Vad funkar för er?
Jag vågar knappt skriva detta av rädsla att jag ska jinxa mig själv men en grej som jag är så jäkla tacksam över är att J är enkel att natta. Det tar max tio minuter och sen sover han som en liten gris.
 
Först välling så man blir varm och gosig i lilla magen och så blir det lite tuttis (amning) på det till ögonen rullar bak och jag försiktigt kan lirka ut tutten och så ligger vi ansikte mot ansikte en stund innan jag kan lämna honom i sängen. (Med white noise på spotify så han sover riktigt djupt och ostört. White noise liksom slår ut alla andra ljud. Och ja ja han får väl hjärnskador av mobilen så nära.)
 
Sen vaknar han kanske en gång till innan jag går och lägger mig. (Och då tuttas eller kramas vi tills han somnar om igen) Ibland vaknar han inte alls. 
 
Och sen sover han bra under natten. Äntligen liksom! Med det sagt så säger jag inte att JAG sover bra. Han nöffar, ropar rakt ut, sparkas, stångas. Men sover det gör han ju. Framåt fem brukar han börja krångla lite men då får man lirka lite och kramas så somnar han om.
 
Ibland händer det såklart att han får nattskräck eller utbrott. Han kan bli skitarg av olika anledningar i sömnen och då går han inte att trösta eller lugna ner. Häromnatten var han så arg att han stod på alla fyra och stångades hårt. Mig. Sängen. Väggen bredvid. (Ja jag höll såklart en hand för så han inte skulle göra illa sig) Sjukt frustrerande!
 
Men annars funkar detta bra som sagt!
 
Har ni nåt som funkar helt smärtfritt för er och era barn? 
 
 
Maria

Vår son är ni 1,8 mån och det är inte förrän nu han somnar själv i sin egna säng. I sitt egna rum dessutom. Han får välling i sängen och när den är slut somnar han direkt. Vaknar en gång per natt för välling men somnar om direkt.
Innan har vi fått söva honom i vagnen eller gå och bära på han. Så detta känns verkligen som en seger! Framförallt innan blasket kommer så slipper man ha in det med vagnen.

Mama

När min 2.5 åribh va liten var det tutte tills hon somnade, sen vakna varannan timme för mer tutte. Vid 9-10 månader hände något och hen började sova hela nätter och stöka nåt så otroligt (sovandes). Testade motvilligt egen säng alldeles bredvid min sida och där sov hen gott.. sen 1.5 år är det kvällsfika och mys framför bompa, borsta gaddar, pyjamas sen springer hen frivilligt till sin älskade säng och somnar efter en puss och omstoppning. Tacksam så länge det funkar samtidigt som jag längtar till när hen ska komma tassande på natten för att mysa med mamma

Lena

Har funderat på det där. Har en fyraåring som inte somnar själv. Hen ammade till 2.5 år och somnade då i min famn. Sen ett par uppvak på natten. I slutet fick hen ingen tutte då. Hen började även sova i eget rum då. Men vi nattar där och när hen vaknar på natten går nån av oss dit och sover vidare där.
Vi sover alltså inte så bra fortfarande ;) och nu har vi en liten på en månad också.
Har fått massa tips på att bebisen ska sova i eget rum från början osv för att vi hen ska sova bättre och vi med. Att inte gå in när de skriker och ropar osv. Men det känns bara fel. Alla är väl olika och vår "metod" är nog att gilla läget och fortsätta vara nära.
Men vår äldsta upplever jag också att det som funkat ena dagen är katastrof nästa...
Blir intressant att se hur den lille vill ha det :)

Svar: Tipsen du har fått suger! Lyssna på magkänslan! Att en fyraåring inte kan somna själv är helt normalt. När man är fyra är man pytteliten. Lovar att båda dina barn kommer kunna somna själv innan de går ut grundskolan. 😘 Mina stora samsov med mig tills J föddes och då var de åtta och sex år gamla! Och jag låg kvar tills de somnade innan jag gick ut. Nu somnar de själva i egen säng. Får en godnattsaga och sen går vi.
Lady Dahmer

Nora

Vårt barn är snart sex. För oss har det funkat att låta hen styra när och hur hen ska sluta eller börja med saker. Vi blev rekommenderade massor om att sova i egen säng, i eget rum, somna själv, sluta med napp, sluta med blöja osv osv in i oändligheten. I början trodde vi det var något som man skulle göra, BVC rekommenderade ju allt. Men ju tryggare vi blev i vårt föräldraskap desto mer lät vi barnet bestämma. Tex låste sig både sömn och toabesök när vi försökte få hen att sluta med nattvälling och blöja. När hen sen fick alternativet att välja själv när hen skulle sluta/börja så valde hen att göra det i sin egen takt. Nu är hen en trygg glad och social unge, som sover utan blöja, välling och annat, helt på eget bevåg. Jag tror det gjort hen mer självsäker och ödmjuk att få besluta kring sin kropp i sin takt. För oss har det ibland inneburit lite krångel, men också många finurliga lösningar som ungen kommit på själv, plus att det känns som det gjort oss tajtare, att det liksom inneburit en ömsesidig respekt.

Lisa

det bästa vi har gjort är att lägga barnen i samma rum. vi har en på 7 år som aldrig velat somna själv utan vi ligger kvar tills hon har somnat. och en på 3,5 år som från början somnade själv men när han blev 3 ville ha oss där när han somnade. så vi gjorde dubbelsäng i ett av rummen så en av oss lägger på kvällen och dom sover ihop. succé! det bästa vi har gjort! mysigt, smidigt och det tar inte all tid av kvällen för två föräldrar utan nu går det ganska snabbt. Dom har varandra och om någon vaknar på natten finns det två stora dubbelsängar för alla att fördela sig i.

M

Lisa:
Vi har gjort likadant, en dubbelsäng i vårt rum och en i deras. De somnar gott tillsammans och har en trygghet i att veta att syskonet alltid är där om de skulle vakna eller drömma mardrömmar, de är superfina med varandra och hjälper till att hämta vuxen om det skulle behövas. Omrockeringar sker ca 3 nätter av fyra, och då är det toppen att ha två stora dubbelsängar att fördela oss på..

Therese

Jag fick också en massa råd om hur jag skulle göra för att mitt barn skulle både somna och sova själv (det är tydligen enormt viktigt för bvc och andra föräldrar med ett mission att sprida sin sanna kunskap). Ju tryggare jag blev i mitt föräldraskap och ju mer jag lärde känna mitt barn så insåg jag att det var rent skräp. Alla barn är olika och de flesta sätt verkar ju vara normala. Är det lätt så är det rätt, liksom.

Mitt äldsta barn sover som en stock nu (8 år), somnar snabbt, stilla, ensam i eget rum. Sover som en sten hela natten, gärna i 12 timmar. Det var det barnet som alla ojade sig om som vaknade typ 10 ggr per natt första 2 åren och inte sov hela nätter förrän 4-5 års ålder. Gick ju ganska bra får jag lov att säga. Det minsta barnet (snart 2 år) varken somnar eller sover själv och vaknar gärna 5-10 ggr per natt, ammar, myser, pratar, kissar, vad som helst. Min erfarenhet säger mig att det kommer gå ganska bra det med :)

I gengäld är denna lilla snart 2-åring världens lättaste att ha att göra med vaken tid! Det finns liksom ingenting som jag undviker eller inte kan göra, för hen är alltid nyfiken och på gott humör och verkar tycka att allt vi gör bara är kul och mysigt. Då tycker jag att det är helt okej att jag får vakna lite oftare på natten, vara lite låst på kvällen. Det är en SÅ liten uppoffring för allt annat som är bra. Jag vill ju ge mina barn den tryggaste kärleksfullaste uppväxten, vilket för mig måste betyda att de ska ha tillgång till mig vad det än är, när det än är.

FRIDA

Men har mitt andra barn nu (15 månader gammal) och njuter av läggningarna. Storasyskon (5) och en av pappan och jag tar med barnen upp till sovrummet, läser en pekbok och en eller två sagor stora väljer. Säger godnatt, alla lägger sig i stora sängen och lilla somnar på max tio minuter. Stora ligger kvar och somnar själv (efter eget önskemål). Sånt lifegoal efter att första barnets nattningar kunde ta timmar fast hen var trött. Vi behöver verkligen lite tid för oss själva på kvällen då lilla i övrigt nästan bara vill bli buren (kan inte gå) eller sitta i kbä. Är sällan nöjd på golvet. Däremot är Lilla supernöjd när vi säger att vi ska upp och sova och sen gör vi samma rutin med Borsta tänder, saga, säga godnatt och sen mysa i sängen till sömns.

Andy

Hur lyckas ni allihop lämna barnen efter de somnat???!!! Jag kan knappt vända mig i sängen utan att 16-månaderskorven vaknar. Att ens gå upp och kissa är omöjligt, så när barnet ska sova vid 19 så får jag också gå och lägga mig. Utöver detta så är själva nattningen lugn, tutte tills man somnar och sen ligga på mammas arm/i armhålan på natten, ammar någon gång per timme. Men jag kan inte gå därifrån som sagt, då blir det illvrål och klarvaket barn, som sen är väldigt svår att söva om.

Svar: Prova white noise! Och ha alltid nåt tyg (täcket) mellan dig och bebis så värmen från dig inte försvinner plötsligt.
Lady Dahmer

Mia

Min 20 månaders somnar rätt snabbt med amning i vår säng, sedan lyfter jag över henne till spjälsängen ( har en filt under så hon inte vaknar av att det blir kallt). Hon sover ofta hela natten eller vaknar max en gång, ammar typ 3 sug och somnar sedan om och kan läggas ner igen. Många har varit på mig om att sluta nattamma men jag tycker att det är det smidigaste sättet att få henne att somna om. Andra måste ju gå upp och fixa välling eller bära runt, mer jobb då tycker jag.

Christina

@Lena
Håller med LD, råden du fått suger och är uråldriga! Det är inget fel att barn vill ha mkt närhet, vissa kräver mer och andra mindre. Gör som ni själva tycker är bra ❤️

Sara

Jag är rädd för att bli bortskämd med min ettåring men han somnar i regel omedelbart bums efter ersättning sedan sover han hela natten i 9 fall av 10. Ger han ersättning i sängen sedan är han så trött att han inte ens vaknar när jag lägger ner honom i spjälsängen. Hört hur andra kan ha det och är verkligen tacksam över att vi har det så enkelt. Nästa unge blir väl totala motsatsen så ska inte vara alltför kaxig. :)

Sofia

Har tre barn, äldsta är fyra år och tar tid att natta fortfarande, det ska läsas saga, sjungas och en förälder ska ligga kvar i sängen tills han somnar...runt midnatt kommer han sedan till vår säng igen. Han gillar inte att sova själv helt enkelt! Hans två småsystrar är dock jätteenkla! Vi införde nattningsrutin tidigt för annars hade vi gått under då vi (oplanerat och oförutsett) fick tre barn väldigt tätt. Vi hade inte klarat tre stycken barn med långa nattningsrutiner. Tjejerna lägger sig i sina små sängar i egna rum, får puss och vi säger godnatt, vi sätter sedan på en speldosa som spelar mysig musik. De somnar själva utan gråt eller skrik utan ligger och sjunger eller leker med sina gosedjur i sängar a. De sover därefter som stockar i tolv timmar utan uppvak! Samma sak vid middagsvilan, de somnar enkelt på egen hand. Det tog bara några dagar för dem att vänja sig, de var båda under året när vi införde detta. De var lite ledsna några kvällar kortare stunder men sedan dess är de trygga i rutinen.

För många låter det hemskt att vi lät dem vara ledsna några kvällar men för oss var alternativet självklart. Vår äldsta barn, som inte fått nattningsrutim, har varit mycket mer ledsen totalt sett när han haft svårt att somna och det har varit många långa och utdragna nattningar. Så ur min synvinkel är det de minsta som "lidit" klart minst, bara ett par kvällar under en kortare stund som spädbarn.

Mina barn är trygga och jag har inte dåligt samvete. Detta var vad som funkade bäst för oss. Hade jag kunnat göra något ogjort så skulle det vara att ha gjort samma nattningsrutin med vår äldsta, men som nyblivna föräldrar var vi osäkra och visste inte riktigt hur vi borde göra.

Både jag och min man har stort sömnbehov också och jag skulle bli galen om vi hade tre barn i sängen eller dylikt, det räcker med äldsta som vill sova hos oss eller att någon av oss sover i hans säng. Det är också så individuellt, andra har mindre sömnbehov osv. Tycker dock att det är viktigt att tänka på detta, iallafall jag är ingen bra förälder om jag inte får sova. Då är jag lättretlig, irriterad och på dåligt humör och inget känns roligt. Jag vill vara en pigg och glad mamma som orkar med mina fina barn.

Lycka till, hoppas ni hittar ett bra sovsätt hur ni än väljer att göra :)

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog