Att bli utsatt för grova övergrepp när man groomats till att vilja
En annan grej som har varit en process för mig att komma till insikt kring är att jag som barn utsattes för grova övergrepp. Jag såg det inte så då (ja ni vet ju min resa, konstant groomad sen tidig ålder av samhället) och jag har väl inte riktigt sett det så under uppväxten och fram tills nu.
 
Jag har haft svårt att förlika mig med det eftersom att jag var frivillig och gav såkallat samtycke (om än framtjatat och om än med underliggande krav från min samtid) men nu när jag har egna barn så ser jag ju på saken annorlunda. 
 
Jag hade min samlagsdebut när jag var tretton år. Jag skulle kunna säga att jag blev våldtagen för lagligt är det så och hade mina barn utsatts för samma så hade jag inte tvekat på att anmäla för barn kan inte ge samtycke, nej de kan inte det oavsett hur det känns för den enskilde individen (jag vet ju att många av er delar denna erfarenhet av tidig debut). Men jag har ju ändå svårt att förlika mig med den tanken för det kändes inte så då. Även om jag nu förstår att det var det som skedde.
 
Obs jag försöker inte normalisera "sex" med barn, jag vet ju vad det är men jag vill bara dela med mig lite av mina egna känslor inför det jag utsattes för. Och det är just det där "utsattes för" som har varit svår. Jag kände mig inte utsatt, jag har aldrig känt att det var det som hände, även om jag vet att det inte var på mitt initiativ och att jag aldrig tagit det initiativet själv och jag allra helst hade väntat. 
 
Min förövare slash pojkvän var en kille som gick i gymnasiet. Han var sjutton bast. Jag var kär i honom och han var en knarkare med förkärlek för unga tjejer. Det var även han som introducerade mig för hash och vi rökte på varje helg i nån jävla knarkaskvart i stans sämre område och det var under detta som han tog för sig. Trugade och övertalade och tog det för självklart att vi skulle ligga med varandra. Skrattade när jag sa nej först. Men jag var inte så bra på det där att säga nej. Jag gav med mig lätt. 
 
Jag tror också att jag ville ... samtidigt som jag inte ville. Jag ville ju för att "alla andra" hade gjort det. Jag hade vänner på tretton, fjorton, femton som hade haft sex och nej det var väl inga kompisar från trygga förhållanden precis men jag ville också vara den coola tjejen som söp och hade sex. Jag vet inte varför detta var lockande alls för egentligen var det inte det.
 
Egentligen ville jag vara en av töntarna i klassen, de som hade en mamma och en pappa hemma och som hade familjetid och regler. Men det fanns inte med på min världskarta, det var aldrig ett alternativ. 
 
Jag känner så stor sorg för hur det var och för att jag aldrig fick vara barn speciellt länge. Sexualisering och gränslöst beteende från vuxna kom in mycket tidigare än så. Inga övergrepp på så sätt men ni vet, vuxna som hade sex utan att bry sig om nåt barn såg, vuxna som ägnade sig åt sexuellt beteende inför mig, vuxna som lämnade porren framme, vuxna som pratade snusk med mig, vuxna som sexualiserade och kommenterade min kropp. Och så vidare. Och skyll inte på morsan nu, det var många vuxna omkring mig. Föräldrar till vänner, vänner till familjen, pedagoger, barnvakter.
 
Kanske var det andra tider på åttiotalet, för jag delar denna erfarenhet med så många av mina vänner från då. Det var ju liksom normalt. Eller så handlar det om underklassen. Jag vet inte. Jag vet ju att flickor från vissa grupper av samhället utsätts för skit i större utsträckning men jag saknar kunskap och analys kring just detta. Det här är ju bara mina egna erfarenheter ur mitt liv. 

(null)

Annie

Vi är ungefär lika gamla, och jag känner definitivt igen mycket av hur det var. Jag levde nog största perioden av ungdomsåren som ganska skötsam (såklart en del festande men det hör ju till), förutom en period på kanske ett år när jag var ca 15 år och hamnade med skolans mest stökiga gäng där det var mycket festande, skolkande och killar och sex. Men även om jag drack alkohol ibland och hade en del killar så fanns det ändå någon slags spärr inom mig tror jag. Och jag tänker att det ändå måste ha kommit ur att jag hade två föräldrar (de gjorde oändligt mycket fel ojojoj, men de gjorde nog nåt rätt i alla fall) som ställde krav på mig och ifrågasatte vad jag höll på med. Jag hade en nära vän som hade ADHD (det vet vi ju nu, då på 90-talet fanns ju inte den diagnosen så folk tyckte väl bara att hon var stökig och vild) och hon hade det otryggt hemma med en mamma med psykiska problem. Hon var ju den som hamnade riktigt fel, drack alldeles för mycket, blev utsatt av övergrepp från killar - både jämnåriga och äldre och hon klarade aldrig skolgången heller. Hon började nog hamna snett redan i 13-årsåldern och kom inte på fötter förrän som 30-åring kanske. Efter högstadiet tappade vi kontakten men jag vet att hon fortsatte leva på liknande vis i många år innan hon tog sig ur det, hade destruktiva relationer med män som var missbrukare och misshandlade henne osv.

Ida

Relaterar och instämmer. Det tog många år innan jag insåg att alla förövare som utnyttjade en vilsen 13- åring faktiskt var/är förövare. Jag hade ingen som helst kunskap i hur jag skulle säga nej, och fastän jag oftast visade det med mitt kroppsspråk så var det ingen av dem som brydde sig. HERREGUD jag hade ett ”förhållande” med en man som var 20-år äldre. Alltså han var 33+ under vårt hemliga ”förhållande”. Har till och med kvar kärleksbrev som han skrev till mig. Så jävla sjukt. Vad fan hade han ut av att vara med en trettonårig vilsen punkartjej??? Förutom den sjuka sexuella aspekten? Och dessutom så arbetande han som kyrkovaktmästare bredvid en högstadieskola. En gång när jag var hemma ensam hos honom så rotade jag igenom han grejer. Hittade brev från andra småtjejer då... Undrar hur många tjejers liv han besudlat. Kan skriva hyllmeter om olika män som utnyttjat mig under ett par år i tonåren. Allt jag ville ha var väl bekräftelse och en känsla av att vara någon. Jag gjorde precis det som stod i Veckorevyn. Svanka med ryggen och puta med stjärten. Vips var en massa äckliga män där och tackade för inviten.

Svar: Fattar inte att så många män klarar av att få kuken stå när tjejen med hela sitt kroppsspråk visar att hon inte vill eller inte är kåt. Liksom kryper ihop, har armarna lite över brösten, är spänd, deltar inte, är knäpptyst och sammanbiten. Även om hon sagt ja så säger ju detta tydligt att hon inte är speciellt villig.
ladydahmer.nu

Ida

Det är väl just det som får deras kuk att stå. Kontrollen, förnedringen, makten. Att utnyttja någon.

Djävulsadvokaten

Nu är jag visserligen både man, och uppväxt på 90-talet, men jag undrar om du inte slog huvet på spiken när du tar upp det där med 80-talet och underklassen. Jag är som sagt uppvuxen i medelklasshem och relativt skyddad miljö, och jag tror att däri ligger mycket som gör att jag har svårt att relatera till mycket av det som du, och andra feminister skriver när ni behandlar ämnet övergrepp. Men jag har varit vittne till hur det kan se ut för människor närmare botten (hade några vänner som levde i vad vi kallar för underklass), och vad jag minns så fanns det en känsla av att dom på nåt vis var lite råare än vad jag var van vid i sina beteenden. Det kanske bara är svammel i dina ögon att läsa det, men jag tror ändå att det finns attitydskillnader beroendes på vilken miljö man är uppvuxen i. Det är väl bara att titta på dom barn som idag växer upp i utsatta områden och vilken typ av attityder dom utvecklar för att kunna leva med sin situation.

Sen det där med att det var på 80-talet, så tänker jag lite att inställningen till sex osv. måste väl ha varit annorlunda, speciellt med tanke på att det bara var typ 20 år efter den sexuella revolutionen, och hela köret med fri (läs ansvarslös) kärlek var (tror jag) fortfarande på mångas tapeter. Och ta det i kombination med unga människor uppvuxna i underklassen, och ja, jag har inte svårt att tro att många av er som växte upp på den tiden hade det speciellt lätt.

Elin

Jag tror att det mycket kan vara en klassfråga. Jag växte upp i nån sorts lägre medelklass och känner inte direkt igen det du och andra beskriver. Just det här med tafsande och sexualisering. Det hände liksom inte. Jag blev aldrig tafsad på eller utsatt för någonting av jämnåriga pojkar under min skolgång. Alla negativa minnen jag har från skolan har att göra med andra tjejer. Tjejer som tryckte ner, kom med kommentarer, fryste ut. Pojkarna kommer jag överlag inte ens ihåg vad de hette!

Hanna

Det jag funderar på efter att ha läst texten samt kommentarerna är idén om den sexiga övertalningen. Jag tror faktiskt inte att de flesta tänder på att det är ett övergrepp. Däremot känns det som att det är en otroligt vanlig grej, som även är vanlig inom porren, att liksom övertyga en tjej genom att få henne att vilja. Att det är en så stark idé inom vår kultur.

Känns som att min beskrivning blir väldigt vag och flummig, men tex hade mitt ex en grej där han genom att typ hångla upp mig etc. fick mig kåt även i situationer där jag var helt osugen och helst hade velat sova. Även min nuvarande partner har ett liknande beteende, dock med skillnaden att han respekterar mina gränser vilket exet inte gjorde. Men han har liknande tendenser att liksom vilja vara anledningen till att jag är/blir kåt.

Tänker på den här idén kring den magiska kuken som ska få kvinnor på fall bara genom att visa sig.
Även på porren där en stor del av kvinnor sexualitet är att nog fan får de vara kåta och njuta, men det är nästan alltid i relation till en man, som frammanar njutningen och kåtar upp dem. Även i porr där kvinnor gör motstånd så slutar det ju oftast med att de ligger och stönar och ber om kuk. Ibland tänker jag faktiskt att det farligaste med porren är att den hela tiden visar hur de mest obekväma övergreppssituationer kan vändas till njutning. Att den lär oss att om man bara fortsätter så blir det skönt sen. En grej som fö använts av killar vid allt från första gången till analsex. Det normaliserar övertalning just eftersom det övertygar oss (både offer och förövare) om att det som sker är ok och inte ett övergrepp. Att båda ville och det blev ju bra sen...

Svar: Jag vet precis hur du menar och jag kan tycka det är fett problematiskt just det där att få nån att vilja, tvinga på nån kåthet när denne tydligt visat att hen inte vill. Och jag upplever också att det är vanligt och anses som sexigt.
ladydahmer.nu

Cecilia

Jag grät så förtvivlat när jag läste detta, för din berättelse, för min och alla de andra. Dels av sorg, dels av uppgivenhet, dels av vrede. För allt som förlorats och aldrig kan komma tillbaka, för all tid och skam jag ensam avtvingats och för allt som var tvunget att följa när ens första ungdomsår präglas av just det där.

Nerdy

Tyvärr känner jag igen mig och det här är väl extremt vanligt. Jag var 14 år när jag "förlorade oskulden" (vilket uttryck egentligen..) och killen var 20 år (!!!!). Då tyckte jag ju det var spännande och "häftigt" att en "mogen" kille tyckte att jag var "speciell" (gud vad naivt...). Nu undrar jag vad fan en 20-åring gjorde med en jävla 14-åring!? Hur tänker man!? När jag var 20 var jag inte ett dugg intresserad av folk under 18, vad fan skulle jag umgås med dem för? Fattar inte den här grejen, men det torde väl vara att unga människor är lättare att manipulera och styra dit man vill. Eller?

Sedan minns jag vuxna karlar i 30 års åldern som jagade efter oss 15-16-åringar och skrev "kärleksbrev" till oss. Det är så äckligt och sjukt. Förstår inte det här över huvud taget! Tacka fan för att man inte är ung längre...

Malin

Definitivt måste det ha berott på tidsandan, idag vet väl alla att killar och män som har sex med barn är äckliga svin, men även jag tror att det också var en ”isolerad grupp” som höll på så. Jag vill inte säga att det där beteendet beror på att man är arbetarklass, för jag växte också upp bland arbetarklass men i helvete heller att det ansågs normalt med barn på vuxenfester eller fylla och kaos hemma hos barn. Det var ordning och reda. Jag tror mer på missbruk och normlöshet som möjliggjorde att män kunde utsätta småflickor för övergrepp så som du och andra beskriver.

IA

12-14, tidiga tonår är en farlig ålder. Fel kompisar, fel väg händer lätt. Och så jä*a lättmanipulerade småtjejer. Det har pojkar och män lärt sig tidigt. Väldigt tidigt och utnyttjas till max av de som är direkt kriminella. Som den kyrkovaktmästare bredvid en högstadieskola som Ida skriver om. Sånt skulle ju anmälas idag. Hoppas jag!

Märta

Jag tror att den extra utsattheten du pratar om var en kombination av att vara i en svag socioekonomisk grupp, råka hamna i "fel umgänge" och att man inte hade samma medvetenhet kring övergrepp för trettio år sedan, särskilt inte när det kommer till tjejer i lägre tonåren som utsätts. Lagstiftningen har ju skärpts flera gånger sedan dess. Väldigt hemskt oavsett, en trettonåring ska inte ens behöva hamna i en situation där hon måste säga nej till sexuella närmanden. Femtonårsgränsen finns av en god anledning.

IA

Att som femåring byta en femkrona mot tio tioöringar för att de är fler och tror man gjort ett bra byte. Manipulera småtjejer lärs tidigt. Håller med Hanna om hur det verkar som om de mest obekväma övergreppssituationer kan vändas till en slags erövran och fjäder i hatten. Som ett byte som ska fällas. Helt skruvat och det är antagligen många unga grabbar som växer upp och söker någon slags riktlinje om hur det ska gå till.

Ida

IA. Det anmäldes faktiskt av någon förälder som hört ett rykte.
Men både jag och han förnekade allt. Vi drog värsta historien om att jag så gärna ville ha en fadersfigur och att han vart mitt stöd osv osv. Polisen la förstås ner allt. Och vet ni vad den äldre manliga polisen (finsktklingande efternamn i Luleå) som höll i utredningen sa till mannen? Att ”nästa gång kunde han väl ta någon över 15.”
Kan även upplysa er som tror att Sverige är ett tryggt land för unga tjejer att fastän jag berättade till socialtjänsten att jag hade sex med äldre män så reagerade dem inte.

Och till dem som tror att det är utlandsfödda män som är boven, inte en enda utlandsfödd har förgripigt sig på mig. Nej, det har vart grannpojken, den äldre killen på festen, mannen som jobbade i kyrkan, den ensamme 25-åringen i en lägenhet med neddragna persienner, men också den vältränade snyggingen som var socialt komplett. Helt vanliga vita män. Det är din bror, kompis, pappa och lärare som gör det. Och väldigt skrattretande att idag se en och annan som stolt skanderar SD:s slagord. Ironin är total.

Ida

IA. Det anmäldes faktiskt av någon förälder som hört ett rykte.
Men både jag och han förnekade allt. Vi drog värsta historien om att jag så gärna ville ha en fadersfigur och att han vart mitt stöd osv osv. Polisen la förstås ner allt. Och vet ni vad den äldre manliga polisen (finsktklingande efternamn i Luleå) som höll i utredningen sa till mannen? Att ”nästa gång kunde han väl ta någon över 15.”
Kan även upplysa er som tror att Sverige är ett tryggt land för unga tjejer att fastän jag berättade till socialtjänsten att jag hade sex med äldre män så reagerade dem inte.

Och till dem som tror att det är utlandsfödda män som är boven, inte en enda utlandsfödd har förgripigt sig på mig. Nej, det har vart grannpojken, den äldre killen på festen, mannen som jobbade i kyrkan, den ensamme 25-åringen i en lägenhet med neddragna persienner, men också den vältränade snyggingen som var socialt komplett. Helt vanliga vita män. Det är din bror, kompis, pappa och lärare som gör det. Och väldigt skrattretande att idag se en och annan som stolt skanderar SD:s slagord. Ironin är total.

Svar: Japp. Alla dessa män som förgripit sig på mig på olika sätt har varit svenska män. Visst har nån utlänning kommit med olämplig kommentar nån gång i livet men det kan jag räkna på ena handen faktiskt.
ladydahmer.nu

IA

Ida - "kunde han väl ta någon över 15.” Ett Jä*a peddo! Man baxnar ju när man läser sånt där, men vuxna och polis har väl ett annat förhållningssätt nu. En del föräldrar kanske tycker att barnen är så pass stora att de lättar lite när barnen börjar komma upp i tonåren. Men det är ju faktiskt att tidiga tonår kan vara väldigt avgörande för åt vilket håll det går och kan vara nog så utsatta. En väldigt känslig period när det gäller att inte släppa på engagemanget och regler.

Man hoppas ju att det är som Märta skriver att det är en annan medvetenhet nu. Fast det förekommer så mycket brott så man blir helt förskräckt när man läser. Till och med i samhällets vård. Skandalöst många gånger. Nä...engagemanget behövs även när barnen börjar komma upp i tonår och blir stora. Både från föräldrar och samhälle.

http://www.nyhetsdatabasen.se/artikel/4617394/barnvaaldtakter-anmaldes-aldrig-till-ivo.htm
http://www.smp.se/alvesta/dodshot-vald-och-droger-pa-boende/
http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/droger-och-sexuellt-utnyttjande-pa-wij-gard-om4020790.aspx
https://www.expressen.se/kvallsposten/larm-gruppvaldtakter-och-droger-pa-hvb-hem/
https://www.expressen.se/nyheter/ungdomarnas-larm-radda-for-att-bo-kvar/

Malin

Det säger sig lite självt tycker jag, att det var svenskar som förgrep sig på er i de här situationerna med äldre män. Alkohol, fester med småtjejer, mammans vänner som blir hembjudna och tafsar när de blir berusade, midsommarfiranden med bekanta, kyrkvaktmästare som begår övergrepp på småtjejer och brevväxlar med dem... det är oerhört svenniga kontexter detta sker i. Både att det är en massa alkohol i många av sammanhangen, att mammor har en massa fester, samt att flickorna släpps iväg i så konstiga situationer, får gå på fester fast de är små och så vidare. Det är väldigt svenskt.

Sonja

Tack för att du sätter ljus på det här! <3 Vi behöver en öppenhet kring det här för att skydda våra barn och ungdomar.
Har själv varit fredad just från sexuella övergrepp och gränsövertramp från äldre (och även jämnåriga), vilket jag är väldigt glad för!

IA

Det är ju sanslöst förf*n!

https://www.expressen.se/tv/nyheter/gt/tre-man-misstanks-ha-valdtagit-14-arig-flicka/

FT

Varför skriver ni om förövarna varit utländska eller inte? Är inte det 1. Irrelevant 2. Visar inget? 90 % av mina förövare har varit killar med invandrarbakgrund (kanske mer än 90 %) drar inga höga växlar på det så vet inte varför ni verkar göra det på att era inte varit utländska?

Svar: Poängen är väl att det INTE är ett importerat problem som många hävdar.
ladydahmer.nu

L

Finns så många bottnar i en sådan bild; ofta är den som begår övergreppet typ karismatisk, charmig, vältalig, tidigare ostraffad och har för avsikt att förbli det? Offret är ofta en sökande/trasig/redan utsatt/känslig människa.

Inte så att de situationerna uppstår ur tomma intet, finns en hel del predatorer/människor som går igång på som sagt; makten, förnedringen, kontrollen, och viktigast: att KOMMA UNDAN med sattyget - och få övriga människors uppskattning. De brukar vara RÄTT BRA på att grooma omgivningen, välja ut offer, ta till vara på tillfället och "watch the magic happen".

Händelseförloppet är alltid "kom på fest" snarare än "jag våldtar dig i en mörk gränd". Alla kan tacka nej till gränden. Det är inte konstigt att det skapar ambivalenta känslor. Finns andra bra människor på festen, och mycket positiv gemenskap också - man har så väldigt mycket att förlora på att fucka upp den kontexten, där och då.

Ooo

Fruktansvärda berättelser som berättas, totalt gränslöst beteende från vuxenvärlden. Jag kommer från en övre medelklassfamilj och har aldrig varit med om något ens i närheten av det som berättas här. Trots otaliga middagar/fester med föräldrars kompisar (med vin/sprit), medhäng med på kompisars landställen, båt- och skidsemestrar osv. Och flertalet manliga tränare i diverse sporter. Har ingen berättelse ens i närheten av gränslöst beteende.
Hade jag idag (i min yrkesroll) fått reda på dessa hemförhållanden som berättas i kommentarsfältet, så hade jag fan i mig ringt både polis och Socialtjänst på en gång. Helt orimliga situationer för barn/ungdomar att vistas i.

Nemo

Alltså ursäkta Malin, men alltså va? Nu ska jag inte börja ta upp en massa fakta och jämförelser kring olika kulturer för det skulle bli milslångt, och jag ska försöka att inte bli alltför aggressivt defensiv, men de flesta föräldrar har väldigt bra koll på sina barn och skulle inte släppa iväg dem på fester med äldre personer - men att vissa tonåringar gör saker i hemlighet och rebellar är en helt annan grej. Jag, och många andra, verkar ju trots allt ha haft närvarande föräldrar, som haft bra vänner (att det fanns ETT rötägg bland alla mina föräldrars bekanta är ju liksom ingenting), och sammanhangen övergreppen skett är inte "typiskt svenskt". Det ser ungefär lika ut i hela världen, med likadana män och likadana sammanhang. Mina föräldrar dricker aldrig alkohol, hade koll på mig, var närvarande, och nu var jag förvisso väldigt ointresserad av fester och killar men mina föräldrar hade haft väldigt bra koll där också om så varit fallet. De hade aldrig tillåtit att jag festat med äldre eller använt droger. Dessutom, "konstiga situationer"? Många övergrepp sker i skolan och på fritidsaktiviter samt inom släkt, ska en förbjuda ens döttrar att ens umgås med människor? Killar/män finns överallt i alla sammanhang, och det finns (tyvärr) alltid en risk. I hela världen.

FYI har jag blivit utsatt ungefär 50/50 av vita svenska killar/män, som de med utländskt påbrå/utländska män utomlands.
Min poäng är att det finns inget "typiskt svenskt" över detta. Det sker i hela världen.

Cornelia

Var en av de där "töntiga" tjejerna med mamma och pappa hemma och regler. En pappa som är/var alkoholist så jag var livrädd för sprit och fester, så det bidrog väl ännu mer till att jag höll mig borta. Men minns en "tjejkväll" i typ åttan/nian där vi pratade sex, två av tjejerna hade äldre killar och pratade om hur det var att ha sex. Ena tjejen sa rakt ut att hon inte tyckte sex var skönt medans den andra sa att det var det visst. Vi andra lyssnade storögt och varken jag eller nån annan hade en tanke på att fråga men varför ha sex när det inte är skönt? Det var ju liksom så det var, man gjorde det för att göra det och för att killen ville typ. Så hemskt. Man tyckte man var vuxen men det syns ju så tydligt på bilderna att vi var barn?! Fattar inte heller hur fan man lyckas få upp den när man ligger med en liten tjej som inte vill/har ont. Fy faaan alltså, mår illa och blir att samtidigt. Hoppas hoppas hoppas att tjejer idag vet mer än vi visste, det pratas ju mycket mer om samtycke nu.

Jd

Malin
Ja du har en poäng i att "svennig kontext" är starkt kopplat till alkoholkultur och inte minst sekulariserat umgänge mellan kvinnor och män (och flickor och pojkar). I vissa kulturer är det mer hårt hållet med umgänge mellan könen och det minimerar förstås risker.
Men samtidigt tror jag de flesta vill att män och kvinnor ska kunna umgås och även vara i festliga sammanhang utan att det ska innebära att kvinnor och barn far illa, och jag tror även att det funnits en naivitet kring övergrepp hos oss en längre tid där vi förnekat hur utbrett det är. En tystnadens kultur.

Jd

Det här med utländsk härkomst kan ju anses irrelevant för det är ju inte så att våldtäkter inte sker i alla länder på jorden.

Däremot är det som vid frågor om hedersvåld ändå viktigt att belysa hur olika mönster för våld och övergrepp kan se ut och att det kan variera kulturellt. Överfallsvåldtäkter utomhus och gruppvisa ofredanden har ökat, och ska givetvis analyseras och bekämpas precis som enskilda övergrepp/våldtäkter inom hemmets väggar.

Malin

Nemo: vi pratar förbi varandra.
Det är till exempel faktumet att det går att göra saker i hemlighet som jag vänder mig emot. Varför ska en 13-åring ens ha den möjligheten? Det är väldigt typiskt svenskt att anse att fester där ingen förälder övervakar är något normalt när man är 13, 14, 15. Till och med min tolvåring har varit bjuden till sammanhang med 7-8 barn som skulle vara ensamma hela kvällen och föräldrarna var inte hemma! Helt sjukt enligt mig.
Att säga att man ska sova över hos en kompis? Då pratar jag med kompisens föräldrar om att de ska vara hemma, inte dra iväg någonstans på kvällen där jag inte vet vilka som dyker upp och vad som kan hända.
De är faktiskt barn och bör behandlas som barn. För alla dessa saker (föräldrafria fester, sex etc) har de hela livet på sig. De missar ingenting om de väntar med detta tills de är lite mognare.
Men många svenskar anser att ”det inte går att stoppa tonåringar när de vill något”.

Anonym

Känner så sjukt mycket igen mig i det du beskriver, och vill själv inte kalla det jag blivit utsatt för för våldtäkt fast jag rent intellektuellt vet att det var det. Är född 90 och uppvuxen i medelklasshem, så tror varken det är specifikt för 80-talet eller arbetarklassen.

Nemo

Malin: okej, förstår mer vad du menar nu. Inser att jag kanske lät lite onödigt hård och ber om ursäkt för det.

För övrigt tror jag dock att det lätt kan vända åt andra hållet, att en som förälder blir överbeskyddande och sätter - vad barnet uppfattar det som - orättvisa regler och begränsningar. Har en träffat barnets kompis innan och tycker det hen verkar vara en okej person, anser iaf jag att det förmodligen blir lite väl mycket att ringa och bekräfta med föräldrar och ha koll på EXAKT vad barnen gör. En måste lita på sitt barn också, att en tonåring t.ex kan och bör ta ett visst ansvar, lita på att barnet inte går på vuxenfester eller vad som (men finns så klart individskillnader, vissa tonåringar är inte alls redo att ta ansvar, men tänker att som förälder känner en väl sitt barn). Att 12-åringar sover över hos varandra utan att föräldrar är hemma behöver inte vara farligt, jag och min bästis gjorde det en gång när hennes var borta, och hände otaliga gånger under högstadiet. Vi lagade mat, diskade, kollade på film, åt godis, snackade till sent på natten och sådana saker. Helt ofarligt, men ändå spännande att göra när en är 15 år. Få känna på vuxenlivet lite grann liksom. Vi var förvisso bara tjejer så kanske därför inget allvarligt skedde, och ingen av oss ville förstöra tjejkvällarna med att ha killar där.

Äsch, vet inte riktigt var jag vill komma med det jag säger... kanske att så länge en som förälder träffat och "godkänt" (i sitt eget huvud) kompisarna så borde en nog inte oroa sig så mycket.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog