Kvinnor förväntas stå stilla i tiden
Apropå mage och kvinnors kroppar: Jag läser ganska många som precis fått barn eller som snart ska få och nåt som slår mig är hur stor fokus det ligger på att kroppen ska återgår till sin gamla status, ofta inom några månader efter att man fött. Man ska tillbaka till det som varit. Alla spår av det som skett fram till nuet ska suddas bort. 
 
Det är så jävla skevt när man talar om att "återfå sin normala kropp" eller att man har "förstört sin kropp" efter en förlossning som om den kroppen man har nu inte är ens riktiga. Jag tror att det vi ofta glömmer är att kroppen vi har som unga, den har vi kanske i tio år (räknat från puberteten till vi får barn) och att kroppen vi får efter barnafödande är vår egentliga, den vi har resten av livet.
 
Ja, man får en ny kropp efter en förlossning och det kan nästan vara traumatiskt för många, speciellt när den skakar om självbilden. Precis som man får en ny kropp efter puberteten. Den kanske återgår att likna den du hade innan, eller så gör den inte det men det är ok också och ingenting som är speciellt konstigt eller ovanligt.
 
Men det är ju inte konstigt att vi tänker så här. Överallt i samhället, på tv, i tidningar, i filmer, i reklamen, på bilder, i musikvideos, ÖVERALLT så får bara en sorts kvinna synas. Hon är aldrig över trettio och hon har en kropp som en femtonåring. Även om hon fött barn.

(null)

T

Du är klok tycker jag!

Johanna

Ja visst är det så, kvinnors kroppar ska aldrig förändras eller föråldras. Det sjuka som jag nyligen insett är att jag aldrig reflekterat över detta innan! Man är som sagt hjärntvättad av hur viktigt vårat utseende är, det är tamefan det viktigaste. Jag har fött två barn och har otroliga komplex över min ” förstörda” mage. För mig var det en självklarhet att försöka få tillbaka min gamla kropp med träning och kost. Så jävla sjukt. Jag fyller 40 i år, har lagt på mig X antal kilon sen i somras, börjar få rynkor och några gråa hår. Vissa dagar kan jag resonera med mig själv och komma överens med att jag fan duger, passar inte min kropp in i din trångsynta värld så bara dra... Men vissa dagar är det som det alltid varit, att jag inte duger, att jag är tjock osv. Man slåss konstant med sina demoner och har man funnit någon sorts frid så blir man påprackad en massa reklam om hur man ska göra för att bli perfekt...
Mitt sinne får aldrig vila och jag får aldrig tillåtelse av min omgivning att vara nöjd med hur jag ser ut. Tröttsamt.

Lin

Håller inte med till fullo (och skriver ju bara när jag inte håller med, heh). Att vara gravid känner jag förstör och har förstört min kropp. Framfall och hemorrojder är inget jag hade dragits med annars. Hängpattar och bristningar - där fattar jag. Men alltså, all funktion som blir fucked up efter en förlossning/graviditet - vilket jävla skit.

Harmagedon

Jag tycker det är fördjävligt att kvinnors kroppar förstörs av barnafödande och att vården avfärdar regelrätta funktionsnedsättningar som normala bara för att de uppkommit i samband med en förlossning.

Linnis

Ja! Varför vurmas det inte över hur fantastiskt mjuk och go mammamagen är efter en förlossning? Helt ljuvlig! Och ja, det där med att dra in magen halvt omedvetet, det blir en så medveten om när en är gravid. Då plötsligt är det såå fint med mage! Suck

Svar: eller hur? mina barn har fullkomligen ÄLSKAT sin mammas mjuka mage och gosiga tuttar.
ladydahmer.nu

Therese

Jag uppfattar LDs text som att hon menar att kroppen ofta blir rundare, fett på fler och nya ställen, bredare höfter, större fötter, större mage, lös hud, bristningar, rundare ansikte, högre vikt/annan, annorlunda hy, ändrad klädstil m.m
Och att allt de är vanligt och normalt

Och inte att en ska acceptera att underlivet spricker till ett stort hål eller att en går med smärta och att sjukvården ignorerar, som ni andra som hittills verkar tro?

Att det syns att en fött barn och blivit äldre än 15år behöver faktiskt inte vara negativt!

Svar: du uppfattar helt rätt. och cirka 100% av gångerna människor pratar om att "få tillbaka sin kropp" så pratar de om utseendet på den. Inte funktionerna.
ladydahmer.nu

Helena

Tänker på det jämt när folk säger att de ”bara fixar tillbaka brösten som de var innan barnen”. Som om de var de ”riktiga” brösten och en sån operation är tydligen något helt annat än att förstora brösten som däremot är fusk eller vad??

Har också hört kommentaren att ”barnen märker ändå inget”. Nej kanske inte nu, men de kommer ju växa upp med en orealistisk bild av hur bröst ser ut efter barn och åldrande.

Menar inte att skamma någon som opererar sig, tycker bara att dessa resonemang som jag sett flera gånger inte riktigt håller.

Lin

Therese: likväl är det en aspekt som inte förtar från saken om du frågar mig.

Nina M

Så himla viktigt inlägg, och tragiskt att livet ser ut såhär för kvinnor... det handlar ju inte bara om barnafödande, utan om åldrande eller andra faktorer som påverkar utseendet. Jag brukar säga att vi kvinnor ska se ut som att vi inte har levt. Det ska inte synas på oss att vi har bärt och fött barn, eller att åren har gått, eller att vi har varit med om något som ger ärr eller andra skavanker.

Fuck that shit, jag bär mina ärr (som jag har samlat på mig en del under åren), bristningar, och fettansamlingar som har lagt sig lite här och var med stolthet (eller försöker iallafall för samhället försöker ju konstant få mig att må dåligt över dem...). De berättar en historia, min historia.

Malin

Det är så skönt att aldrig ha varit jättesnygg, när jag läser sånt här. Jag har ingen platt mage att längta tillbaka till liksom, några skavanker mer eller mindre förändrar inget för mig. Tvärtom är det skönt att åldras och bli ännu mer osynlig som kropp. Kroppslig uppmärksamhet leder ändå aldrig till något bra. Som medelålders mamma och ej särskilt snygg är man den man är inför alla liksom, jag behöver inte försöka verka sexig eller spännande för någon. Jag går inte miste om ett enda dugg, det är verkligen ofarligt att inte vara ung och normsnygg, den uppmärksamheten det hade kunnat ge mig är inget jag behöver.

Blyg

Jag uppfattar nog också inlägget som att det handlar om hur vi ser på hur utseendet förändras efter graviditet och förlossning.
Sedan att det är så vanligt som det är med funktionsnedsättning efter graviditet och förlossning är ju en egen historia som ju gör det ännu skevare att det är utseendet som ska ”återställas”. Den manliga blicken är tydligen viktigare är den kvinnliga livskvalitén... :(

Petra

Jag har flera flera gånger sagt att jag inte vill ha fler barn pga att jag inte vill förstöra min kropp mer.
Inser efter detta inlägg att folk kan ha uppfattat det som om jag är rädd för att gå upp i vikt 😮
När jag egentligen menat kroppsfunktioner som inkontinens, hemorrojder o åderbråck.

Anna

Älskar detta inlägg. Det är verkligen sant att vuxenkroppen har man större delen av livet, men tonårskroppen bara en kortare tid. Och efter klimakteriet är det ju ytterligare en fas. Det är liksom inget fel med det.

Catten

Jag blev väldigt varse förra veckan när jag gick in på en dejtingsajt hur kroppsfixerade ”vi” är. Jag la upp några bilder och skrev en text om mig själv.
Meddelanden började hagla in. De flesta handlade om min kropp. ”Du är så vältränad” ” du ser ut att bara vara 30 år” ( jag är 51) ”jag skulle vilja känna på din muskulösa kropp”. Märk nu att jag inte alls har avklädda bilder utlagda. Den bild där man ser mest av min kropp där har jag en top och en kort kjol på mig.
Väldigt få verkar ha läst texten jag skrivit för väldigt få som skrivit till mig är ”den jag söker”; baserat på ålder, utbildning och bostadsort.
Jag blev ganska illa beklämd av detta av många anledningar. Jag vill ju att den som skriver ska vara intresserad av MIG, inte bara av min fasta kropp. Jag tänker också att om jag inte hade den kropp jag har- hade ingen skrivit då? Och varför skriver 22- åriga killar?
Jag vill verkligen träffa en ny man. Som tycker om MIG.

Karin

Jag satt en gång och lyssnade på en försäljare som berättade om sina hudvårdsprodukter. Jag minns inte ordagrant vad hon sade, men andemeningen var denna: "Om du inte börjar sköta om din hud nu så kommer du att se ut som 50 när du är 50!" O fasa. :P

Anonym

Usch ja, det värsta är ju när kroppens funktioner förstörs, och när man får symptom som är besvärande. Utseendet borde vara långt ner prioriteringslistan att oja sig över.

Jag har själv inte fött barn, men jag tycker det är hemskt att ett av det mest naturliga en kvinna kan göra ska förstöra kroppen. Det borde vara mer fokus på hur man ska kunna förhindra försämring och besvär och hjälpa när det väl skett istället för hur en ser ut.

Jenn

En av anledningarna till att jag inte vill ha barn är att jag inte litar på att vården kommer ta hand om min kropp efter graviditeten. Detta gäller då främst förlossningsskador och annat som påverkar funktion snarare än något annat.

Tycker det är sjukt att fokus efter en graviditet handlar om att kvinnor ska träna för att bli smala... Fokus borde ju rimligen ligga på att återhämta sig, få rimlig hjälp av vården och att anknyta till sitt barn? Orka slösa den där första tiden på att känna press för att göra sig snygg i den manliga blicken... Det är ju helt orimligt att det är där fokus ligger.

Däremot bör nog inte den kropp vi får efter graviditet heller ses som den "normala" kroppen. Som jag ser det bör vi få bort tanken på en normal kropp helt och hållet, dels eftersom folk har så olika kroppar och dels för att alla inte kan/bör/vill genomgå en graviditet. Kropp borde snarare ses som något som alltid i alla sammanhang är temporär. Just nu är den såhär, om tio år är den annorlunda. Idag är den såhär, efter en olycka kanske den är annorlunda. Det är en "normal" kropp oavsett eller?

Catten

Jag fick verkligen en ögonöppnare när jag fick inni en dejtingsajt för några dagar sedan hur just kroppsfixerat samhället är. Jag la upp några bilder (ej speciellt avklädda)och ja, det syns väl att jag är vältränad. Meddelande började hagla in. Många meddelanden om att jag så yngre ut och många meddelande om att man vill känna på min muskulösa kropp. Jag la upp en text och den verkade få ha läst för det var killar i 22-årsåldern (några äldre också)som skrev och tja, med tanke på att jag är 51 och vill träffa en man i min egen ålder så kändes det minst sagt märkligt.
Så om jag skulle träffa en man som går igång på min kropp, vad händer om jag inte har den kroppen längre? Finns det nån slags fetish hos unga män vad gäller äldre och vältränade kvinnor? Om jag inte haft den kroppen jag har- hade ingen skrivit då?
Det hela kändes och känns oerhört märkligt och ganska obehagligt. Jag tog bort min profil ganska snabbt.

Malin

Kanske lite OT men jag vill bara påminna om att kvinnor åldras, även de som inte föder/fött barn! Ibland låter det på manmor som att de tänker att de sett ut som sitt ”riktiga jag” bara de inte fött barn. Och vi andra som är 40+ och inte har barn kan ju se ut som 20 - lätt som en plätt! Men så lätt är det inte... Utan extremt goda gener, träning samt viktkontroll så förändras kroppen sakta men säkert. Bland mina vänner är det ingen större skillnad på de som fött barn och de som inte fött. Insidan el funktion efter förlossning givetvis inte medräknad.

Josefin

Jenn: Precis!

Fött tre barn och varje gång har alla berömt mig för att jag ”fått tillbaka den gamla kroppen så fort”. Tydligen ska jag ha hjulat av glädje? När jag känt mig totalt mörbultad och rent funktionellt verkligen inte återgått till pre-graviditet. Har samtliga gånger tappat kopiösa mängder vikt av amningen, men det kan inte vara problematiskt för guuud så tacksamt, vilken lycka, tänk om alla slapp träna 4 gånger/vecka för att återfå sina normala kroppar. Bästa kommentaren kom från en BVC-sköterska som menade att mig kunde nog maken tända på även fortsättningsvis. Alltså... synen på kvinnor är verkligen helt bisarr.

Nu är jag glad över mitt kejsarsnittsärr, mjuka mage och bristningar. Det är min kropp och i helsike att jag tänker känna agg gentemot den.

Jennifer

Kroppen förändras ju heeeela livet, av både yttre och inre faktorer. Hur kan folk ha missat det? Hur kan folk tro att SKAPA en människa med sin kropp i nio månader inte sätter spår när man får träningsvärk av att springa 3km? Ibland är människor så hjärntvättade att allt förnuft och all logik är bortblåst.

Tänk om en skulle vilja gå tillbaka till sin gamla kropp - hur långt ska vi dra det? Vill jag ha tillbaka min kropp som jag hade när jag var 8 år kanske? Det är ju orimligt. Och precis lika orimligt att få tillbaka kroppen innan en graviditet. Kroppen förändras, vare sig vi vill eller inte.

Jag hade ett oerhört svårt självskadebeteende tidigare i livet och lever med en HELT ärrad kropp. Självklart vill jag ha tillbaka den oförstörda kropp jag hade innan självskadebeteendet, men det är ju omöjligt och orimligt, så jag försöker inte ens. Skulle jag vilja ha tillbaka kroppen jag hade innan graviditet (det vill jag inte) så skulle det vara lika orimligt eftersom att den faktiskt har förändrats och vi kan inte backa banden.

S

Har alltid undrat NÄR folk menar att de var sitt egentliga jag: 37, 22, 14 eller varför inte 5 år?

A-J

Precis det här behövde jag läsa precis idag, tack!

Stina

Jag vill tacka dig Natashja för att du hjälpt mig att känna mig nöjdare med min kropp! Att jag duger som jag är och inte måste följa kroppsnormen egentligen fast jag egentligen alltid
Vetat det. Du sätter så bra ord på det, skulle inte du kunna skriva en bok om detta ämne? Jag tänker på min mammas generation speciellt men även min som skulle behöva höra mer om detta. Kram

Anonym

Efter min första graviditet gick jag ner allt och en del mer väldigt fort. Fick många komplimanger om hur "smal och fin" jag var. Att anledningen till viktnedgången var ett sjukdomstillstånd som nästan tog mitt liv när barnet var en månad gammalt var inget som kommenterades. Att jag mådde skit och behövde hjälp att komma vidare mentalt var inget som uppmärksammades, inte ens av mina vänner som kände till allt. Bara att jag var smalare än innan jag blev gravid (och det är ju tydligen väldigt eftersträvansvärt). Så jävla sjukt, visar väl hur hjärntvättade vi är vad gäller vad som är viktigt här i livet! Det var det enda som räknades! Hade gärna haft kvar de där kilona om jag sluppit gå igenom traumat att jag nästan dog ifrån min bebis.
Tack för ett bra inlägg!

Isa

"kroppen vi får efter barnafödande är vår egentliga, den vi har resten av livet." Alltså jag fattar att du inte menar det som jag först läste det. Men för någon som är frivilligt barnfri och som fullkomligt nedlusas av påståenden om att en ej är riktig kvinna, inte vet vad riktig kärlek är, missar meningen med livet osv i all oändlighet så reagerade jag på den citerade delen. Rätt eller fel så reagerade jag iallafall. Och har en alldeles utmärkt riktig kropp utan att ha fött barn.

Flora

Det börjar bli dags för mig, jag skulle önska att det var dags för mig, att skaffa barn. Ibland funderar jag på hur min kropp skulle förändras och inser att den med största sannolikt kommer att bli större. Det har hänt att jag har nämnt det för andra som svarat "det är inte säkert att du går upp vikt". Fast jag oroar mig ju inte för det. Jag räknar med att det kommer att hända och bara konstaterar det.
Men visst har jag påverkats av min mamma och andra mödrar som jag hört prata om viktuppgång och ärr från kejsarsnitt som något oönskvärt. Jag har förstått att jag bör vara rädd för att bli tjock, sladdrig, ful. Att jag bör skämmas om min kropp bär spår av barnafödande.
Fast jag vet att det där inte är sant. Det är bara patriarkalt strunt - om än giftigt.

Tess

Fast jag vill inte ha barn. En kropp efter barnafödande är inte den egentliga kroppen, den jag har nu är ingen jäkla fejk-kropp.

Svar: jag tror nog att du förstår precis vad jag menar om du funderar lite
ladydahmer.nu

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog