Smala antirasister och feminister som förminskar tjockas förtryck är ett stort problem inom rörelsen
Nu vill jag snacka lite om hur tjocka blir bemötta inom den feministiska och antirasistiska rörelsen. Vårt förtryck räknas ju inte riktigt som ett förtryck och vår utsatthet ska alltid sättas i förhållande till andras, då riktiga, förtryck.
 
Jag minns när en respekterad (och generellt grym!) antirasist sa att vi tjocka iallafall kan förändra vår vikt medan svarta inte kan ändra på sin hudfärg, och även om det teoretiskt är sant så vet vi ju dels att det nästan är omöjligt för tjocka att bli smala och även om det vore sant så är inte det ett argument för att förminska den utsatthet och det förtryck som tjocka blir utsatta för. Jag menar homosexuella kan väl leva i garderoben och muslimer kan väl ta av slöjan, om vi nu ska resonera så. Men det ska vi fan inte. 
 
Men jag såg ett jäkligt talande exempel häromdagen inne hos en tjock aktivist som ofta skriver om ämnet. Denne skrev om representation inom filmen och kultur, om att som tjock aldrig vara representerad annat än som humorinslag eller annan negativ rekvisita och hur det gör för ens självbild som tjock. Det hade även betytt mycket för den att se på film där tjocka fick vara huvudrollen, subjektet istället för objektet man skrattar åt, som den förklarade själv. 
 
En välkänd och respekterad antirasist och aktivist, vi kan kalla denne för Narges svarade på detta: 
 
"Förstår hur du menar men tänk på att du som vit representeras överallt, det är viktigt att ta med dig för ni vita lär er redan vid tidig åkder att ni är framgångsrika, smarta, kan få jobb och tror på er själva på ett helt annat sätt pga vithet." 
 
Detta skriver den alltså till en tjock person som precis förklarat hur jobbigt det är att inte representeras som tjock. Kontoinnehavaren förklarade igen att som tjock får den bara finnas med som ett skämt om ens det varpå Narges svarade med att det är lättare att älska sin kropp och sig själv om man är vit. 
 
Om vi bortser från hur jävla förmätet och derailande och respektlöst det är att avbryta någons ganska känslosamma och personliga vitnessmål om förtryck hen utusatts för så är det även förminskande och okunnigt. Speciellt som smal i denna fråga.
 
Narges är nämligen just det. Smal. Dvs representerad precis överallt. Dessutom är hen konventionellt attraktiv, dvs riktigt jävla snygg och innehar andra attribut som anses fördelaktiga. Jag ska inte recensera dennes yttre men i denna fråga är det relevant. 
 
Narges har inte fel i att vithet är en fördel, för det är det. Även för tjocka. En tjock vit person får ett annat bemötande än en tjock svart person exempelvis. Och en vit tjock man får oftare fler fördelar i samhället än till exempel en svart smal kvinna. Speciellt om den vita också är rik. Men vad händer en den tjocka är en kvinna och den svarta personen är rik och välutbildad och smal? Men det är nu den berömda intersektionaliteten kommer in som verktyg. Kunskapen om att du som privilegierad i en fråga kan vara underprivilegierad på andra sätt och att flera förtryck kan samverka. 
 
Narges säger att vita tidigt får lära sig att de är smarta, bra, får jobb osv. Dvs den totala motsatsen till det du får lära dig som tjock. Som tjock får du tidigt lära dig att du är dum, korkad, äcklig och lat. Och jobb? Tjocka är den grupp som diskrimineras mest på arbetsmarknaden idag. Och vi får lägre löner. 
 
Jag gissar att det teoretiskt är enklare för just snygga smala vältaliga och bildade Narges att få jobb än det är för kontoinnehavaren eller annan random tjock eller fet vit person. För feta personer är hatade. Vi utsätts för ett omfattande samhällshat. Vi får inte jobben, vi får sämre lön, vi får sämre vård. 
 
Och vi älskar fan inte våra kroppar. När skulle vi få chansen att ens överväga detta när vi drunknar i budskapet att vi är värdelösa? 
 
Men det här är ett återkommande problem inom feministiska och antirasistiska kretsar. Smarta bildade människor som fortfarande förminskar och viftar bort vårt förtryck. Jag blev riktigt illa berörd av att läsa den här konversationen men innerligt tacksam för den som iallafall sa ifrån. (Och som skrev mycket av det jag också gör här) 
Finns det nån som påstått att fetma i sig är hälsosamt?
Läste en sån jävla korkad löpsedel igår. "Det finns ingen hälsosam fetma!" med stora svarta bokstäver. Jag kände bara att vad vill man ens åstadkomma med en sån löpsedel eller artikel? Som om det ens var en ny sanning eller nåt vi aldrig hört innan? (typ dagen innan) Och sen premisserna för själva påståendet? Halmgubben. Som om nån någonsin sagt eller antytt att fetma är eller kan vara hälsosamt? Vem har gjort det? När hände det?
 
Om man syftar på människor som säger att feta personer kan vara hälsosamma så handlar det ju inte om kroppens massa i sig (eller brist på den) utan på det faktum att en persons vikt dels inte säger nåt om hur denne mår eller hur hälsosam denne är. För så är det.
 
Och sen så antyder iallafall rubriken (har ej läst resten) att det inte är nån poäng att försöka ta hand om sig själv. Att det inte gör nån skillnad, men det är ju klart som FAN att det gör skillnad? Vadå, skulle det inte vara nån skillnad på att vara fet, stillasittandes och leva på skräp och fet som rör på sig, tränar, vårdar sitt inre, äter mycker grönt och annat nyttigt? Och försök fan inte inbilla mig att det skulle vara bättre att vara smal och leva på en massa skit och sitta stilla än att vara fet och leva så hälsosamt man kan. 
 
Artiklar som dessa har liksom inga positiva effekter alls. Det är clickbait. Självhat och rädsla för övervikt säljer. Förakt mot tjocka är en ständig underhållning och liksom folk älskar sig att gotta sig åt kändisar som gör bort sig så älskar man att få sina fördomar om valfri utsatt grupp bekräftad.
 
Och vad ska vi som är feta göra med denna information? Sluta vara feta? Ta livet av oss? Skämmas? Jag fattar inte? Jaha fetma är LIVSFAAAAAARLIGT. Ok. Vad gör jag nu. 

(null)


Att få ett annat perspektiv på övervikt är läskigt

Varje gång nån tjockaktivist försöker nyansera bilden av övervikt, den sk fetmaempidemin eller kritiskt granska den information och den fakta vi matats med så blir många väldigt upprörda. Nån menar att man "mörkar riskerna med fetma" och så är vi tillbaka på ruta ett och jag undrar; läste hen ens vad folk skriver? Varför tror alla på allt de läser i tidningarna? Nån googlar ''övervikt ohälsa'' och så sitter de på facit sen. ''Forskning visar faktiskt....'' 

Nån annan hänvisar till vården och då skrattar jag högt. (med sorg i hjärtat)

För alla som är överviktiga vet precis hur jävla inkompetent vården är när det kommer till just övervikt. Precis alla tjocka kan berätta för er om hur svårt det är att faktiskt få vård för sina faktiska sjukdomar och skador om man är tjock. Är man tjock får man nämligen nästan alltid ''diagnos fet'' och efter det så lyssnar ingen, inte doktorn, inte vården överhuvudtaget. Det händer att man blir nekad vård och mediciner. Det händer att man dör, för att man inte togs på allvar, för att läkare och vårdpersonal ser fetman först och problemet sen. 

Många sätter likhetstecken mellan övervikt och välfärdssjukdomar och det är här problemet börjar. Många feta lider av välfärdssjukdomar och då drar man automatiskt slutsatsen att det är övervikten som är boven när det i de flesta fall handlar om livsstil. Ni vet korrelation, kausalitet osv. Jag har ju skrivit om det förr. 

Nej, övervikt är inte ett hot eller globalt problem på så sätt. Inte som media framställer det. DÄREMOT! Däremot så är västvärldens livsstil det. Kosten vi äter, stressen vi utsätter oss för, bristen på rörelse och våra stillasittande vardag. Detta ska jag skriva mer om nån annan gång dock, men tills dess snälla snälla snälla sluta ifrågasätt mig och andra tjocka när vi nyanserar häxjakten på tjocka. Sluta kämpa för att upprätthålla föreställningar som skadar! 

Lyssna istället. 

Och om nån nu tycker det är obehagligt att jag och andra kroppsaktivister "mörkar riskerna med fetma" så behöver man bara klicka vidare till nästa blogg, artikel, tv-program, tidning, sajt... typ vadsomhelst för att få en trygg härlig dos av motsatsen och äntligen kunna andas ut.

T.ex Bianca Ingrossos juicebantning. Eller andra smala influensers som "tänker på sin hälsa". 

Puh, liksom. Där var det nära, tänk om en fått ett annat perspektiv på de gamla paradigmerna.

(null)