Vardagstrams

Jag älskar jul

Kom till förskolan och fick vända i dörren. Ett stackars barn stod och kräktes och jag tänker inte riskera nåt nu inför julen och Delsboresan, för call me ego – jag ställer inte in julen och att sitta på en tågtoalett med ett sjukt barn är inget jag räknar som kul precis. Vi får hålla tummarna för att barna klarar sig.

Jag längtar verkligen efter julen. Vi har firat likadant de senaste 13 åren. (Och Oskars familj har firat lika längre än så) Jag mår bra av traditioner. Barn mår bra av traditioner. Visste ni att traditioner har en stor plats i lyckliga människors liv? Man har forskat kring människor och lycka och kommit fram till att familjetraditioner ofta är en bidragande del till att man upplever lycka, gemenskap och samhörighet. Det stärker familjen. Och det behöver ju inte vara värsta grejen heller, utan handlar om de där små detaljerna; så här gör vi. Vikänslan. Oss. Jag tror stenhårt på det. (Har tyvärr ingen källa på detta)

Jag är ultrakonservativ också. Det ska vara riktigt svennig julmat på bordet, inga konstigheter. Must dricker man inte förräns första advent, men personligen väntar jag hela vägen till julafton och det första julbordet äts DÅ. Fattar mig inte på alla som trycker julbord hela december, blir man inte less? SÅ jävla gott är det faktiskt inte med julskinka och sill. Nej det är inte det.

Det är meningen att jag ska handla de sista julklapparna idag och imorgon men det skiter sig nu när jag måste släpa på Tamlin. Vi får se hur det blir. Idag ska vi iallafall på inskrivning hos barnmorskan, får se hur det går. Jag är ju fortfarande övertygad om att nåt är fel.

nej

Previous Post Next Post

You Might Also Like

19 Comments

  • Reply sanna 16 december, 2015 at 10:21

    Har tänkt på det nu när alla tävlar om att ha den mest avskalade julen med det absolut minsta antalet julklappar, att för många verkar inte traditionen i sig ha någon som helst betydelse. Man kan lika gärna hoppa över barnens julklappar i år för att de ändå får så mycket, eller äta pizza om ingen orkar fixa julmat. Jag älskar jul och för mig är själva upprepningen – äta samma grejer, göra samma saker osv – en otroligt viktig del. Tänker att det skapar trygghet, gemenskap och också en anknytning till tidigare generationer.

  • Reply Beatrice 16 december, 2015 at 10:33

    Jag älskar verkligen också jul! Jag vill inte heller dra ner på något (förutom möjligtvis julmat som är det kanske äckligaste jag vet…) och jag vill verkligen inte ta bort traditioner! Har visserligen fått lägga till traditioner, men det kan jag tycka är okej. Flytta ett datum för att sätta upp granen för att få fira med sambons släkt kan jag gå med på, så länge granen åker upp max 2 dagar innan julafton, och för guds skull!! Man MÅSTE se Kalle Anka och Karl-Bertil Jonssons jul, annars är det banne mig inte julafton!

  • Reply Li 16 december, 2015 at 10:37

    Jag tänker att det har att göra med social identifikation och grupptillhörighet. Som du säger ‘så hör gör vi’-känslan som gör att en känner att en tillhör något. Traditioner och ritualer förstärker gruppen och samhörigheten. Sedan är det ju så mysigt med jul och traditioner också! Finns inget bättre enligt mig. Har ingen som helst lust att köra någon alternativ jul eller äta pizza eller skippa julklappar när en ÄNTLIGEN får vältra sig i julmys efter ett års väntan. Kan inte tänka mig något mer deprimerande. En kan ju va så jäkla alternativ resten av året så why destroy Christmas?!?!

  • Reply Emelie 16 december, 2015 at 11:31

    Svälj 6-8st hela vitpepparkorn, funkar superbra! 🙂 mot potentiell magsjuka.

  • Reply The real Hmm 16 december, 2015 at 11:40

    ”Vikänslan. Oss. Jag tror stenhårt på det.”

    Jag kan intyga att du har rätt även om jag inte orkar leta fram forskning att länka.

  • Reply M 16 december, 2015 at 12:15

    Kommer ihåg detta från när Hanna Granroth Palm hade hand om instakontot @friabarn:

    ‘Forskning har också visat att familjeritualer och symboler kan vara betydelsefulla för ett barns andliga utveckling och kan ge barnet mening och identitet.’

    Bland mycket annat intressant den veckan, (43 veckor sedan ser jag, kontot verkar inte aktivt):
    https://www.instagram.com/p/zK-G_4oJXs/?taken-by=friabarn

    Finns också tankar, idéer och forskning på det inom Waldorf där ju årstidsfester är väldigt centralt – har sett hur viktigt och högtidligt det är för mina barn att få vara del av något större. Tryggheten i det återkommande, skönheten och symboliken i den enkla ritualen (ljuständande etc) och gemenskapen i att göra det tillsammans.

    • Reply Mie 16 december, 2015 at 12:55

      Jag tror absolut att ritualer kan vara bra för barn, samtidigt är frågan om det är ritualerna i sig som gör barn tex mer harmoniska, eller om det främst är harmoniska familjer som lyckas samlas runt ritualer (Resonemanget kommer från en intervju med en forskare som hade undersökt effekten av den gemensamma middagen).

  • Reply Lana 16 december, 2015 at 12:17

    Traditioner är så jäkla viktigt numera för mej. Även om jag hatar alla dessa högtider så vill jag för barnen. Dom ska inte växa upp och lära sig och hata sånt utan dom ska få uppleva glädje och lycka. Så även om mamma hatar julpynt och annat krafs så pyntas det här och barnen är överlyckliga.

  • Reply Elysia 16 december, 2015 at 13:41

    Jag älskar också julen. Maten, kakorna, godiset, frukt och nötter. Pyntet och jultextilierna. Julsånger.
    Julklapparna är inte lika spännande nu som vuxen som de var när jag var barn. Jag brukar inte ge mer än en paket per person.

  • Reply ozzy 16 december, 2015 at 16:01

    Jag tror inte att traditioner i sig är viktigt, dom ändrar sig ju hela tiden i ett samhälle, det är inte statiskt. Det viktigaste tror jag är att hela familjen känner sig nöjd med hur man bestämmer sig för att fira, man kan ju ha olika önskemål från år till år, barnen ändrar sig när dom växer upp och vill göra nya grejer, och med många olika familjekonstellationer så blir det ofta olika från år till år. Man får kompromissa. Det jag tycker är tråkigt är om människor som är ensamma inte blir inbjudna till jul utan får sitta ensamma och olyckliga.

  • Reply Bee 16 december, 2015 at 16:24

    Jag gillar traditioner och följer dessa nästan slaviskt men jag frågar mig om inte traditioner också bidrar till att människor har svårt att acceptera andra kulturer, religioner och ursprung? Jag anser dock inte vi ska ta bort traditioner, de är viktiga och sammanhållande, men man bör ha i åtanke att de inte är statiska.

    • Reply Lady Dahmer 16 december, 2015 at 16:37

      nej! Tvärtom! Människor med god förankring o kännedom om sin egen kultur och ursprung är mer benägna att uppskatta och acceptera andras. När man jobbar med mångfald inom skolan så är detta nämligen ett av verktygen, att stärka barnens egen känsla för sin kultur och sitt ursprung. 🙂

      • Reply The real Hmm 16 december, 2015 at 22:48

        +1

  • Reply Yevonde 16 december, 2015 at 17:56

    Med en far som skåpsöp hela min barndom typ men som mamma krävde spiknykterhet av på julafton så ja den trafitionen var fin. Det var julmat och mycket julklappar av det billigare slaget. Det var riktig gran, glögg och julbak etc etc. Julen var magisk. Julen nu när päronen är skilda och pappa inte finns i samma världsdel längre är fortfarande rätt vit och det är för mig viktigt.

  • Reply Hjerpe 16 december, 2015 at 20:07

    Oh så spännande med barnmorskeri!

    Hela min familjs traditionssystem har luckrats upp de senaste åren. Det började med midsommar och påsk, sedan nyår, sen allhelgona och nu julen. Vi barn har fått egna familjer och föräldrarna har flyttat ifrån mitt barndomshem.
    Så vi är i full färd med att skapa nya traditioner. Det är trevligt det med. 🙂

  • Reply Tess 16 december, 2015 at 21:48

    Jag är inte traditionalist, men såklart så har vi våra egna ”traditioner” på ett vis ändå. T.ex. så bjuder jag alltid in de närmaste för att fira vintersolståndet (som ju är MIN jul) på den dagen som det infaller. Det känns faktiskt rätt skönt att bjuda till det istället för till den andra julen. Den andra julen har folk krav på. Det ska vara si det ska vara så, ”rätt” mat, Kalle på tv:n o.s.v. Är rätt kravlöst att fira vintersolståndet och det gillar jag 🙂

  • Reply Helena 17 december, 2015 at 09:24

    Jag har faktiskt inte reflekterat över att traditioner kan knyta en familj närmare samman, men nu när jag läser det känns det så självklart. Det förklarar också att de uppluckrade traditionerna i min familj de senaste åren påverkar mig så starkt. Vi har så länge jag kan minnas t ex träffats hemma hos mina föräldrar och ägnat en halv dag åt att baka pepparkakor och göra julgodis, men sedan det för två år sedan uppstod något av en konflikt kring det årets julfirande (en lång historia, men i princip kan man säga att hela resten av familj valde att fira jul tillsammans utan att jag, min sambo och vårt barn blev medbjudna) så har den traditionen försvunnit. Det är andra saker som har ändrats också och fast jag är över 40 år fyllda gör det mig så ledsen och jag känner mig så långt ifrån resten av familjen. Jag får koncentrera mig på att skapa nya traditioner för mitt barn.

  • Reply "E" 17 december, 2015 at 12:10

    Haha, kul att du gillar julen 🙂 Jag avskyr högtiden på grund av en del privata grejer, men blir genuint glad av att höra att andra uppskattar den!

  • Reply Lottsky 17 december, 2015 at 19:41

    Med ingen mor kvar i livet, en gammal far som inte orkar fira speciellt ingående och inga barn så blir det ganska mycket ett slag i luften att hålla på familjetraditioner. Jag bryr mig inte så mycket längre faktiskt. Dock brukar jag och partnern klä vår stora benjaminsfikus istället för att dra in en gran (slipper barret och blir mysigt på sitt sätt) så vi har skapat vår egen tradition. Julmaten skippar jag som oftast, är tämligen ointresserad. Mysmåsten kan vara rätt stressande och till viss del skuldbeläggande för de av oss i samhället som inte har de där stora mysiga familjerna att känna samhörighet med, själv är jag sladdbarn, enda flickan bland storebröder och någon gemensamhet för mig kan jag inte påstå att det finns, bröderna håller ihop och lillasyster är inte så värst intressant. Och då har det ändå funnits starka traditioner bakåt i familjen – så det är inte alltid något som stärker samhörighet direkt. Men jag är glad ändå, partnern och jag klär vår fikus, ser på någon trevlig film ochvi äter något gott och jag dricker lite gott vin till – inga barn i närheten så jag kan faktiskt tillåta mig att inte fira ”vit” jul och det handlar inte om fylla på något sätt. Nyårsafton däremot är faktiskt en viktig kväll för min del. Sitta hemma i mysdress och köra som vanligt kommer inte på fråga! Om så det endast är jag och partnern som firar ensamma hemma så lagas det festmat, bordet festdukas och jag klär upp mig. Det är min tradition och en av då få som är viktiga för egen del. Hoppas alla får en jättefin jul på det sätt ni vill ha den, med eller utan fasta traditioner!

  • Leave a Reply