Lady Dahmer

Jag bryr mig inte, därför är jag bättre än du!
Såg att Katrin hade bemött kritiken hon fick. "– Jag är en upptagen person. Jag har inte den tiden som Stina Wollter och andra människor har att engagera mig i något jag inte har något intresse för." Ok ja det låter ju rimligt för varför ska man lägga tid på nåt man inte bryr sig om liksom? Katrin är ju småbarnsmorsa med begränsat utrymme och uppenbarligen så har hon viktigare saker för sig som t.ex veckovägningen, förarga sig över feta människor och sånt. 
 
Men raljans åsido, jag har tänkt på den här typen av resonemang för jag möter den ofta från mina motståndare eller från folk som ogillar mig. "Jag har inte tid" eller "Hur har ni tid att gnälla om...." och det är en hederlig gammal härskarteknik helt enkelt.
 
Man menar att personen inte har nåt vettigare för sig, kanske har ett tråkigt innehållslöst liv. Inte som den andre som har ett viktigt jobb och ett spännande liv och absolut inte har någon tid i världen att gnälla på trams och därför är en bättre person med ett bättre liv haha pilutta dig! Och ja det kan ju säkert stämma för många människor men att antyda just detta om en person som kanske brinner för feminism eller för kroppsfrågor eller annat politiskt (eller liknande) är ju helt absurt. Ok om det handlade om en person som satt på en parkbänk flera timmar om dagen och snackade skit om folk som gick förbi men om nån som engagerar sig i viktiga samhällsfrågor? 
 
"Hur har du tid att...." Jag tar mig tiden för att jag tycker att det är viktigt. 
 
Liviem

Alltså precis den där härskartekniken diskuterade vi igår! Har en vän som ALLTID hänvisar till att hon minsann har heltidsjobb, man och barn att ta hand om så hon har verkligen inte tid med vad det nu är man pratar om just då (tex följa med och träna). Upplever verkligen att hon använder sig mycket av föräldraskapet för att trycka till mig (som inte har barn). Som att vi som inte har barn (än) inte vet något om livet och inte har viktiga saker att göra just pga det. Stör mig så mycket på det här! Det är så svårt att bemöta också. Nån som har tips på ett bra sätt att avvärja den härskartekniken?

Louise

@Liviem jag tycker att det bästa sättet att sätta alla härskare på prov är att be dem förklara sig. Inte spydigt utan bara - hur menar du nu? Få dem att gräva lite djupare i sitt resonemang, inte för att jag inte har förstått, utan de ska fatta vad de själva håller på med - härska!

Patrik

Att gnata och klaga på andra är väl också en slags härskarteknik?

Svar: lol.
Lady Dahmer

Linnéa

gud så snygg du är!!!!! wow! :)
såg din blogg på tredje plats via blogg.se's första sida.
bra skrivet!!

Susanna

Ville bare si at synes du har skrevet en masse bra innlegg i det siste! Og takk for at du tar deg tiden til å skrive om disse tingene. De er livsviktige, og det gir litt håp om forandring.

Maria

Jag älskar dig! Jag älskar att du deltar i debatten! Jag älskar att du vågar vara obekväm! Du borde fan få medalj. Hoppas du orkar fortsätta. Du förändrar PÅ RIKTIGT.

Liviem

@Louise
Tack för tips! Ska prova det nästa gång 😊

Therese

@liviem (läs det här med vänlig blick för det är så det är skrivet, vet att jag ibland låter hård i skriftspråk)

Jag förstår inte riktigt i hur det kan vara härskarteknik att säga att man inte har tid att följa med att träna för att man jobbar heltid och har barn? Jag har iofs barn och vet inte om det gör mig hemmablind?

Jag tycker det är otroligt svårt att få ihop tid till socialt umgänge med heltidsjobb och barn. Speciellt i veckorna. Och min första prio är att få hemmalivet att funka. Både jag och min man försöker ge varandra egentid, men då är det något vi behöver förankra hos varandra innan. Jag ser det snarare som att din vän, precis som jag försöker göra när mina singelvänner/vänner utan barn föreslår aktiviteter, förklarar varför hon inte orkar/hinner?

Livet ser annorlunda ut efter man fått barn, mycket mer så än jag hade anat. Man kommer aldrig i första hand på samma sätt som innan barn, och det är ju naturligt och väntat. Men all sömnbrist, störd sömn, mat som ska lagas och förhoppningsvis ätas, kläder som ska tvättas, blöjor som ska bytas, läxor som ska läsas, hus som ska städas, gräs som ska klippas, osv i evighet, tar mer tid än man ibland orkar med. Även om man är två som delar på det. Och sedan vill man ju haft tid att umgås med avkommorna också, inte bara rodda det praktiska. Och umgås med sin partner och inte bara vara hemmabolaget AB, utan ha en chans att se varandra och umgås som de två vuxna som blev kära en gång i tiden.

Hur skulle du vilja att din vän svarade när du frågade om hon vill följa med men hon känner att tiden inte räcker pga jobb och barn?
Om jag hade en vän som kände som du gör hade jag uppskattat en ärlig fråga. "Det känns som du alltid tackar nej, och det gör mig ledsen" kan kanske vara en start?

Det kanske är så att hon inte alls försöker förminska dig, utan kämpar som ett as och mest av allt behöver en kram och klapp på axeln? Det är inte lätt (som i vårt fall) att vara den i kompisgänget som fått ett barn med sömnstörningar. Att alltid vara den som tackar nej pga att orken inte finns. Att försöka ursäkta sig, inse att vännerna tycker man blivit tristast i världen. Själv känna samma sak men inte riktigt orka. Vara rädd att de slutar fråga, för man uppskattar verkligen att fortfarande bli inkluderad...

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog