Era önskningar har slagit in! (Och så lite om att bli utbränd av att umgås med folk)
Idag ska denna eremit in till stan och spela in en massa Penntricket som lanserar säsong TVÅ i dagarna! Ja jag vet, herregud vilken försenad julklapp va? Jag brukar ärligt lyssna på avsnitten ibland och slås ofta (förvånat) av hur bra podden är? Hur bra team jag och Cissi är, olikheter och gamla konflikter till trots. Obs, nu har inte vi varit ovänner sen 2014 ifall nån undrade men vi är ju inte alltid ense heller och det kanske man tror skulle bli jättesvårt att bygga nåt kring men det är snarare tvärtom. 
 
Och nu kör vi igen då. Säsong två av Penntricket. Förhoppningsvis blir det en jävligt lång säsong eller så blir det fler säsonger men vi kan inte lova nåt om framtiden. Men mer om det när det blir aktuellt att ta ställning till framtiden. 
 
Jag har märkt en sak, apropå att vara en eremit och att ibland åka in till stan, och det är att jag blir mer och mer folkskygg ju längre tid jag dels bor i Segersäng (skogen) och dels jobbar hemifrån. Jag har ju haft social fobi och ångest kring folk i många år men det har hållts i shack (typ) eftersom att jag ändå varit tvungen att interagera med människor. Jag har jobbat på förskola (människor!!!) och jag har åkt tåg varje dag och sen har vi bott i stan och ja ni vet. Nu så är jag mer isolerad och jag märker att det påverkar mig mer i samma riktning, att jag blir mer och mer inbunden och tillbakadragen och att sociala situationer fullkomligen dränerar mig. 
 
På nyår till exempel så firade vi med Anja och Henrik och två andra vänner och dagen efter var jag typ bakis av social kontakt och behövde återhämta mig. Jag kände mig helt utbränd. Fast det BARA var trevligt precis hela kvällen och barnen var tysta och nöjda och allt var tipp topp. Utbränd av umgänge. 
 
Så när jag ska åka till stans så blir det jobbigt mentalt. Jag måste förbereda mig ett par dagar. Jag måste andas i kvadrat och förebyggs-skita innan och sen behöver jag känna att jag har kontroll över allt. Nu ska jag hem till Cissi och hon har två toaletter och det finns mat och vi har inte bråttom så det kommer bli trevligt. En människa bränner jag inte ut mig på heller på samma sätt som med grupper. 
 
Vad tycker ni att vi ska prata om förresten? Passa på att önska nu! 
 
  (null)

Ellie, om mig och min mitt-i-livet-kris.

Superkul med en till säsong, det ser jag fram emot :)

Loanne

Mera Penntricket, yes! 😀
Känner mycket väl igen mig i det du beskriver om att bli utmattad av socialt umgänge. Så frustrerande att alltid vara helt slut och känna sig halvdeprimerad dagen efter. Och stressmagen, den är skit(!)jobbig. Typ alltid innan jag ska gå utanför dörren, har klätt på mig och allt, så gör den sig påmind. Bara att ta av sig igen och rusa in och göra tvåan 😅

Ida

Åh va kul!!!! Ser fram emot säsong 2 av podden 😃

Asta

Skickade en önskan på insta. Såg du det? Kram

Anonym

Jag skulle vilja att ni pratade om hur man tar sig vidare från ett övergrepp som skedde i barndomen av en man som utnyttjade sin maktposition i egenskap av dels ålder (i mitt specifika fall en väns pappa) men också relation (en vän till familjen). Att anmäla är inte aktuellt och inte heller att varse denna vän vars pappa är förövare då min relation med vännen är väldigt betydelsefull. Helt enkelt, hur tar man sig förbi ett sådant trauma som tack vare #metoos uppror ättsat sig fast på näthinnan och vägrar försvinna trots 11 års bortglömdhet av ren överlevnadsstrategi. Det påverkar mig enormt mycket och även om #metoo är en fantastisk rörelse så har den uppdagat förträngda känslor som idag isolerar mig.

Johanna

Mitt liv är komplett!!! Wiiiiee

Linda

Hurra! Jag önskar samtal om föräldraskap.

Anna

Jag känner igen det där, med isolering som ökar social ångest. Det är en av anledningarna till att jag inte tillåter mig själv flytta hem till min hemort, trots att jag längtar sjukt mycket efter tystnaden och tryggheten (bor mitt i city i Sthlm nu). Medan isoleringen är skön så är den inte bra för mig. Jag behöver gå emot mina instinkter för att inte avskärma mig totalt från omvärlden och långsiktigt urvattna det arbete jag lagt ner på att minska social ångest. Jag är trygghetstorsk, vilket gör atr jag måste arbeta på att göra för mig obekväma saker hela tiden.

Det är väl samma sak som med att vara arbetsbefriad/arbetslös egentligen. Vissa skulle bli tokiga av att inte ha ett kontor att gå till, jag misstänker att jag skulle gilla det alldeles för mycket men till ett högt pris.

Satan

Jag önskar att ni lyfter frågan om ensamma mödrar i ett patriarkat. Vilka utmaningar står ensamma mammor inför? Hur påverkar detta kvinnors hälsa? Jag är en ensam mamma med en ettårig och det är en sak jag har upptäckt under det här året som är så svårt att sätta ord på men som bidrar till enorm ohälsa och inre lidande. Min man behandlade mig illa flera gånger under graviditeten och jag valde att separera för att bevara min mentala hälsa. Men då står jag inför en stor utmaning och det är att jag för barnets skull måste samarbeta med honom trots att jag mår enormt dåligt av hans närhet. Det samtalsstöd som jag och han har fått tar inte hänsyn till att han har behandlat mig illa (mentalt) och att jag är nedbruten. Det är som om lagar och regler tror att samhället är jämställt och att kvinnor och män lever på lika villkor. Alltså det här låter snurrigt säkert, men jag tror att de som befinner sig i liknande situation förstår det här och de vet hur man bryts ner inifrån av systemet. Man liksom vill fly men för barnets skull måste man upprätthålla en god relation med barnets pappa som inte alltid är hälsosam för en själv.

linda

Hej

Jag har inte lyssnat på alla era poddar. Men jag skulle vilja lyfta skolböcker och historia med en feministisk synvinkel. Allt från grundskola till gymnsieböcker/komvux.

My

Ååå då får jag en ny chans att önska ämne: att dejta när man är feminist. Herregud alltså, behöver lite tankar kring detta. Jag är omöjlig och oförlåtande och behöver nog skärpa mig lite. Men hur. HUR orka utbilda en ny man? (mitt ex var införstådd och lika feministisk som jag är.)
HJÄLP

Linda Johansson

Jag funderar på vad som gör att er podd är så jävla likeable – ni förhöjer verkligen varandra. Cissi blir mycket bättre tack vare dig tycker jag, och du blir så bra av henne på något vis. Ni är så olika, det blir intressant dynamik. Poddar där de som pratar är för lika varandra blir så ospännande.

Jess

JA JA JA OCH HALLELUJA!!! Har saknat!!!

Galenpanna

Jaaaa! Det här är fan det bästa jag hört idag! ;)
Ser så mycket fram emot det! Tack!

Fröken F

Känner så igen det där med socialbakfylla. Har jag varit på kalas eller firat någon högtid med lite för många andra människor så blir jag på riktigt "bakfull" dagen efter. Huvudvärk, illamående, trötthet och ångest infinner sig alltid. Troligtvis för att jag tycker att det är så ansträngande med den höga ljudnivån och alla röster som pratar samtidigt som man för konversationer åt olika håll och ska le och vara trevlig. Alltså jag gillar att vara trevlig men ändå. Haha.

Gött att säsong två kommer! Ni gör ett grymt jobb och passar så bra ihop, även om ni som sagt är olika på flera sätt :-) Fortsätt så!

Nina

Jättebra team. Bra tempo, bredd, eld. Så härligt att få lyssna på er MERA!

Johanna

Jag drabbas också av social baksmälla. Detta till trots jobbar jag på förskola och är därmed konstant omgiven av folk, vilket otroligt nog fungerar väldigt bra. Men när jag på fritiden ska befinna mig i sociala sammanhang kommer baksmällan efteråt. Huvudvärk, matt och lätt skakig. Inte för att jag inte haft trevligt, tvärt om. Ju trevligare, desto jobbigare baksmälla nästan, haha.
Har försökt förklara det här tillståndet för människor i min omgivning men har inte träffat på någon som får samma symptom och känt mig lite som ett ufo...

Kul att podden kommer igång igen, ni har varit saknade! ❤

Uniunicorn

Vet du månne vad detta handlar om/ betyder?
http://www.ru.nl/genderstudies/english/@1129508/copy-lecture-cat-pause-your-good-fatty/

Lisa

Åh. Jag vill önska! Kan inte ni prata om det här med att vara "en stark tjej" eller "en tuff tjej" som gör att då hamnar man i nån slags självuppfyllande profetia -skit där man inte ens tillåtet sig själv att bli arg, ledsen osv att vi måste sluta klistra på oss själva och andra det epitetet för det ärbata att tvinga in oss själva i machonormen

Emelie

Är så himla glad över att ni kör igen! Jätte roligt verkligen! Tycker om Postpatriarkatet också, men den har inte riktigt samma dynamik som Penntricket. Jag önskar mer diskussion kring feminismen som en del av mödraskapet, kärnfamiljen, äktenskapet. Tror att många feminister känner en stor ambivalens i den heterosexuella tvåsamheten. Speciellt om man vuxit som feminist inom äktenskapet. När man inte redan på dejtingstadiet kunnat deklarera var skåpet ska stå. Mer om svårigheten att vara feminist, mamma och fru i ett och samma ambivalenta paket. Kram!

Petra

JAAA älskar att ni är tillbaka!!
Ni kompletterar varandra så bra o det är intressant att lyssna på! Cissi styr programmet framåt och du säger klokheter 👍👍👍

Sofia

Bästa teamet, helt klart. Gillar att ni tycker lika och olika i saker. Jag skulle gärna höra er syn på hur man som kvinna ska hantera omgivningens ständiga ifrågasättande avseende valet att inte skaffa barn, jag fixar det oftast men blir sjukt provocerad av vilka rättigheter folk tar sig. Oftast är det andra kvinnor som frågar och som därefter ifrågasätter mitt val, trots att jag klargör att jag inte tycker om barn och att jag har valt ett annat levnadssätt. Jag har noll skyldighet att förklara mina livsval så tar gärna emot förslag på bemötande av saklig natur. Min man som är jämnårig får ju aldrig dessa frågor, är det ett måste att avla ett eller flera barn i Sverige för att vara en "godkänd" kvinna?

A

Jaaaaa! Bästa podden nånsin är tillbaka! :)

Jadu, finns givetvis massor jag önskar att ni tog upp. Bland annat hur kvinnor ständigt måste förhålla sig till, värja sig mot, ta hänsyn till, vara rädda för samt inte minst ansvara för mäns sexualitet. Hur mäns sexualitet styr kvinnors vardag.

Hade varit kul om ni kunde prata lite om pappor också. Framförallt varför fäder tycker att det är så viktigt att deras döttrar lever upp till deras sexuella kvinnoideal och därför nedvärderar/mobbar döttrarna om de är tjocka, har fel kläder, sminkar sig mycket eller klipper håret kort (dvs inte är attraktiva för pappa). Vi är många som har erfarenheter av såna fäder vilket har satt sina spår i vår självbild.
Också varför så många fäder inte beter sig som föräldrar utan som storabröder med privilegier. Varför män tar på sig rollen som ett av barnen i familjen.

Frida

Älskar denna podden!

skulle inte ni kunna spela in ett avsnitt om porr. Min sambo hävdar att porr är bra (speciellt rå porr) då män får utlopp för sina skeva drömmar och om den inte fanns så skulle männen istället utöva detta våld på kvinnor. Men våldet utförs ju ändå på kvinnor så fattar inte grejen. Sen så säger han att porren avspeglar mäns njutning mer eftersom de har större sexualdrift och det kanske stämmer men jag har försökt tala med honom om kvinnornas mående i porren, det att många kvinnor mår psykiskt dåligt som deltar i porr och han säger att det är frivilligt. Skulle vilja få lite mer kött på benen angående denna frågan. Hade vart kul om ni ville spela in en podd om detta.

Tack på förhand!

Sara

Underbart! Ni är bäst 😘😘😘😘😘
Vore kul om ni pratade om varför och att många kvinnor tävlar om vem som är "bästa mamman" och vems barn är mest "lyckat".
Först börjar det med vem somgår upp minst i en graviditet, sen vem som ammar längst, går ner i vikt fortast, lagar egen mat, hur länge man är föräldraledig, när barnen blir blöjfria etc etc etc och sen betyg/idrott/giftemål/barnbarn.
Känns som kvinnor först ägnar halva livet med att tävla om män och sen detta ovan. Varför kan "vi" inte bara tycka om varann, varandras barn och sluta tävla?????
Vad tror ni? vore intressant.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog