi och stor del uppfostran där man (som pojke) trycks in i en form.

Spännande och fasansfull läsning som jag hoppas kunna slussa flera manliga vänner till.



Fredrik

@M:

1) Att jag inte förstår att män kan göra så betyder inte att jag betvivlar offers berättelser eller att det händer. Det jag inte förstår är att män beter sig så här. Att de gör det är ett faktum. Om du läser in något annat i det jag skriver är det din tolkning. Jag ifrågasätter inte att det händer. Jag ifrågasätter hur det kan hända. Jag ifrågasätter hur män som antagligen tror sig älska någon kan förgripa sig på den samma. Det är fortfarande obegripligt för mig, att människor, män, kan fungera så, därför att det är så främmande för mig. Jag upprepar ytterligare en gång, jag betvivlar inte att det händer, jag försöker inte förminska det hemska i att det händer, tvärtom.

2) Ja, jag vet vad vad hon har i sitt "kroppsarkiv" och vad som händer i hennes kropp och varför hon kan stelna till. Hon delar allt med mig, jag delar allt med henne. Jag känner inte att jag vill lämna ut hennes berättelser här för dig att stycka sönder och samma och läsa in saker som inte finns i. Jag har svårt att se att mitt uttalande, att jag tappar lusten om inte partnern har lust, är privilegierat och jag tycker det är småaktigt översitteri, missaktande, av dig att förutsätta att det med största sannolikhet uppfattas som övergrepp när jag visar henne min kärlek.

Men om du anser att du vet mer om hur min sambo fungerar, efter att ha läst en kort kommentar av mig och inte ens talat med henne själv, än jag som levt ihop med henne i 15 år, så kanske jag skall bege mig hem och be om ursäkt för alla de övergrepp som jag antagligen utsatt henne för genom åren när jag trodde att jag visade hur mycket jag älskar henne.

Om du nu tror att det är så, hur föreslår du då att jag skall förhålla mig till henne. Får jag inte krama henne när hon står med ryggen mot mig. Får jag inte visa min kärlek till henne genom att spontant kyssa henne i nacken. Det finns ju en viss risk att hon inte är på humör eller djup fokuserad på något just då och kommer att stelna eller rycka till. Skall jag först be henne vända sig om, göra en formell förfrågan om det är ok att jag visar min kärlek för henne? Jag känner henne och är säker på att hon skulle sakna min spontana beröring alla de gånger hon inte är djup fokuserad och rycker till för att jag väcker/stör henne i den.

3) Sex är underbart, men bara och endast om båda vill, var det jag sa, eller hur? Att rycka det ur sammanhanget och associera det till huruvida jag som man har ett fungerande sexliv eller inte låter lite som att du vill förneka kvinnor som varit utsatta för övergrepp från att någonsin kunna uppleva underbart sex med någon som vill vara med dem och som de vill vara med. Det de har upplevt har varit vidrigt, det har inte varit sex, det har varit övergrepp. Jag ville berätta att det inte är sex, att sex är något positivt, inte samma sak som övergrepp och våld. Att dölja hur underbart det kan vara tillsammans med någon som älskar en och bara vill ens bästa, någon som tänker mer på partnern än sig själv, hur hjälper det utsatta kvinnor?

4) se 1)

steph

BLir så arg när jag läser detta och allas kommentarer. Arg för att jag känner igen mig

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog