Grattis till mig som varit morsa i nio år idag!
Idag fyller världens bästa lilla troll NIO år!? Fatta? NIO ÅR. Jag har alltså varit mamma till en liten människa i nio år. Det är helt sjukt, abstrakt och fantastiskt. Innan hon kom så kunde jag liksom inte ens se mig i den rollen och sen när hon kom så landade allt och jag förstod att allt det som var och fanns innan egentligen inte spelade nån roll för detta var liksom meningen. 
 
Jag vet, VET, att alla inte vill ha barn men jag kan ändå tycka synd om människor som inte har några. Alltså även de som valt bort barn av fri vilja. Ta det inte på fel sätt nu, jag vill inte mästra någon eller förminska någons liv eller mening för jag vet ju att alla är olika och har olika behov men när jag tänker på hur långt livet är så känns det ännu mer obegripligt. 
 
Men idag för nio år sen så blev jag alltså mamma till mitt första barn och livet förändrades helt. 
 
 
 
 *** update: Jag ber om ursäkt till de som tagit illa vid sig, som jag skrev så var jag inte ute efter att mästra eller kränka nån. Jag ville mest uttrycka mina känslor kring föräldraskapet och vad det innebär och för med sig.  "Tycker synd om" var en klumpig formulering. Hoppas ni förstår hur jag menar ändå. Kram!
Emelie

Och jag kan tycka synd om kvinnor som lägger hela karriären på hyllan för att föda en massa ungar. Menar inte att förminska någon nu, men det är för mig obegripligt. Får man tycka så?

Svar: Klart man får men tänker du då att karriären är meningen med livet? Det tycker jag låter ganska sorglig även om det såklart är fantastiskt med människor som älskar sina jobb.
Lady Dahmer

Harmagedon

Grattis Ninja!

Anonym

Precis som du tycker att det låter sorgligt att karriären är ens liv, så finns det faktiskt de som tycker att hela ens liv ska kretsa kring barn låter lika sorgligt. Jag vette tusan iallafall, jag är neutral.

Svar: Jag tycker inte heller att livet ska kretsa kring barn. Då har du missförstått mig. Sen får folk tycka som de vill. Jag blir inte kränkt av att andra tycker barn är meningslöst.
Lady Dahmer

e

Emelie - jag håller med dig! Jag tycker att ha karriären eller familj som meningen med livet är lika sorgligt. Däremot fördömer ju samhället hårt de som väljer bort familj i förmån till karriär, vilket är helt sjukt. Kan inte alla bara få ha SIN mening med SITT liv? Jag kan tycka meningen med livet är att lära sig så mycket som möjligt, om sig själv och annat, sätta avtryck på världen, försöka göra den bättre, utvecklas, utmanas, rest/upplevt så mycket av världen som möjligt. Kan inte det få vara mening med livet nog? Tänker man nog har fått ut mycket mer av livet på så vis än att enbart ha skaffat en familj eller partner och inget annat.

Emelie

Mitt yrke är min passion som jag utövat sedan jag var 2 år gammal, så för mig har det alltid varit meningen med livet. Sedan är såklart min familj jätteviktig, men tycker det känns lite primitivt med folk som anser förökning är meningen med livet och att vi som valt en annan väg i livet inte har ett lika rikt liv. Jag kan acceptera och förstå att folk som inte hade mening i sitt liv fick det efter de fick barn, men det sticker såklart i ögonen att många med barn tror att de är lyckligare än oss frivilligt barnlösa när det faktiskt finns forskning som tyder på motsatsen.

Svar: Jag vet inte om jag tror att jag är lyckligare. Många gånger tvärtom då barn medför en helt ny dimension av ångest och oro. Det är ett helvete samtidigt som det ger en mening som jag inte kan hitta eller se nån annanstans, men jag är ganska relationsorienterad: jag tror livet går ut på att bygga stabila relationer och omge oss med människor. Men dte går ju utan barn också såklart.
Lady Dahmer

S

Har du alltid drömt om eller vetat att du vill ha barn? Om inte, när kom du på det? :) Och vad menar du med "när jag tänker på hur långt livet är så känns det ännu mer obegripligt"? Att det känns trist att leva ett långt liv utan att få uppleva att se sin avkomma växa upp? Tänker själv ibland att det kanske kan kännas ensamt och meningslöst som gammal utan barn, men är samtidigt inte alls förtjust i barn så känns ju dumt att skaffa bara därför... (Menar absolut inte att du menar att man ska göra det haha!) Och grattis till Ninja!!!

Svar: Asså jag vet inte riktigt. Jag har aldrig velat ha barn medvetet, alltså tänkt på det, jag gillar inte barn liksom hehe och har väl som många andra inte trott att jag kan eller att det ligger i min framtid. Men jag har heller aldrig velat nåt annat. Aldrig haft ambitioner. Kanske drömt om att ha en stabil och stor familj omkring mig och där ingår ju barn. Men sen kände jag bara att jo jag vill NU och då var jag trettio bast.
Lady Dahmer

Catten

Jag är en av dem som valt att inte skaffa barn. Stort behov av frihet var min orsak.

Kan nog ibland tycka synd om de som skaffat barn och kan tänka "herre gud va bundet"

Känner ingen oro för "att bli ensam när jag blir gammal". (En kommentar man ofta får höra).

Har även fått höra att jag inte är en riktig kvinna (av andra kvinnor) för att jag inte skaffat barn.

Svar: Det där med riktig kvinna fattar jag verkligen inte. Blir förbannad bara jag hör det. (Har aldrig hört det själv men hört andra berätta att de fått höra det)
Lady Dahmer

V

Grattis! Apropå barn, jag är inget stort fan av random barn, utan gillar bara min lillebror och vissa av mina kusiner. Och något som stört mig är att sedan jag var typ ...10 år så har det alltid förväntats att jag är jätteintresserad och bra med barn. När man var liten och åkte med sina föräldrar till deras vänner som hade småbarn så var alltid föräldrarna bara "Åh, perfekt en gratis barnvakt!". Alltid varit stående barnvakt för småkusiner på släktträffar osv. Och det har inte varit jag som tagit initiativ utan det är alltid någon förälder som prackat på mig deras barn. Ska man typ känna moderskänslor när man är 10 år bara för att man är tjej? Morr. Jäkla gratisarbete. Vart är mina pengar!?

Jess

Grattis Ninja! Jag har en 9-åring (som snart fyller 10) hemma och det är en fantastisk ålder. Barn alltså. Så kloka och bra och roliga att hänga med.

Anna

Jag tycker att livet är långt nog att hinna både ägna sig åt barn helhjärtat med hull och hår i många år och därefter ge sin tid åt jobb och/eller ideellt engagemang eller vad man nu vill. Jag älskar mitt jobb men vet inte om jag skulle älskat det lika mycket om jag skulle jobbat heltid alla de åren jag nu varit hemma med barnen.

Malin

Åh, vilket mysigt inlägg! Grattis till dig och grattis till Ninja! Jag har inga barn ännu, men vill gärna ha det i framtiden. Fast det får vänta tills jag är klar med min utbildning och fått ett jobb. Måste bara hitta en rimlig person att försöka skaffa barn med… Känns som ett svårt projekt just nu när jag bara känner att alla killar är SKIT.

Malin

Är ganska säker på att jag inte KAN få barn, så därför låter jag mig inte längta efter det. Har istället bestämt att jag är okej med att hitta andra meningar med mitt liv. Det är svårt för barn finns ju överallt och det är en självklar sak för många men om jag skulle tänka för mycket på det så skulle jag verkligen må dåligt av att veta att det inte kommer bli en verklighet för mig i alla fall.

Grattis Ninja! Ha en superfin födelsedag!

e

Tror att många upplever barn och familjebildande som meningen med livet just för att det är SÅ hårt tryck från samhällets sida om att det är meningen med livet. Allt i samhället är ju byggt för tvåsamhet. På ett sätt förstår jag detta, för annars skulle ju mänskligheten dö ut om det inte fanns någon drivkraft i att skaffa barn, men tycker ändå det borde finnas större frihet och förståelse för andras livsval. Personligen kan jag tycka det är lite enkelspårigt att som många, tro att de ska bli hela genom barn om de inte mådde bra från början. Känns ju aldrig särskilt nyttigt att lösa sina egna problem genom en annan person, kan vara barn som partner. Tror man ska tänka över valet av barn noga och nyktert, och kunna motivera varför man vill ha barn, annat än "det är meningen med livet, punkt". Jag kan på något sätt ändå tycka att ha karriären som meningen med sitt liv ändå är mer motiverat, för det handlar ju om att utveckla sig själv och sin kunskap och något man verkligen gör för sig själv - om man nu ska "jämföra" de två.

Marlene

Gud så söt hon är❤️grattis till dottern och grattis till dig ❤️🌸

Lisa

Grattiis till dig, och alla dina barn som får ha dig som morsa!!!

Jag har aldrig velat ha barn. Fick typ en helt ny upplevelse av min kropp efter min sterilisering, som att jag var mer bekväm, hemma i mig. Därmed är det för mig en ickefråga och omöjlighet att det kan vara synd om mig som ej skaffar barn. Detsamma gäller åt andra hållet. Liksom, logiskt. Det är en jätteinsats av kroppen att göra ett barn och det kan man fan vara stolt över! Man kan vara stolt över andra som föder barn också! Men tycker det är onödigt att reproducera stigma kring att ej ha barn. Att inte skaffa barn tycker jag är lika stor insats pga kolla på världen. Men kvinnor straffas ju av samhället oavsett hur vi lever.

Jag tolkar det du säger som en instinktiv känsla (alltså det om att inte kunna låta bli att tycka synd om) och inte som en genomarbetad bestämd tanke? Har jag tolkat detta "rätt"? När en roll/uppgift i livet känns så självklar fylls man ju upp av den, men utåt kanske ens häpnad kan formuleras på ett sätt som inte känns förminskande av kvinnor som ej vill vara mamma. Du skriver ju om föräldraskap, och du har ingen plikt att skriva om icke-föräldraskap, haha, men hoppas du iaf förstår var jag vill komma med dessa tankar? Fira stort, grattis igen!!

Svar: Ja detta handlar om känsla, inte genomtänkta argument - isåfall hade det kanske sett annorlunda ut!
Lady Dahmer

Marja

Stort grattis! Idag fyller min Ninja 12 år! Lite coolt med två Ninjor födda på samma dag 👍💖

Bee

Jag tycker inte synd om dem som valt bort barn men livet före barn existerar inte längre när jag fått barn, stark upplevelse jag inte kan personligen vara utan. Däremot tycker jag synd om många som skaffar fler än ett barn tätt, tycker synd om barnen, syskon i småbarnsåren är överskattat enligt mig men det är min åsikt, smaken är som baken. Jag ser inte hur det skulle vara synd om vuxna människor som valt avstå barn, de har andra meningar i livet.

Svar: Nej fan! Syskon nu är ju guld! N och T har haft så jäkla mkt glädje av varandra och jag tror det är en bra grund för djup relation när de blir äldre. 😊👍🏻 sen kan jag absolut ibland känna skuld över att n inte fick vara liten plutt så länge. Det hade hon behövt. Det är ju det negativa med att skaffa tätt. Bland annat.
Lady Dahmer

Viola

Det hade räckt med att du grattade din dotter och beskrev/visade glädjen du fick av eran relation. Kvinnor blir ifrågasatta och skambelagda om de inte känner som du beskriver kring barn på ett sätt som män absolut inte blir. Tycker därför att ditt inlägg är problematiskt, tråkigt sexistiskt och norm reproducerande.

Blir besviken när jag läser det här inlägget eftersom jag känner så mycket respekt för dig och tycker att du har väldigt mycket vettigt att säga gällande feminism. Blir så glad och peppad av att lyssna på penntricket. Har själv aldrig varit tjock och din blogg har fått mig att inse mina egna(samhällets) fördomar kring detta som jag absolut inte vill reproducera. Är väldigt tacksam mot dig som belyser detta med dina tänkvärda inlägg. Förstår ibland inte hur du orkar hålla en saklig trevlig diskussion med folk som bara är otrevliga och ibland går till onödiga personangrepp, eller dom som vägrar inse att de tillhör normen och att den kränkthet de känner handlar om rädslan att förlora sina privilegier.

Men här tycker jag att det är du som borde tänka till! Här tillhör du normen! Det finns massa kvinnor som inte känner så här, som blir pressade, hetsade och ifrågasatta på sätt som män inte blir vad gäller familj och barn. Du skam belägger kvinnor som känner annorlunda än samhällets norm.

Om det här gällde män så skulle karriär och barn aldrig ställas emot varandra men i vårat samhälle gör det tyvärr fortfarande det för kvinnor. Män tar endast ut 25% av all föräldraledighet (och många män tar ut den under semestern eller vid fotbolls VM), minoriteten av den tillfällig föräldrapenning, samt arbetar INTE i yrken, på arbetsplatser, och har positioner som möjliggör deltidsarbete(som kvinnor gör). Det är männen som ska problematiseras! Vi ska inte nedvärdera och problematisera det kvinnor gör. Skam beläggandet som du här håller på med bidrar till att dessa normer reproduceras och hjälper till att upprätthålla rådande samhällsstrukturer.

Det här med att kalla någons liv meningslöst och sorgligt är bara onödigt och elakt(har svårt att se poängen av någon djupare tanke frågeställning i detta som det hintas om i tråden). Oavsett vad det gäller! Tycker vi människor borde bli bättre på att respektera och känna empati för andra människor i de att vi egentligen inte vet så mycket om dem. Kanske fundera över om det inte är så att det vi ser/anser om andra endast är en projicering av en själv och samhällets normer och fördomar. Fråga oss själva om det inte är så att det vi egentligen gör är att klanka ner på andra för att må bättre över oss själva och säkerhetsställa vår egen status och våra privilegier.

Vill även påpeka att det här också är ett synnerligt grymt inlägg mot människor som är ofrivilligt barnlösa samt de kvinnor som förväntas känna som dig efter att de fått barn men inte känner så.

Svar: När det gäller män så ställs inte karriär mot barn eftersom att män väljer bort barnen de avlat. Detta inlägg är bara reflekterande och ingenstans pratar jag ens om kvinnor enskilt. Tycker du är orättvis nu, dels för att du nästan kräver att jag inte reflekterar men framförallt för att du satt mig på en piedestal jag inte bett om. Vad är syftet med att säga att du är besviken på mig annat än att få mig att känna skam?
Lady Dahmer

Jenny

Även om du skriver att man inte skall ta det på fel sätt så är det svårt att ta det på mer än ett. Blev ganska besviken på tonen i det här inlägget faktiskt.

Svar: När det gäller sånt som är känsligt så spelar det sällan roll vilken ton det levereras i, har man hjärtat utanför kroppen så gör det ont ändå. Det fattar jag. Men detta med att säga att man är besviken på nån är inte eller så fräscht vill jag tillägga. Syftet är ju alltid att skapa skamkänslor hos mottagaren samt antyder att personen man säger det till brustit på olika sätt. Jag har ju inga skyldigheter eller lovat nåt liksom.
Lady Dahmer

Caroline

Håller verkligen med e ovan!

Det blir lite förminskande: liksom att barn är den sanna meningen med livet och alla som av olika anledningar inte kan/vill ha barn har missat något fundamentalt. Det är kanske så du tycker visserligen och det får väl stå för dig då men det landar ganska illa hos mig.

men hoppas N får en fin födelsedag och stort grattis!

Svar: Jag tror inte på en meningen med livet egentligen. Men jag tror föräldraskapet är en sån grej som ställer allt uppåner.
Lady Dahmer

Julia

Grattis till dig och N!

Ibland har jag svårt att förstå mig på kommentarsfältet här. Jag klickar mig in på LDs blogg för att jag vill läsa om LDs tankar/åsikter/känslor. Om de sen inte ligger i linje med de jag själv har, vad gör det? När det gäller såna här högst personliga saker som vad som är viktigt i livet (barn vs. karriär osv) så är det fullkomligt meningslöst att påpeka att man blir "besviken". Om du blir besviken för att en annan människa inte delar exakt samma värderingar som du eller vill leva sitt liv annorlunda... så måste du ha det jäkligt jobbigt.

You do you Natashja. Tack för allt du lärt mig under åren! <3

Sarah

Jag tycker att det finns VÄLDIGT många som ifrågasätter att prioritera familj över karriär. Hetsen över att jobba heltid i småbarnsåren, atr man ska vänta till man är 40 med första barnet för att göra karriär först, att man är en DÅLIG FEMINIST om man är hemmamamma.

Själv var jag 25 när jag fick min underbara dotter (för 5 månader sen) och har förstått att det är mamma jag vill vara - nu och för evigt. All tvivel och oro för framtiden försvann i ett nafs, och eftersom jag tycker det är så underbart kan jag tycka synd om dem som aldrig får uppleva det. Ungefär som att jag tycker synd om dem som aldrig får chansen att leva ensamma som singel i några år eller dem som aldrig får möjligheten att backpacka i Asien.

Att få vara mamma slår mitt jobb med hästlängder!

FT

Tänk om man som kvinna NÅGON GÅNG slapp få skit för att man inte vill ha massa jävla barn? Det är INTE synd om oss eftersom vi valt, kan mer tycka synd om en kvinna som beroende av sin man sitter hemma med massa ungar som ska växa upp i en skitvärld och förlorar pension och inkomst för att det är "lyckan" i livet. Har man inte upplevt det så saknar man det inte. Räcker att se vänner och deras barn för att inse hur jävla bra jag har det utan. Om flera personer tar illa upp och tycker din ton är tråkig - varför kan du inte bara be om ursäkt eller ens fundera på om det var så "fräscht" eller nödvändigt skrivet från första början då? Du kan aldrig backa känns det som utan ska alltid försvara dig på massa olika sätt fast folk blir ledsna/arga. Jag tycker du är grym men ibland blir jag fan tokig. Du skriver jämt om att man inte ska ställa krav på kvinnor, systerlighet osv, och sen skriver du såhär!?
Jag behöver inte din medkänsla, tack. Trivs utmärkt utan ungar!

Svar: På vilket sätt ställer jag krav på kvinnor med detta inlägg? Du tror inte att du läser in mer än vad som faktiskt står nu?
Lady Dahmer

Felicia

Förstår vad du menar. Eller inte egentligen, eftersom jag inte har barn själv haha men jag fattar grejen med att uppleva något stort och riktigt uppfyllande som förändrar ens sätt att se på saker och ting, och sedan tänka på att vissa aldrig får uppleva detsamma. Det kan ju appliceras på många olika saker, tror jag. Men du, hade du inte kunnat berätta mer om livet före vs efter barn? Varför du inte trodde du skulle bli mamma innan du fick N, och vad som ändrades bla bla bla? Om du vill. Känns superintressant //en som varken har eller vill ha barn

Viola

LD du har rätt i att det är orättvist av mig att skriva att jag är besviken på dig. Var onödigt. Det blir inte konstruktivt och jag kunde ha utelämnat det. Jag ber om ursäkt. Dock så var syftet inte att trycka till dig (trodde jag framgick). Synd bara att det var det enda du valde att fokusera på. Tråkigt om du avfärdar min kritik på grund av det. Önskar att detta är något du funderar över. Anser att du har en dubbelmoral här och jag tycker att ditt inlägg skambelägger kvinnor som inte känner så här kring barn. Män blir inte ifrågasatta om de inte känner så därför blir ditt inlägg problematiskt. Tycker inte att du kan ursäkta det med att ditt inlägg är reflekterande det är ändå att reproducera en norm. Jag menade inte heller att du riktar dig till enskilda kvinnor utan att du reproducerar en norm och cementerar rådande samhällsstrukturer.

Julia (samt några andra) känns som ni helt missförstått min poäng. Jag tycker inte att diskussionen vad gäller kvinnor och "valet" karriär vs. barn är en relevant frågeställning eller något man ska diskutera överhuvudtaget. Min kritik handlar inte alls om "livsval". Min poäng är tvärtom att kvinnor idag är begränsade av rådande samhällstrukturer. Det är ingen man som ser det här som ett "livsval". Det är i vårt samhälle självklart att man både kan ha karriär och familj som man men som kvinna blir man begränsad till detta "livsval". Ser inte alls poängen med att dela upp sig i två läger där det ena är för barn och det andra karriär. Hur är detta konstruktiv? Vi måste börja problematisera män. Min kritik handlade inte heller om att kvinnor arbetar deltid i större uträckning än män. Problemet är att arbetsmarknaden inte är anpassad för att två personer båda ska kunna kombinera familj och barn. Jag kritiserar inte heller om man inte vill ha varken barn eller karriär heller för den delen.

Återigen Julia, vrf gå till personangrepp på någon du inte känner och uttala dig negativt om någons liv? För övrigt skrev jag inte ett ord om mig själv eller mina egna "livsval". Bara du som tolkat in. Det enda jag skrev om mig själv var att jag aldrig varit tjock och att LD verkligen fått mig att tänka till över mitt eget beteende. Resten har du och dina egna fördomar läst in. Tråkigt när diskussionen inte blir saklig.

Svar: Jag tycker också kravet på barnaskaffande är fucked up. Mitt inlägg handlade inte om det utan om vad föräldraskapet ger och innebär. Helt annan sak.
Lady Dahmer

Z

Jag tycker att det är så uppenbart att det mest är kvinnor som har noll utbildning eller driv eller kul jobb som tycker barn är meningen med livet och älskar att vara mamma med stort m liksom.

Inte konstigt att just mammalivet lockar då.


Svar: Kanske
Lady Dahmer

Pernilla

Hej och stort grattis till dig & Ninja!

Vill också säga att det här inlägget gjorde så ont att läsa, för någon som mig själv, som är högst ofrivilligt barnlös. Det här är också mer eller mindre vardagsmat för mig och många andra med mig som så gärna vill ha barn. Detta att riktigt få det inpräntat att ha missat något riktigt stort i livet. Det känns lika hårt varje gång det händer. Samtidigt har jag tvingat mig själv att läsa det du skrivit en gång till och du betonar ju faktiskt att du inte vill "mästra någon eller förminska någons liv eller mening...".. OCH inte minst har du all rätt i världen att känna precis som DU gör. Det är givetvis inte ditt fel att en (eller flera) av dina läsare har svårt att bli gravid.

Sedan har det också varit intressant att läsa de reaktioner du fått på det här inlägget. I synnerhet från de frivilligt barnlösa (mitt intryck), men som reagerat negativt. Jag har nämligen levt lite med den föreställningen att frivilligt barnlösa kvinnor, som kritiseras för sina livsval, mest ryckt på axlarna åt detta. Varför vet jag egentligen inte. Så jävla fel man kan ha ibland.

Hoppas att Ninja får en amazing födelsedag! Kram

Svar: "Tycker synd om" vad en dum formulering. Tänker att man går miste om nåt som ger mycket, som jag tänker att föräldraskapet gör. Men det gäller ju annat också! Det finns mycket som är fantastiskt och som fler borde uppleva. Att jag skriver detta gör nog varken till eller från för enskildas upplevelse, eller har jag fel? Tänker att dina känslor och tankar kring din egen ofrivilliga barnlöshet finns där ändå? Jag menade inte att gräva i öppna sår och hoppas du tror mig när jag säger att jag inte ville göra dig eller nån annan ledsen. <3
Lady Dahmer

Pernilla

OJ måste förtydliga att jag menade förstås inte att du kritiserar personer som valt bort barn i sina liv. Blir så tokigt ibland.

Sorry

Svar: Nej jag fattade! Och nej, alla ska få välja själva! Man har bara ett liv och det ska man leva för sin egen skull, ingen annans. :-)
Lady Dahmer

Sandra

Jag har inga barn och vill inte ha några heller. Men jag tänker ändå att ur ett evolutionärt perspektiv är att skaffa barn den närmast objektiva meningen med livet man kan komma. Men det är ju inte samma sak som att mitt liv inte har någon mening :-). Mening med livet får man skapa själv. Och det är ju inte direkt ont om människor på jorden för tillfället och även om det skulle vara det så ser jag inte människan som art som speciellt viktig för jorden ändå =)

Svar: Jag vet inte om jag tror på meningen med livet. Som ateist så tror jag mest vi existerar. Men jag tror att livet är långt och att vissa saker gör livet bättre. Men vad detta är är ju egentligen så individuellt. Tänker nog mest på att ingen legat på dödsbädden och önskat att de jobbat mer liksom.
Lady Dahmer

Viola

Det var inte direkt kravet på att skaffa barn som jag kritiserade. Dock ställer jag mig också kritisk till det. Det jag kritiserade var kravet på kvinnor att känna att barn är meningen med livet. Vare sig man har barn eller inte! Män har inte dessa krav på sig. Jag tycker därför att det blir problematiskt eftersom du pratar utifrån normen. För kvinnor innebär föräldraskapet meningen med livet det behöver det inte göra för män. Som du själv brukar säga människor får känna och göra precis vad dom vill med sina liv men tänk på vad du förmedlar i social media. Att du skriver att inte vill "mästra någon eller förminska någons liv eller mening..." gör det inte mindre problematiskt eftersom min huvudsakliga kritik inte rör personliga påhopp.

Vill bara säga att min kritik inte kommer från att jag skulle känna mig personligt påhoppad. Tycker att det är så konstigt att det är flera (jag kanske tolkar in) för vilka som tror sig veta, och verkar behöva veta något om min livssituation (också konstigt att ingen gissat rätt). Det finns ett syfte bakom att inte skriva något om mitt liv och det är helt enkelt att det inte spelar någon roll för min kritik. Jag tycker att ditt inlägg är problematiskt både för kvinnor som har barn och som inte har barn. Undrar om jag hade blivit satt i ett fack på det här sättet om jag var en man? Som kvinna kan inte min kritik kring föräldraskap och barn vara saklig utan det måste komma från mina känslor kring detta och ha mitt liv att göra. Bara bevis för min poäng!

Att skriva att man tycker vissa människor liv är sorgliga handlar egentligen om något annat än det jag kritiserar. Det som jag kritiserade där var att jag inte riktigt förstod syftet med det. För mig verkar det bara onödigt taskigt av någon anledning som jag inte förstår. Tycker absolut att man kan vara självreflekterande och skriva något sådant om man har ett syfte eller poäng med det (skapa debatt eller liknande). Här förstår jag inte vad det skulle vara.

Svar: Fast jag har inte skrivit att vissa människors liv är sorgliga.
Lady Dahmer

Cia

Fast nej. Tyck inte synd om någon som självmant valt bort barn. Förminskande att skriva så. Tycker nog att du är ute och cyklar inget här inlägget.

Svar: Det var kanske lite fel ordval, min poäng var mest att jag tänker att föräldraskapet förändrat mitt liv så fundamentalt och ger så mycket att jag tycker det är synd att en del missar det. Men det är ju bara utifrån mitt perspektiv. Det är inte menat att förminska då jag inte ser ner på nån som väljer annorlunda osv. :-)
Lady Dahmer

Therese

Du behöver absolut inte tycka synd om mig, tycker ett liv utan barn känns så skönt. :)

Svar: Skönt att höra!
Lady Dahmer

Helena

Jag har tre barn, men är snarare lite avundsjuk på folk som väljer bort barn för jag tänker att de måste ha ett så fantastiskt liv om de känner att barn inte skulle tillföra något. Tänker på en intervju jag hörde med Lena Andersson om att hon valt bort barn för att hon visste att de skulle ta så mycket tid från det hon älskade att göra och hon valde sitt jobb. Jag tycker inte det är det minsta sorgligt. För mig är barnen det viktigaste i livet, men jag har heller ingen riktig passion för något annat. Helst skulle jag ju vilja ha både barn och passion för något, men faktum är ju att barn tar väldigt mycket tid och energi under många år och jag har absolut förståelse för att man väljer bort barn.

Svar: Ja så är det nog. Jag kan inte relatera till den sortens passion alls. Kanske är det synd om oss?
Lady Dahmer

Cecilia

Men vänta... vad är det som händer här? Själv tycker jag personligen bl a skitsynd om folk som lever i heterosexuella mono-relationer, folk som inte gillar hundar (och pudlar i synnerhet), de som inte älskar samma saker som jag i livsmedelsväg, som inte fått upp ögonen för feminism, som aldrig har fått /tagit chansen att "knulla av sig", som av ideologiska skäl väljer bort uttrycksformer som intresserar mig (t ex body modification, hår, mode, smink)... the list goes on. Känner också VÄLDIGT OFTA liksom "Oj vad dom missar". Inte fan är det för att jag tror att dessa människor inte kan hitta mening eller bli fullbordade och tillfredsställda genom annat i sina liv? Eller tror att jag liksom känner dom bättre än dom känner sig själva? Eller bara antar att dom dragit dessa slutsatser rakt ur arslet (eller ok, kanske den ibland ändå)? Smaken är som baken (min lite snyggare, lite bättre än alla andras... hahaha! Nä, men SKÄMT åsido). Frivilligt barnlös, men kan oftast uppskatta högst subjektiva/partiska kärleksförklaringar (bara hur jag tolkade detta inlägget) från föräldrar till deras barn - på deras födelsedagar, hallå!? - ändå. Blir finast att gå på känsla då. Grattis till dig, er familj och henne!

Magdalena

Jag tycker synd om feta människor, som du LD. Jag vet att ni har valt det själv. Men för mig är det obegripligt, för det är ju så roligt att vara smal.

Svar: Bra försök. Det blev en block för dig! Vill man bara bråka och tjafsa så har man inget här att göra.
Lady Dahmer

Somliga Förbannade Kvinnor

Magdalena
Jag fattar att du försöker göra en poäng, pga provocerad antagligen. Den funkar inte dock och det här är varför: Fetma är en kronisk komplex och komplicerad sjukdom. Du kunde lika gärna sagt att du tycker synd om alla rullstolsburna. Varför har ni valt det när det är så mycket roligare att kunna gå? Och kom inte dragandes med att de inte valt det själva för det finns det visst somliga som har, om vi nu ska se allt som fria val, som att sätta sig onykter i en bil och krocka med ett träd. Vilket jag inte gör vill jag poängtera, jag använder bara samma retorik som du just nu för att visa hur urbota korkad och osmaklig den är. Men oavsett hur dåligt samhället är på att handikappanpassa så har gemene person en känsla för hur osmakligt det är att ge sig på funktionshindrade. Samma känsla finns inte för feta. Tvärtom. Hela samhället uppmuntrar till avsky för feta människor. Gör upp med ditt fettförakt istället för att sprida det. Och jag vet att du kan, för det är bara att välja. Nåja, vi skulle alla om vi kunde. Du med.

Tove

Förstår kritiken kring detta inlägg, men förstår också vad LD menar. Att föda barn var det coolaste jag gjort i livet och jag önskar att alla fick uppleva det. Men som någon här skrev: det man inte vet saknar man inte.

Svar: Nej man vet ju inte. Och det gäller antagligen många saker, inte bara detta.
Lady Dahmer

Ellen

Ordevalet att "tycka synd om" tycker jag var onödigt och dömande skrivet. Barn är inte meningen med livet för alla.
Annars ett fint inlägg, klart du ska gratta den fantastiska Ninjan :)

Svar: Ja det var ett klumpigt ordval men hoppas att majoriteten förstår hur jag menar
Lady Dahmer

My

Z:

Högutbildad kvinna här, med intresssnt och utvecklande jobb, som direkt kastade skiten i slasken när kidsen föddes. Jobb före att vara med mina barn? Never 😊

K

Jag tror inte du förstår hur sårande och jävligt det känns att du säger att det är synd om kvinnor som inte har barn. Det finns tusen anledningar till att vi inte har det och tro mig, vi blir dömda av samhället och omgivningen hela tiden. Har aldrig kommenterat förut men tårarna bränner bakom ögonlocken och jag kan bara inte vara tyst. Ibland är det bra att tänka efter innan man skriver oerhört sårande saker.

Svar: Som jag skrev så var jag inte ute efter att mästra eller kränka nån. Jag ville mest uttrycka mina känslor kring föräldraskapet och vad det innebär och för med sig. "Tycker synd om" var en klumpig formulering. Hoppas du förstår hur jag menar. Kram!
Lady Dahmer

Linda

Jag tror att det finns ett fåtal som verkligen vill ha barn, som lever för det och älskar det, men jag får ofta känslan av att många skaffar barn bara för att och att de sedan är fast i att de måste tycka om det för det är absolut inte acceptabelt att säga att man ångrar sig osv. På fyllan kan en del erkänna att de kanske hade velat vara utan barn och jag tror att det är många som inte vågar erkänna det. Ibland tror jag även att andra försöker få andra (exempelvis mig) att skaffa barn bara för att dra ned fler i eländet så de inte är ensamma om att lida, haha. Men jag tror som sagt att det för en del är den sanna meningen med livet, bara långt ifrån så många som påstår det.

Elysia

När jag tänker på att ha barn föreställer jag mig att jag skulle vara trött jämt och ständigt orolig. Jag tvivlar på att glädjen skulle överväga för mig. Jag behöver lugn omkring mig och få sova på nätterna.
Bebisar kan vara söta, men så fort de börjar skrika känner jag mig glad att jag inte har barn. Hade jag varit tvungen att lyssna på kolikgråt i ett halvår hade jag nog varit redo för att läggas in på psyket.
Det blir kanske ensamt på ålderdomshemmet, men den dagen den sorgen. Det finns de som har barn som inte hälsar på dem.

Tess

Jag tänker såhär: Föräldraskap är något väldigt personligt och individuellt. När man säger att man har valt bort barn reagerar många föräldrar med förskräckelse/tycker synd om en pga de kan inte tänka sig ett liv utan sina barn. M a o man väljer indirekt bort deras barn. Förstår ni hur jag resonerar? Oftast är det inte elakt menat eller ens nedlåtande, utan en reaktion på att man på något sätt genom att säga att man inte villa ha barn väljer bort den andra personens barn pga de kan inte föreställa sig ett liv utan dem
Sedan får jag som gift kvinna i barnafödande ålder och heteronormativt förhållande elaka kommentarer också pga det är provocerande att vara normbrytare. Te x; "Hatar du barn" (nej, älskar barn vill bara inte ha egna) "Man är inte riktig kvinna om man inte har fött barn" "Du har förvägrat din man rätten till barn" (min svärmors sambo, behöver jag säga att vårt förhållande är frostigt?) "Det är onormalt att inte vilja ha barn" (nej, tror på människans fria vilja över biologi) "Du är egoistisk/för karriärsinriktad" (nej, faktiskt inte - jag (vi) har bara valt ett annat liv än vad ni gör)
Är även vegetarian så får ofta fullt upp på fester/middagar med nya människor ;)

Svar: Vill bara föra till protokollet att jag inte blir förskräckt eller ens ifrågasätter! Detta inlägg var mer en reflektion av vad jag tycker om föräldraskapet och det jag känner många kanske missar. Däremot ifrågasätter jag inte människors val att avstå barn. Jag tänker inte att de är dumma eller sämre eller mindre eller att jag är klokare lyckligare eller bättre. Kommentarerna som framförallt kvinnor får är ju vedervärdiga, som om vårt värde enbart hängde på vår förmåga att avla fram avkommor (åt våra män då).
Lady Dahmer

K

Nä ärligt talat förstår jag inte hur du menar. Det ÄR mästrande och kränkande att tycka synd om en kvinna som gjort ett val som så kraftigt ifrågasätts från alla håll.
Att säga "men det var inte så jag menade" är fegt och förminskande igen, för då läggs skulden på oss som enligt dig missförstått.

Svar: Jag lägger ingen skuld nånstans. Jag kan bara förklara hur jag menade.
Lady Dahmer

Pernilla

Men snälla rara, räcker det inte med att LD bett om ursäkt? Tror knappast att syftet var att förminska någon, utan snarare bara var en sån där spontan tanke och känsla som man ibland får och som i det här fallet landade fel.

Pernilla

Såg nu att du besvarat mitt inlägg till dig och NEJ inte en chans att jag tror för en sekund att du hade för avsikt att såra någon. Inte en endaste. Kan ändå säga att jag blev väldigt glad att jag fick en liten kommentar ifrån dig <3

Sedan vill jag säga så här att vi som är högst ofrivilligt barnlösa kommer alltid att vara känsliga för allt möjligt som har med barn att göra. Det är däremot inte samma sak som att ens omgivning ska behöva tassa på tå för en. Huvaligen det vore ju hemskt!! Alltså vanligt hyfs och empati kan man förvänta sig, men att de som har barn ska typ behöva dölja sin glädje över sina barn inför oss ofrivilligt barnlösa vore helt sjukt. OCH inte vore då jag lyckligare i min situation för det. Tvärtom älskar jag när människor talar om hur mycket deras barn betyder för dem. Detsamma gäller för mor/far-föräldrar som pratar och skryter om sina barnbarn, då är det precis som det ska vara. Så tänker jag.

Svar: <3
Lady Dahmer

Katerina

Vilka fina ord <3
Att få vara mamma, förälder till mina barn är det största och viktigaste i mitt liv. Är så otroligt, stolt och glad att jag får vara mina barns mamma. Mitt liv innan barnen var rikt, men med barnen känns det som att mitt liv började på riktigt. Allt som var mitt liv innan ter sig oviktigt om jag jämför med livet nu.

Man utgår från sin horisont, sitt perspektiv, när man ser på världen. Varför skulle det vara konstigt att LD gör det när hon skriver att hon inte förstår dom som väljer bort barn, när att vara förälder är så stort för henne? Varför skulle hon inte ha rätt att känna så & skriva så på sin egen blogg?
Jag förstår inte heller dom som frivilligt väljer bort barn, just eftersom att bli och vara förälder är det största för mig. Sen skulle jag aldrig, såklart, försöka tvinga en frivilligt barnlös person att tycka som jag. Det gör inte LD heller.


Svar: Jag känner lika. Livet var bra innan men med barnen kom en ny dimension som jag önskar fler fick uppleva.
Lady Dahmer

E

Det gjorde lite ont att läsa det här. Jag är 31 och vill verkligen ha barn, men jag är singel och lyckas inte träffa en någon att inleda ett förhållande med. Eftersom att jag är låginkomsttagare är det dessutom omöjligt för mig att skaffa på egen hand. Fattar att du tycker synd om mig, det gör jag med...

Svar: Jag känner din sorg, men du! Du har MÅNGA år på dig. <3 <3
Lady Dahmer

C

För mig har det varit en kamp att bemöta och hantera alla (endast kvinnor) som under åren slängt ur sig kommentarer just av detta slag: "barn är meningen med livet", "om man inte har barn vet man ingenting om vetkligheten..." etc. Det är jäkligt tufft att höra och bemöta. Jaha - så mitt liv är meningslöst? Och jag begriper ingenting för jag är inte mamma. Ibland har jag bemött det med lätt ironi: "så du har ingen hund, då vet du ingenting om meningen med livet"! Nä, fy så trött jag är på allt tyckande och dömande om vad man bör och inte bör prioritera eller klara av. Oavsett om det handlar om att skapa barn eller vara smal!

Emma

Jag har märkt att personer som lever främst för sina barn ofta kan uppleva en tomhet när deras barn växer upp och flyttar hemifrån, de identifierar sig fortfarande som föräldrar i första hand och har svårt att släppa taget om sina vuxna barn.
På engelska kallas det för Empty nest syndrome: https://en.wikipedia.org/wiki/Empty_nest_syndrome

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog