Längtar till förskolan
Jävlar vad trött jag är på att vara hemma med barn. Obs inte på att vara hemma. Det är den där "....med barn" som jag lessnat ordentligt på. Jag minns att jag kände lika med de andra två också. Liksom jag vill gärna vara hemmamamman med barn som slipper förskola men efter en tid så står jag inte ut längre.
 
J har börjat med att exempelvis be om vatten. Sen tar han en klunk och häller ut resten. Oftast i diskhon men då och då på golvet. Fem minuter senare vill han ha vatten igen. En klunk. Hälla ut. Och så upprepas det. Hela dan. Eller be om nåt på TV typ "greta gris" och sen fem minuter senare vilja byta program till Ordlekar för att fem minuter senare vilja byta igen... och så håller det på hela dagen. Jag. Blir. Galen. 
 
Jag längtar tills han börjar förskolan. Men som ni vet så tror jag ju på sen förskolestart. Jag tror helt enkelt att mindre barn mår bättre av det och att de egentligen inte mår så bra alls i förskolan. Undantag finns givetvis. Det finns till exempel små förskolor med jättesmå barngrupper där pedagogerna har hur mycket tid och utrymme som helst för de små barnen. Men det är mest en utopi nu för tiden. 
 
Men tyvärr är det en ganska enorm kris vi har inom barnomsorgen, dels med för stora barngrupper, för många outbildade pedagoger, för lite budget, för många pedofiler, för mkt annan skit, för mycket stress, barn som tappas bort eller blir slagna av andra barn utan att detta upptäcks. Jag kan också säga att jag aldrig jobbat på eller ens gått förbi en förskola där ettåringarna inte står och gråter utan tröst. Hur fan ska man kunna trösta fyra ettåringar på samma gång liksom? Och de gråter hela dagarna. Jag fattar att detta är jobbigt att höra när man som förälder inte har nåt annat val men jag tror inte vi ska låtsas som att allt är bra heller. Hur ska vi då få förändring liksom?
 
Men jag längtar till förskolan. Inte för mitt barns skull men för min egen. 

(null)

Blomman

Är också hemma med barn, längre än normen, och jag längtar inte efter förskola men kan längta efter att ”inte vara hemma”. Så för mig är det som du fast tvärtom, är gärna med barnen men kan bli trött på att ”gå hemma”. Så vi har bokat in simskola och musikskola (för småbarn alltså, så mest lek och så) så det inte blir så mycket hemmasittande. Min unge är för liten för att fatta men jag ser fram emot det, haha! Nu är han ju lite mindre än ett år yngre än din iofs så jag får väl komma tillbaka senare och se hur mycket jag längtar till föris då😬😅

Karin

Min son började i förskola när han var 15månader. I, vad jag tror man skulle räkna som en ”stor barngrupp”. 14 barn 1-3åringar på 3 pedagoger. Han har det ASBRA. =) VARFÖR är föräldrar så JÄVLAR rädda för ”stora barngrupper?” Barnen HINNS MED! Alla! Min son har inte gått otröstad en endaste gång. Han älskar liv och rörelse runt omkring sig. Alla barn är inte skygga och rädda för andra barn. Så är det bara.

Svar: Skulle du hinna med fyra fem ettåringar? Jag hinner knappt med mina tre barn och då är två av dem stora och självgående. Jag har jobbat inom förskolan och kan meddela att det inte riktigt är så idylliskt i större grupper. Klart alla barn får tröst men man kan inte ge de små tillräckligt. Det går inte. Man har ett jobb att sköta där mkt mer än bära runt på de små ingår.
ladydahmer.nu

A

Minns när jag jobbade på en småbarnsavdelning. Att nyinskolade grät fyra timmar utan stopp varje dag i flera månader var helt normalt, att vissa barn var helt livsfarliga (alltså de försökte verkligen skada varandra) var vardag och så frustrationen varje dag när man gick hem och mötte föräldrar som passade på att handla varje dag efter jobbet trots att deras barn gick 9-11 timmar om dagen och de visste hur ohållbar situationen var.

Svar: Man bär runt på ettåringarna konstant. Trots att man inte bör eller får (pga ryggen). Men vad ska man göra?
ladydahmer.nu

Hanna

Jag har inga barn men har bara min egen barndom att utgå ifrån. Det verkar råda någon slags "tro" i vårt samhälle om att man "lär" barn att vara sociala just på förskolan och att det är "bra" för dem att de får umgås med andra barn och pedagoger. Men min övertygelse är att det är inte så man blir t ex social. Jag är helt övertygad om att man som ett litet barn först måste ha en grundtrygghet i sig själv (som man då oftast får hemma och från sina föräldrar eller motsvarande). Har man sedan tryggheten, det då man vågar vara social genom att man vågar vara sig själv. Sedan vet man aldrig om ens ettåring t ex redan är född med en extra sårbarhet och då tror jag inte att det är bra att bli "inkastad" på en förskola. Hur påverkas barnet av att t ex inte få någon tröst? Tycker de flesta viftar bort barnets gråt med att "det går över" men gör det verkligen det, kan det inte sätta spår?


Johanna

Jag ifrågasätter inte ditt beslut och dina erfarenheter, men jag förstår inte stycket om att ettåringar gråter hela dagarna på förskolan? Menar du att samma (alla?) barn gråter hela dagen och att det inte finns någon ettåring som trivs i förskolan? Jag hängde inte riktigt med i resonemanget.

Svar: Se flesta ettåringar gråter flera gånger under dagen ja.
ladydahmer.nu

IA

*S* Han verkar mogen för att vidga sina vyer lite..Tror ett väl samarbetat arbetslag och inte så stor personal omsättning är en bra grund för en förskola. Man förskräcks ibland av den stora arbetsbelastningen och sånt som händer som inte ska hända.

Sara

Heja dig som vågar vara kritisk till det mest heliga i detta land!!
Det är en katastrof och svek utan dess like att vi har ett system som institutionaliserar i princip samtliga barn från ett års ålder. Hade detta varit Nord Korea hade vi förfasats. Nu är folk stolta.
Skönt att fler och fler vågar säga det många inte vågar se.

Jenny

Jag håller med dig om att det är supertufft för en 1-åring att börja förskolan. Skulle verkligen önska att jag hade möjlighet att vara hemma längre. Men är ensamstående och kommer behöva skola in när dottern är runt 14 månader. Vad tycker du jag ska göra med informationen att mitt barn kommer gråta hela dagarna? Det förändrar ju inte det faktum att hon kommer behöva börja på föris som drygt ett. Skapar bara ångest.. Även om jag förstår hur du menar på ett sätt. Kram

Svar: När jag jobbade på förskola så berättade vi aldrig för föräldrarna pga ville inte skapa ångest i en påtvingad situation.

Mitt syfte är inte att skapa ångest utan om att prata om nåt viktigt: barns behov.
ladydahmer.nu

R

Tack för det här inlägget! Vi har också valt att ha barn hemma längre tid än normen. Det är inte med blida ögon det ses på av andra och jag upplever ofta att det bemöts av massa argument kring att det är viktigt för barn att vara omkring andra barn pga det sociala osv. När jag då säger: Fast mitt barn träffar andra barn fast i andra typer av former och platser, så går det oftast vidare in på osaklighet. Får bita mig i tungan för att själv inte låta som dem fast åt det motsatta hållet. Dels tror jag det finns en övertro till förskolans roll (med det sagt så tror jag att den behövs, så jag motsätter mig absolut inte) och dels tror jag det dåliga samvetet spökar. Som att föräldern måste övertyga hemmaföräldern om vilket himla bra beslut det är.

Malin

Ja det är tyvärr så att förskolan är en helig ko i Sverige. ”Föräldrar förstår sig ju inte på barn, barn behöver pedagooooger och andra småbarn från ett års ålder!”
Jag tror inte alls på detta men har behövt lämna flera av barnen på förskola tidigt. Då var det ändå någorlunda ok, men idag har det utvecklats till det sämre.

Malin

Ja det är tyvärr så att förskolan är en helig ko i Sverige. ”Föräldrar förstår sig ju inte på barn, barn behöver pedagooooger och andra småbarn från ett års ålder!”
Jag tror inte alls på detta men har behövt lämna flera av barnen på förskola tidigt. Då var det ändå någorlunda ok, men idag har det utvecklats till det sämre.

Jd

Spännande att du vågar kritisera att lämna tidigt. Känns som att det är locket på kring den typ icke-debatten.

Tänkte först att "men vaddå det är bra att lära sig sociala förmågor" men kom på att barn inte ens utvecklar theory of mind förrän vid typ 4 års ålder. Inte konstigt om de rivs och bits och beter sig typ asocialt innan.

Svar: Kritisera och kritisera. Föräldrar har ju inget val. De lämnar ju inte bort barnen för att se vill utan för att de behöver.

Ang sociala förmågor så lär sig barnen det genom att umgås med människor samt iaktta sina föräldrar umgås med människor.
ladydahmer.nu

Nemo

Nu kanske jag kan ta reda på det här själv via Google, men känns som om den största krisen är i storstäder (med närliggande orter) när det gäller förskola? Pga att det helt enkelt bor många fler människor där. Eller är jag helt ute och cyklar? Upplever nämligen att i mellanstora städer är det inte lika stora problem, barn blir generellt väl omhändertagna och får tröst när de gråter osv (eller så har jag haft tur och du otur).
Emellertid så har vi ju en kris i hela landet, från förskola till gymnasiet, tyvärr, så förnekar eller ifrågasätter inte detta.

Jenny

Ska skola in vår 16-månaders på måndag och ja... hade redan ångest innan liksom. Detta är vårt tredje barn liksom ert och de första två gick i en liten förskola (privat) med små barngrupper och helt fantastisk personal. Nu har vi hittat en ännu mindre förskola i kooperativ. Ska bli spännande och jävligt jobbigt. Sen tänker jag att hon grinar ju hela tiden här hemma också... är ju liksom aldrig nöjd. När ska ni skola in J?

Svar: Tänkte vänta tills han är tre
ladydahmer.nu

Tess

Vi har väntat till nästan 2år med båda (22mån & 20mån)

Med första orkade jag inte mer, efter kaos, kort tungband, problem mage, knappt nån sömn, förlossningsdepression m.m så var de bara dags

Nu är de dags igen men egentligen inte för att jag vill, utan måste då vi ska separera och jag måste stå till arbetsmarknadens tjänst för att få hjälp från soc för att kunna separera..
Andra barnet har varit så "lätt"! Typ glad nästan hela tiden


Hon älskar dom andra barnen, pedagogerna, sångstunderna, visa sig duktig (plocka undan tallrik, hålla hand, dela med sig till kompis, torka spill m.m) men hon hatar vilan, inte klarat de alls än inte ens när jag varit med.. så får se hur de går, än så länge funkar de att jag hämtar till vilan iaf.

Tror som du att förskola väldigt tidigt kan vara mer negativt än positivt för många barn, oavsett föräldrars dåliga samvete
Undantag finns visst, men fler skulle nog må bättre av förändrad förskola eller vara med sina föräldrar mer (6tim arbetsdag!)

Anky

Så sant, så sant! Fattar inte alla som hävdar att småbarn har det bättre på föris än hemma och verkar tro att förskolepersonalen är övermänniskor som klarar att ta hand om tredubbelt så många barn som en själv. Tror ibland att föräldrar hävdar att förskolan är såååå braaa för att de inte orkar ha dåligt samvete över att de lämnar barnen där. Dessutom slår ju personalen knut på sig själva för att ingen ska ana hur dåligt det är. Viktigaste valfrågan för mig är mindre grupper och mer personal i förskolan.

H

H

Anky

Hej! Skrev en kommentar nyss. Kan du se till så att min mejladress inte syns om den publiceras? Fyllde av outgrundlig anledning i den.

Sonja

Jag ska också vara hemma så länge jag kan! Skulle helst vilja va hemma till han är tre år men det blir nog inte så länge tyvärr. Sen kommer jag, om det blir som tänkt, jobba halvtid.

Jag har jättebra erfarenhet av förskola, verkligen jättebra. Men tycker ändå det är rätt uppenbart att ju äldre de är när de börjat desto bättre. Men det är så känsligt det där. Som att man anklagar föräldrar som sätter barnen på dagis. Och det är ju inte alls det som är poängen. Jag har själv satt ett av barnen på dagis när han var 14 månader. Och han har klarat sig bra men fy det gör jag inte om om jag inte måste.

Maja

Jag gick aldrig på dagis, som det hette på den tiden, utan började skolan när det blev skolplikt. Jag fick kompisar direkt, har aldrig haft problem bland andra barn eller vuxna, jobbat sedan studenten fram tills nu när jag har eget barn som inte heller kommer att behöva förskola. Jag har så ljuva minnen från min barndom och redan då var föräldrar på min mor om att vi (jag har syskon) skulle bli "förstörda" utan dagis.

Jag önskar jag vågade ta debatten, men eftersom att det är ett så pass känsligt ämne så vet jag att personer runt omkring mig skulle bli arga och sårade. Däremot är jag öppen med att barnen inte ska gå på förskola för att visa att det finns fler möjligheter, dock är även det också ohållbart att ta upp men nu har iallafall många slutat att fråga när det är dags för inskolning.

Bee

Skolade in min vid 3 års åldern hos dagmamma. Bästa vi gjort. Institutionen förskola är inte det enda alternativet, finns fantastiska dagmammor där ute. Vår skola säger det ofta att det är skillnad på dagmammebarn och förskolebarn när de anländer till skolan där den första gruppen är mer balanserad och trygg i sig själv.

Lupus

Kan bara tala av egen erfarenhet då jag inte har barn, men att förskola ska vara så viktigt för social träning osv känns knappast som något som händer i större barngrupper. Jag började på dagis som ettåring pga båda mina föräldrar behövde jobba, och efter några veckor slutade jag tydligen gå, utan satt bara i nån uppblåst badring hela dagarna för att inte de andra barnen skulle springa omkull mig. Öht har jag minnen från förskolan att vi barn visste att fröknarna inte hann med, så flera barn som ville göra andra illa brukade välja rum som fröknarna inte brukade checka ofta och slog/retade de yngre barnen där. Och arrangerade ”mamma-pappa-lekar” som gick långt över gränsen. Detta var dock på 90-talet, men gruppen var på drygt 30 barn med två-tre fröknar så vet inte om det är så mycket bättre idag

ellos

LD du har så rätt. Jag vet av egen erfarenhet att småttingarna just gråter /klänger på pedagogerna så gott som hela dagarna. De ramlar och hinns inte med att trösta/plocka upp snabbt alla gånger. 1-åringar, ja upp till säkert 2 år har noll "behov" av förskola.
Och ja pedagogerna säger givetvis inte att deras barn är oroliga och gråter stora delar av sin tid där . Men vi som inte jobbar på förskola bör öppna våra ögon och vara medvetna om hur det ser ut. Den krassa verkligheten.

Josefine

Det är ju galet att vi låter "våra" barn växa upp på institution! Hur har det gått så långt? Som någon skrev, om det hade varit Nordkorea så hade vi aldrig tänkt att detta var ok!

Jag pratade med min läkare igår om vilken yrkesgrupp som är sjukskriven mest i utmattning "förskollärare ligger nog i toppen " sa han, och i den miljön är även våra barn😢 Alla barn skriker inte samtidigt eller hela tiden-men dom byter ju av varandra så det är ju väldigt mkt gråt under en dag!

Jag tänker att vi i våran agenda att få till ett jämlikt samhälle har tänkt helt fel... istället för att jobba 50/50 fick staten oss till att jobba 100 båda två för att få in skattepengar. Ja, det behövs också. Men någonstans måste vi ju förstå att de allra minsta barnen inte mår bra av att vara i detta stök och icke-älskande miljö? Förskolan Behöver förändras till de barn som behöver vara där, om man som förälder måste ha det som alternativ till sin ettåring så ska det ju vara en lugn och fin miljö❤ Men vi ska inte tänka att barn BEHÖVER vara på förskolan för att utvecklas!

När jag läser att föräldrar skriver att deras barn minsann blir tröstade och omhuldade, alltså tyvärr, men ni ser inte hela dagarna där? Och tre personal på si och så många barn betyder inte att de tre sitter och leker med barnen samtidigt, eller att de har fem barn var. På en småbarnsavdelning så går en pedagog till alla blöjbyten, torka rinnande näsor, personalen behöver byta av varandras raster, en får sätta sig i tamburen och klä på barn efter barn alla ytterkläder medan den andre delar äpplen och banan till fruktstunden och den tredje är på rast. Visst så här är det kanske inte hela tiden, och småttingarna går ju runt o grejar med sitt. Men mycket av tiden går ju till basbehoven när de är pyttisar- det vet väl alla föräldrar som är hemma med ETT barn?

Vi behöver bli bättre på att ställa krav, tänka efter en gång till vad som är viktigt, kanske sänka vår standard (här pratar jag inte om de som kämpar på med att få in pengar till mat❤ de ska med gott samvete kunna lämna sina småbarn till just en lugn förskola!) Men vi behöver bli mer ifrågasättande till samhället!

Natalie

Jag tycker du har lite dubbelmoral här.

Du säger att man inte ska prata om fetma för det gör ju ingen skillnad att man pratar om det för det förändrar ju ingenting hos den som kanske är fet eller hur, de kommer bara att må sämre av det? De kommer inte gå ner i vikt pga av det. Och jg håller med dig om det.

Du kanske då ska tänka på att vissa kanske inte kan göra någon skillnad för sitt barns förskolesituation och att det här bara gör det värre för dem att läsa. Jag förstår att du vill lyfta problemet med barnens behov men det gör ingen skillnad här, det skapar bara skuldkänslor hos de ensamstående (oftast) som inte har möjlighet till kortare dagar. Jag tror ärligt talat inte att det finns så många föräldrar som ba "åh nu ska jag gå ner i tid och inte ha ekonomin jag behöver för att klara mig men ha barnen kortare dagar på förskola" efter att ha läst ditt inlägg.

Jag fattar att du inte kommer säga att du hade fel men jag hoppas du tänker på det i fortsättningen. Och inte bara skriver för att provocera. ALLA vet att det inte är en dröm att behöva vara borta från sina barn och ha dem i stora barngrupper med pedagoger som går på knäna men många har inget val.

Svar: Helt två skilda saker. Märklig jämförelse.
ladydahmer.nu

FT

Men dom överlever ju? Och blir normala människor? De allra flesta är inte hemma tills de fyller 3 år liksom. De allra flesta är sjyssta, "normala" människor? Hur roligt är det att vara hemma med en mamma som tycker det är tråkigt och jobbigt? Och varför ska man må dåligt i 3 år?

Svar: En stor del barn lider av utmattningssyndrom. En stor del av befolkningen lider att trygghetsissues. ja de flesta växer upp och blir "normala", men vad innebär ens det? Barn är överlevare och anpassar sig till situationer. Det betyder inte att de mår bra av dem eller att de inte tar med sig det dåliga måendet upp till vuxen ålder. Märkligt resonemang.
ladydahmer.nu

Anonym

Bra sagt Natalie! Dessutom mår små barn bäst av en mamma som känner att hon har tid och ork och ekonomi för att ta hand om dem. Man jämför aldrig med andra utan med de alternativ som finns för egen del. Och där fyller förskola för ett och 2-åringar en viktig funktionen som faktiskt det bästa alternativet även med alla de problem som eventuellt finns på en del ställen.

Svar: Ja förskolan är skitviktig för mångas överlevnad. Det betyder inte att den är bra eller att vi inte får kritisera den eller det system som bara ger föräldrar ett alternativ.
ladydahmer.nu

Anna

Om man läst minsta lilla anknytningsteori så fattar man att det aldrig kan vara bra att sätta 20 st 1-3-åringar i en lokal med 4-5 vuxna.

Och man är inte helt hjälplös i sammanhanget heller även om man tvingas lämna sitt barn tidigt. Jag ställde mig i kö till vartenda privat alternativ som fanns inom cykelavstånd (bor i storstad) och vi fick flera erbjudanden innan vi hittade en dagbarnvårdare. Och om det efterfrågas kommer det starta fler! För så här kan vi inte ha det! Det skapar otrygga människor, även om man inte märker något på barnen nu. Har själv otrygg anknytning så vet ändå lite vad jag talar om, även om alla barn såklart är olika.

Malin

FT
Faktiskt så tycker inte jag att de flesta barn idag är sjyssta människor. Mina barns skolgångar har varit kantade av osjyssta och onormala beteenden. Kaxiga stökiga barn som inte missar ett tillfälle att vara taskiga mot kamrater eller kaxiga mot lärare. Jag kan naturligtvis inte på något sätt påvisa att det har med förskolan att göra, men vårt samhälle är fullt av barn och unga som inte fungerar väl i grupp.

Anonym

Fast nu skrev jag att förskolan även med alla problem är bästa alternativet för barnen. Inte för föräldrarna. I många fall. Och bara föräldrarna kan avgöra om det gäller för dem.

Svar: Ja det finns ju barn som far illa hemma. Eller föräldrar som är väldigt sjuka på olika sätt så de brister i omsorg. Då är förskolan bäst.
ladydahmer.nu

Någon i Stockholm

Jag är född på 90-talet till moderna jämställda föräldrar med varsin viktig karriär och kom - såsom de flesta - att tillbringa mer tid på förskolan än med mina egna föräldrar efter den späda åldern av 14-15 månader.

Det resulterade i att jag tidigt bestämfe mig för att bli hemmafru/hemmaförälder åt mina barn (idag en 3-årig dotter). Min man arbetar och jag är hemma för att mina barn aldrig ska behöva uppleva den ångest och stress jag behövde uppleva som litet barn. För mig var valet familj eller karriär och det valet är mycket lätt. För mig. Jag är universitetsutbildad f.ö men det var bara själslig onani, jag kommer aldrig arbeta någon annanstans än hemma. Känner en hel del i Stockholm som också går hemma så vi är en liten traditionell koloni med familjer dock utan någon gemensam politisk grund mer än att vi vill vara nära våra barn.

Anonym

Så varför känner du ett behov av att kritsera förskolan, det bästa alternativet för många barn och ett val som bara föräldrarna kan göra. Tror du inte föräldrar med barn på förskola vill deras bästa?

Svar: För att förskolan samt systemet behöver förbättras markant och det är bara vi som kan kräva det.
ladydahmer.nu

Anonym

Fast du argumenterar ju inte för att förbättra förskolan. Det ända du säger är att förskolan är skadlig för barn under 3 år. Och att föräldrar därför ska stanna hemma med småttingarna så som du gör. Eller har jag missat nåt förbättringsförslag? För övrigt litar jag på att den utbildade personalen på våra förskolor kan dom här sakerna betydligt bättre än du och kritiken bör i första hand komma därifrån.

Svar: Nu är detta en blogg och jag skriver om frågor som berör mig och som jag tycker är viktiga.
ladydahmer.nu

Anonym

Hur berör förskolan dig? Du har ju dina ungar hemma. Det här är politiskt för dig. Inte ens det klarar du stå för.

Svar: Båda mina stora barn har gått förskola. Precis som J också kommer göra.
ladydahmer.nu

Lisen

Anonym, Har du helt missat förskoleuporret? Tro mig kritik kommer från pedagogerna i förskolan!

KL

Vår 18 månaders skolades in när hon va 14 månader. Hela inskolningen utan en enda tår, bara lek o skoj. Pedagogen sa att under 18år har hon varit enklaste inskolningen hon haft. Efter 4 månader har hon varit ledsen 2 gånger (OBS räknar ej in om hon ramlat etc).
På morgonen när vi säger "dagis!" (Använder det ordet till henne istället för förskola) springer hon till vagnen. Jag skulle vilja påstå hon TRIVS på förskolan. Men visst hon trivs hemma med. Hon är extremt trygg i sig själv men vi lämnar sällan bort henne till mor/farföräldrar utan all tid utanför förskola umgås hon med oss plus släkt. Hon får all uppmärksamhet hemma, vill hon läsa en bok 6,30 på morgonen 5 min innan min buss går till jobbet ja då gör vi det.
Sen visst hade en kortare dag än 8h på ca 3h varit mkt mer optimalt MEN tror absolut inte hon far illa av förskolan. På morgonen vinkar hon glatt hej då och går iväg med en pedagog. Så nog för jag förstår och köper ditt resonemang så tycker jag ändå förskola funkar mkt bra för oss och vår dotter.

RebeckaL

Mår som flera andra mest dåligt av de här inläggen och ska försöka undvika att läsa dom framöver. Och då har vi ändå möjlighet att hålla nere tiden på förskolan någorlunda, kan föreställa sig hur en känner om en är tvungen att ha väldigt långa dagar vilket en så klart kan vara tvungen till som t.ex. ensamstående.
Ni ensamstående mammor därute: Ni är tamefan otroliga!

FT

Då kanske hela befolkningen ska sättas hos psykolog då... Däremot ska vi strida för mindre barngrupper och fler pedagoger så stress osv elimineras, då ser jag inga konstigheter med att gå i förskolan innan tre års ålder. Viktigt med fungerande skola och att föräldrar kan flexa ut (lagstadgat oavsett jobb eller nåt) eller ha kortare arbetsdagar men inte att kvinnor ska sitta hemma i tre år. Och blir väldigt konstigt att bara skamma andra föräldrar och inte ge några som helst förslag eller lösningar?

Malin
Låter som dina barn måste få byta skola omedelbart. Har myyyycket barn runt omkring mig i släkten och familjen och känner verkligen inte igen det du skriver, låter förskräckligt. Byt skola/stadsdel.

ellos

Anonym: Kritiken kommer också från pedagogerna. Jag har bekanta /vänner som jobbat på förskola och de känner ofta att miljön är absurd för de små barnen. Stora barngrupper, utmattade barn och en extrem ljudnivå. Lägg då till de karriärister till föräldrar som lämnar 9-10 timmar per dag. De som KAN välja annat framför sitt eget och mer klirr i kassan. Just de föräldrar retar sig pedagoger på eller tycker det är sorgligt. Som kommer flämtande en kvart efter stängning med mobilen i örat sönderstressade utan ork eller fokus på sitt barn. De finns. Rätt många. Ser de till barnets bästa ? Nej inte. Men de reflekterar antagligen inte utan kör bara på i sitt ekorrhjul. På bekostnad av ett litet barn som skulle behöva mer av deras tid och uppmärksamhet. Det finns många som väljer status och mer pengar framför tid med sina barn.

Svar: Ja det var först efter att jag själv började jobba inom förskolan som jag också blev kritisk till den.
ladydahmer.nu

IA

Jaha ja.."Här ska föräldrar stiga åt sidan och vara tysta och låta personal med utbildning för talan"..

Snörper Anonym med munnen också?

*S*

Johanna

Jag håller med Anonym om att det är skillnad på att vilja förbättra och att anse att barn under 3 år inte har behov av/inte mår bra av förskola. Om de, på grund av behov kopplade till låg ålder, far så illa som du upplever det, vad ska vi då försöka förbättra? Personligen har jag fina erfarenheter av olika förskolor och jag har full tilltro till att personalen är ärliga när de berättar för mig hur mina barn har haft det under dagen. Det ingår i deras profession och jag tycker att det är respektlöst att utgå från att förskolepersonal generellt inte vill/kan/vågar/får berätta om barn är ledsna eller oroliga. Självklart mår mina barn bäst av att vara med mig och deras pappa, men de har det bra den tid de är i förskolan och deras pedagoger ger dem tid, närhet, värme, omsorg och uppmärksamhet.

Svar: Jag har jobbat inom förskolan i många år och delar enbart med mig om min erfarenhet kring hur man bemöter föräldrar.
ladydahmer.nu

mest_elin

Jag tycker detta är en jätteviktig diskussion. Det är synd att vi inte kan diskutera frågan på ett ideologiskt plan, istället för att ta det personligt. (De flesta av oss lever i en verklighet där vi inte har annat val än att lämna barnen i förskolan run 1-1,5 års ålder).

Dock vill vi väl alla ha mindre barngrupper, att barnen får bli sedda och kramade och får den omsorg de behöver.

Lin

Får ångest på studs likt de flesta andra ”här”. Är på det klara med att diskussionen behövs, men håller med ”mest_elin”. Hade den hållits på ett ideologiskt plan så hade inlägget/inläggen kunnat bidra med något. Vara del i en förändring. Istället för att öka ångesten hos, främst, mammor (farsor har ju sällan förståndet att må dåligt över saker som dessa).

Men som sagt, din blogg. Jag kan hoppa över ett inlägg när jag märker vad det är för sort. Men å andra sidan vill jag vältra mig i mina begränsningar och tillkortakommanden på något vänster också.

Svar: Vi har ju konstant ångest. Inte för att vi blir skammande (det blir ni inte här!) men för att man som mamma alltid alltid alltid oroar sig. Det gör jag också i olika frågor där jag känner att jag inte kan ge mina barn det jag borde. Förjävligt ändå. Ingen gör ”alla rätt” om du hajjar hur jag menar. Barnens välmående hänger inte på den där ensliga detaljen utan det är helheten som spelar störst roll. ❤️
ladydahmer.nu

A

Vi skolar in vår 15-månaders nu. På en förskola där det går 24 barn totalt, från yngsta upp till skolåldern. De har inte delat upp det i avdelningar utan alla leker med alla. Samt att det är 6 pedagoger som arbetar där, ingen vikariepool utan vid kris har de två vikarier de ringer in så att barnen känner dem. Förskolechefen har sitt kontor bredvid lekrummet och stänger bara dörren vid samtal så barnen känner henne med. All mat lagas av en kock på plats, med öppet kök så barnen ser vad hon gör och kan prata med henne. Är så otroligt tacksam över att vi fick en plats där och att vi ser att vår dotter verkligen blir sedd och hörd. Jag kanske mest bara ville säga att det faktiskt finns såna förskolor, för det trodde jag inte själv innan.

Svar: Låter som en jävligt stor barngrupp. Menar du att de inte delar upp barnen?
ladydahmer.nu

Lin

Skönt att höra varenda jäkla gång! 🙌🏼 Oron och känslan av att vara otillräcklig suger faan musten ur en ibland (jämt). Nästan a way of life.

Kim

Vi är indoktrinerade sedan trettiotalet med arbetslinjen och att förskolan är bättre. Det är också en myt att vår förskola och föräldraförsäkring skulle vara världsbäst. Märkligt att politiker inte tar hänsyn till all forskning om anknytning som finns. Har vi råd med generationer som växer upp och mår dåligt? Det går inte att veta hur de minsta har det på förskolan, de kan inte berätta. Men att föräldrar har allt mindre tid för sina barn och att barn och ungdomar mår allt sämre kan vi tillslut inte ignorera. Det är bara att läsa forskning om anknytning så blir det helt uppenbart. Det är fantastiskt att så många föräldrar väljer att ha sina barn hemma längre än normen men det borde vara självklart för alla barn att få ha det så. Sverige borde ha råd med det.

Sandra

Håller med er att barnen blir påverkade. En sak om man inte har annat val, men vet många som lämnat barnen på förskolan vid ettårsåldern trots att de kunnat vara hemma ett tag till. Och många barn hade varit så mycket lugnare och tryggare om de varit hemma längre.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog