Är jag så jävla otydlig?
Jag skriver mycket om personliga grejer. Men jag skriver även om annat. Ibland går de ihop, sakfrågor blandas med personliga erfarenheter för jag skriver ju mest om sånt jag själv berörts av på nåt sätt. 

Som psykisk ohälsa. Feminism. Barn och föräldraskap. Men också klass och kapital och förutsättningar och fattigdom. Allt sånt som kommer från den värld jag fötts och levt i men som jag efter en klassresa getts en del nya möjligheter men också insett att klass inte handlar om pengar och kontakter bara utan att det sitter djupt i människors personer och självbild även när man gjort en klassresa (upp eller ner) och på vilket sätt det ofta kan vara ett större hinder än ekonomin. 

Så jag skriver om det. Men när jag skriver om fattigdom och utsatthet så måste ni förstå att jag inte lever i nån vanföreställning där jag tror att JAG är drabbad. Jag har fått en del kommentarer från folk som "inte fattar" eller som måste påpeka att det inte är synd om mig och då måste jag fundera på hur jäkla otydlig jag egentligen är om jag gett intrycket att det skulle vara just det.

(null)

wleaf

Den som vill hitta fel hittar alltid fel. Den som inte vill förstå kommer aldrig att förstå. Tråkiga egenskaper hos folk.

Hanna Karlsson

Jag förstår inte heller. Jag tycker inte att du har varit otydlig.

Anonym

Nä, du är inte otydlig😘

Matilda

Förlåt att jag tjatar, men jag tror att en hel del läsare tror att i stort sett allt du skriver handlar om DIG, och att det beror på den sätt du skriver på: i jag-form och med exempel från ditt liv (tidigare och nuvarande). De fattar inte att dina texter ofta handlar om människor i allmänhet som lever under sådana förhållanden som du beskriver, t.ex i fattigdom. Kanske är de inte särskilt vana vid att läsa texter av den typen, eller också kan eller vill de inte fatta. (En del har svårt för att förstå retorik och läser allt väldigt bokstavligt och en del missförstår med vilje för de vill passa på att hacka och bråka.)

Hmm

Nej du är inte otydlig. Folk är dumma i huvudet. På riktigt. Har inga problem att säga det då jag ser det drabba både Cissi, Elaine och dig men även mig själv. 💚

IA

Lite blandat och mixat..Man kan ju ha synpunkter på det mesta utan att vara där själv. Tror kanske det finns de som utgår att allt du skriver är från din egen personliga livssituation. Så behöver det ju inte vara, det kan ju vara ett engagemang i olika samhällsfrågor och allt mellan himmel och jord egentligen. Du kanske skulle markera med "Jag Tycker", eller på något sätt markera om det handlar om kvinnor, klassfrågor etc.. i allmänhet, eller så..typ..Man behöver ju inte utgå ifrån att alla inlägg, frågor, synpunkter du gör är på det personliga planet så att säga. Mycket här är ju upp till diskussion vilket det flesta verkar ha förstått.

Anna

Jag håller med Hmm. Folk är dumma i huvudet och du är inte det minsta otydlig.

Anna

Det finns folk och det kommer säkert alltid att finnas personer som missuppfattar det som skrivs. Medvetet eller ej. De som faktiskt missförstår utan att mena något illa och de som bara vill få igång en (onödig) diskussion. Som inte vill se att det finns andra sätt än deras som är det rätta. Lägg energi på det som ger positiv sådan! :)

Sara

Kan du inte skriva mer om klass, om hur svårt det är att förhålla sig till sin nya "medelklass" och hur ångestfyllt det kan vara. Jag är i teorin medelklass men kämpar med mitt dåliga självförtroende, min oerfarenhet av allt som rör det här livet och hur svårt det är att våga. Våga göra. Våga tro. Våga glädjas? Exempel: sparar 12000 i månaden, är i början av min karriär så framöver kommer jag tjäna mer. Är ändå ständigt orolig över pengar och kan inte se hur jag ska ha råd att bo i och fixa med huset jag köpt. Ångest över pengar varje dag. Slitit för att komma hit men kan inte glädjas eller slappna av. Hur gör man!!

Alan

Hjälp med texter i alla dess former (:

L

Haha. Nej jag tror det är dels jag-formatet (vilket ju är det som gör bloggen unik och väldigt kul), dels att ämnena genus och klass verkligen ”berör” (läs provocerar). Precis alla har åsikter (mer och mindre nyanserade) oavsett livsomständigheter.

Så många som läser och tänker bra saker till inläggen men inte kommenterar. Ett fåtal som kommer med den typen av nedsättande ”reflektion”.

Däremot så blir det väl lite meta om ”jag-formen” inte får besvaras med dito. Typ ”tack för din oerhört initierade analys som du levererade i jag-form om denna stora allmängiltiga fråga”.

Är samtalen i vardagen som gör skillnad på riktigt för att få till förändring. Tror jag. Man läser ett inlägg, tänker ett varv till och skruvar om lite i sitt eget liv liksom.

Bee

En text kan tolkas olika av olika människor. Du är säkert tydlig men när du väl publicerat ditt budskap så är det upp till mottagaren att avgöra hur det ska tolkas.

Caucasiangirl

De fattar precis vad du menar men för nån konstig anledning så måste folk ändå köra med det där att man "inte fattar"...vad är grejen liksom, det framgår tydligt från dina text att du pratar om problemet och utgår från egen erfarenhet. Hur kan man missförstå det på det sättet ens? Ignorera dem bara. Du är hur tydlig som helst.

Elisabeth

Hörde nån som sa: Vi hör inte vad som sägs, vi hör vad vi hör.
Upplevde själv senast igår att jag stått och sagt, Supertydligt, ”jag har tänkt X, men nu försöker jag tänka Y”. Fick kommentarer efteråt om att jag borde tänka mer X, för det hade hen nyss börjat göra. Suck.
Nej, du är inte otydligt. Och liksom många andra diggar jag ditt ständiga ifrågasättande och förnyande av ditt tänkande.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog